Piglördagsmys när den Djupa Staten faller tillsammans med symbolen för monarkin och det svenska rättsväsendet, när Expo ser Nazzeraggare som ett problem 😉
Åh, snälla nån, håll i kromfälgarna och dra ner volymen på Elvis – Jonathan Leman har gjort en upptäckt som får Dan Brown att framstå som en amatör! I Expos senaste scoop, "Sluta blunda för raggar-nazismen" (ingen datumangivelse, för tydligen är detta tidlöst), avslöjas den smutsiga sanningen: raggarkulturen, denna bastion av bakåtkammat hår, Cheva-entusiasm och folköl på parkeringen, är inget mindre än en glödande mylla för extremhögerns rekryteringsbas. Ja, du hörde rätt – medan du trodde att raggarna bara var harmlösa nostalgiker som drömmer om 50-talets drive-ins, har Leman avslöjat att deras burn-outs och cruisingkvällar i själva verket är en maskerad uppvärmning för en högerextrem revolution. Mycket dummare än så här blir det väl ändå inte, eller hur?
Leman, som tydligen har en näsa för att sniffa fram nazister i varje vrå av samhället, menar att vi alla har varit naiva – ja, rentav korkade – som låtit oss charmas av raggarnas rockabilly-estetik och deras oskyldiga kärlek till V8-motorer. Medan vi klappat händerna åt deras folkliga charm och skrattat åt deras mullets, har dessa bilburna rebeller i smyg byggt en armé av potentiella aktivister för extremhögern. Enligt Leman är det inte bara deras förkärlek för krom och läderjackor som är problemet – nej, hela raggarkulturen är en "mylla" där nynazismen tydligen gror som ogräs i en övergiven folkvagnsbuss. Och samhället? Vi har tydligen en "överslätande attityd", som om vi alla kollektivt bestämt oss för att ignorera att varje raggarfest är en rekryteringsdrive för vit-makt-rörelsen.
Låt oss ta en stund att applådera genialiteten i denna analys. Här har vi en kommentar som med kirurgisk precision kopplar samman raggarnas oskyldiga bilträffar med en apokalyptisk vision av högerextrema miliser som marscherar ut ur garagen, beväpnade med skiftnycklar och dålig smak i musik. Leman verkar tro att varje kille med Elvis-frisyr och en tatuering av en flamingo är en potentiell stormtruppssoldat, redo att byta ut sin folköl mot en megafon för hatpropaganda. Och vi, det naiva folket, har tydligen missat alla varningssignaler – som om vi borde ha anat att en kille som mekar med en Pontiac från -68 i själva verket planerar en kupp mot demokratin.
Det mest underhållande är hur Leman och Expo målar upp detta som en samhällskris av episka proportioner. Glöm gängkriminalitet, klimatförändringar eller ekonomisk ojämlikhet – nej, det verkliga hotet är tydligen raggarna som cruizar runt i sina veteranbilar och lyssnar på Jerry Lee Lewis. Artikeln osar av den sortens självförhärligande alarmism som bara en organisation som Expo kan leverera, där varje subkultur är en potentiell grogrund för fascism om man bara kisar tillräckligt hårt. Det är som om Leman tror att en raggarfest i någon avkrok är en modern motsvarighet till Nürnbergrallyt, komplett med hemliga handslag och planer på att störta regeringen.
Så, vad ska vi göra åt detta? Ska vi förbjuda raggarfester? Sätta span på varje bilträff i Småland? Eller kanske tvinga alla som äger en Cadillac att gå en kurs i antirasism? Leman har inga konkreta svar, men han är väldigt säker på att vi måste sluta blunda. För medan vi naivt skrattar åt raggarnas nostalgiska lekar, smider de tydligen planer på att ta över världen – eller åtminstone nästa bilutställning. Det är en uppvisning i paranoia så absurd att man nästan vill ge dem en applåd för kreativitet. Men ärligt talat, om det här är nivån på Expos analys, kanske de borde ta en paus från konspirationsteorierna och istället ta en åktur i en gammal Impala. Det kan ju inte vara farligare än att läsa deras artiklar.