Ifrågasatt Polispengaresultat
2025-06-17
https://www.svd.se/a/KMxe1y/vad-fan-far-vi-for-polisens-pengar
"Svenskar som blir utsatta för bedrägerier löper stor risk att bli dubbelt bedragna. Först när de blir av med sina pengar. En andra gång när polisen inte orkar utreda brottet och ge dem upprättelse – inte ens när gärningsmannen är känd.
I förra veckan (11/6) uppmärksammade Aftonbladets krönikör Oisín Cantwell den besvärande ansamlingen av kritik från Justitieombudsmannen, JO, mot polisens icke-utredande av bedrägerier.
Bland annat har en dement kvinna plundrats på 1,4 miljoner kronor av en identifierad gärningsman. Polisen har under flera år bara lyckats bolla runt utredningen mellan 14 olika utredare, varav en försökt lägga ner utredningen trots ett gott bevisläge. ”Polismyndighetens passivitet … är helt oacceptabel”, sammanfattar JO Per Lennerbrant.
Mönstret känns igen. Häromåret konstaterade Riksrevisionen ett liknande arbetssätt rörande så kallade mängdbrott – bedrägerier, stölder, inbrott och skadegörelse. Riksrevisionen pekade på flera ärenden som hade avskrivits direkt, trots att det fanns både vittnen och filmer på den misstänkte.
Polisen har samtidigt fått enorma budgettillskott av både den nuvarande och föregående regeringar, bland annat för att just agera mot bedrägerier.
Polisens oförmåga att utreda bedrägerier är en lednings- och prioriteringsfråga.
Som riksdagsledamoten (M) och den tidigare polisen Fredrik Kärrholm uppmärksammat (Smedjan 28/2-23) har en betydande del av anslagen använts för att anställa ”en kader av högavlönade strateger, analytiker, verksamhetsutvecklare och andra typer av byråkrater”. De producerar så många styrdokument att poliser i yttre tjänst har svårt att förhålla sig till dem.
Ett annat slukhål är de ständigt växande åtgärderna mot bruk och innehav av narkotika. Detta är en populär åtgärd för att ge sken av ökad polisaktivitet, så kallad pinnjakt. Men som en ESO-studie konstaterade häromåret har Sveriges unikt omfattande åtgärder mot bruk och innehav varken minskat narkotikaanvändning eller kriminalitet.
Polisens oförmåga att utreda bedrägerier och andra brott som drabbar enskilda kan alltså varken skyllas på resursbrist eller att man är fullt upptagen med den grova kriminaliteten. Det är en lednings- och prioriteringsfråga. Justitieminister Gunnar Strömmer har en rak och enkel fråga att rikta till polisens högsta ansvariga: Vad fan får vi för pengarna?
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.