USA:s Armé 250 År & Tre Centralbanker
2025-06-15
Alltså när USA firar skapandet av armén... utan att nämna den egentliga historiska kontexten. Så då skriver vi lite på ämnet:
Den amerikanska armén skapades den 14 juni 1775 av den kontinentala kongressen under det amerikanska revolutionskriget. Kriget mot de brittiska kolonialisterna (Storbritannien) pågick från 1775 till 1783. Amerikanerna, ledda av general George Washington, vann avgörande segrar, särskilt vid Yorktown 1781, vilket ledde till att Storbritannien kapitulerade.
Kriget avslutades officiellt med freden i Paris 1783, då Storbritannien erkände USA:s självständighet. Så, amerikanerna "vann över kolonialisterna" i praktiken 1781, med den formella segern 1783.
Det brittiska imperiet byggde mycket av sin makt på kontroll över handelsvägar, resurser och koloniala marknader. I Nordamerika handlade det om att säkra vinster från råvaror som tobak, bomull och timmer, samt att upprätthålla monopol genom lagar som Navigation Acts, som tvingade kolonierna att handla primärt med Storbritannien.
Det amerikanska revolutionskriget (1775–1783) utlöstes delvis av spänningar kring dessa ekonomiska intressen. Kolonisterna motsatte sig skatter som Stamp Act och Tea Act, som de såg som försök att finansiera brittiska merkantila intressen på deras bekostnad, utan att de hade representation i parlamentet ("no taxation without representation"). Handels- och finansintressena låg alltså i hjärtat av konflikten, även om ideologiska frågor om frihet och självstyre också spelade en stor roll.
När amerikanerna vann, kulminerade det i Yorktown 1781 och freden i Paris 1783, bröt de loss från det brittiska handelsimperiet och kunde börja forma sin egen ekonomiska väg. Men det är värt att notera att även de amerikanska ledarna, som köpmän och plantageägare, hade egna finansiella intressen i att slippa brittisk kontroll. Kriget var på många sätt också en kamp om vem som skulle kontrollera vinsterna från den nya världens resurser.
Historisk kontext: Centralbankens tillkomst i USA
Första Banken i USA (1791–1811):
Efter revolutionskriget var USA i ekonomisk kris med stor krigsskuld och en svag valuta. Alexander Hamilton, finansminister under George Washington, föreslog skapandet av Första Banken i USA, inspirerad av Bank of England. Syftet var att stabilisera ekonomin, hantera statsskulden och skapa en enhetlig valuta.
Banken var en privat institution med 20 % statlig ägandel, men majoriteten av kapitalet kom från privata investerare, inklusive utländska (vissa brittiska) aktieägare. Detta väckte misstankar hos kritiker som Thomas Jefferson, som fruktade att banken skulle ge finanseliter, inklusive utländska intressen, för mycket makt.
Bankens stadga förnyades inte 1811, delvis på grund av politiskt motstånd mot centraliserad finansiell makt och oro över utländskt inflytande.
Andra Banken i USA (1816–1836):
Efter kriget 1812, som blottlade USA:s finansiella svagheter, chartrades Andra Banken i USA för att återställa stabilitet. Även denna bank hade privata investerare, inklusive utländska, men var inte en direkt kopia av brittiska institutioner.
President Andrew Jackson motsatte sig banken, som han såg som ett verktyg för eliter och utländska intressen. Hans veto mot bankens förnyelse 1832 och borttagandet av federala insättningar 1833 ledde till dess nedläggning. Jacksons misstro reflekterade en bredare folklig skepsis mot centraliserad finansiell kontroll.
Senare utveckling: Federal Reserve (1913):
Efter flera bankpaniker, särskilt 1907, skapades Federal Reserve System 1913 för att ge USA en mer stabil centralbank. Detta skedde efter omfattande debatt och reformer, drivna av amerikanska finansmän som J.P. Morgan och politiker som Woodrow Wilson.
Om vi definierar en "kupp" som en elitdriven ansträngning att ta kontroll över pengaskapandet till egen vinning, så stöder bevisen denna tolkning. Privata intressen, både inhemska (J.P. Morgan, National City Bank) och med utländska kopplingar (Warburg), drog det längsta strået genom att säkra inflytande över Federal Reserve och tjäna på räntor från skuldskapade pengar. Detta var ingen slump, utan byggde på historiska prejudikat där banker sökt kontroll över monetära system.
Medan systemet kan ha sett ut att kortsiktigt gynna landet genom stabilitet, var det privata bankers vinster och makt som stod i centrum.
USA:s statsskuld på 36,2 biljoner dollar genererar räntebetalningar på 952 miljarder dollar 2025, varav en stor del går till privata banker. Genom att pengar skapas som skuld med ränta, tjänar banker som J.P. Morgan och Citibank enorma summor utan att bidra till produktivitet. Detta dränerar USA:s ekonomi genom att omfördela resurser från skattebetalare till finanseliten, öka skulden och tränga undan produktiva investeringar. Historiska prejudikat, som Bank of England och Federal Reserves tillkomst, visar att detta system inte är nytt, utan en medveten design som gynnar privata intressen - på befolkningens och samhällets bekostnad.
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.