"En möjlighet att klara upp Palmemordet med dna-teknik kan ha gått förlorad. Bevismaterial i form av Olof Palmes rock finns inte längre kvar hos polisen, skriver Expressen. Beskedet väcker kritik från dna-experter – och från den misstänkte Christer A:s egen släkting. Enligt vittnen lade mördaren sin hand på Olof Palmes axel innan statsministern sköts ihjäl i hörnet Sveavägen/Tunnelgatan den 28 februari 1986. Palmes ytterrock har därför varit central i utredarnas försök att lösa fallet med hjälp av dna-teknik. Kläderna är, tillsammans med de två mordkulorna, de enda tekniska bevis som finns kopplade till mordet. Senast plagget undersöktes var våren 2020, strax innan åklagare Krister Peterson valde att lägga ner utredningen och peka ut ”Skandiamannen” Stig Engström som misstänkt gärningsman. Med den dåvarande tekniken fann forensiker Olof Palmes dna på rocken, samt utsmetat dna. Det är så kallade blandbilder där dna från mer än en person påträffats, men där det – där och då – inte gick att få fram individuella profiler. Samtidigt konstaterade NFC att det kunde vara värt att undersöka rocken igen om några år, eftersom dna-tekniken hela tiden förfinas. Sverige har inte längre någon preskriptionstid för mord och dråp. Det innebär att ”utredningar av mord och dråp som har skett efter den 1 juli 1985 aldrig läggs ner”, skriver polisen på sin hemsida. Vidare står det att dessa utredningar ”fortfarande är öppna och kan komma att klaras upp om ny information kommer in till polisen”. Ny dna-mjukvara Sedan 2022 har polisen också tillgång till en ny mjukvara som kan hitta dna-profiler från just utsmetat dna. Men rocken som var inlåst hos NFC i Linköping finns inte längre kvar där, skriver Expressen. Även SvD har fått beskedet från polisen att ”Palmes ytterrock samt övriga plagg lämnades tillbaka till familjen efter analys 2020”. – Chockartat att höra, säger pensionerade kriminalkommissarien Jan Olsson till Expressen. Jan Olsson är en av flera Palmeutredare som medverkar i SvD:s poddserie ”Mannen med revolvern” som släpptes i våras. Den handlar om det så kallade Christer A-spåret. Christer A ägde den sista revolvern som skulle provskjutas men hörsammade inte polisens kallelser. Den misstänkte Christer A – en ensamvarg och en erkänt skicklig skytt – var vid tiden för mordet 33 år och bodde i Vasastan, på gångavstånd från mordplatsen. Han ägde en revolver av exakt den typ som tros ha använts vid mordet, men hörsammade inte polisens kallelser om att komma in med vapnet för provskjutning. När han 1994, åtta år efter mordet, togs in till förhör uppgav han att han hade sålt vapnet till en okänd man. Polisens utredning av Christer A har kritiserats för att vara bristfällig och revolvern har aldrig återfunnits. Jan Olsson och flera av hans kollegor som jobbat med Palmeutredningen ser Christer A som en trolig gärningsman. Christer A är själv inte längre vid liv, men det finns nära anhöriga som skulle gå att topsa efter dna. Jan Olsson hade hoppats att Palmes rock skulle kunna undersökas igen med den senaste tekniken. – Ofattbart att kläderna inte är kvar. Det finns ingen vettig anledning att göra så här, säger han till Expressen. Christer A:s kusin vill bli topsad Kritiken är också hård från Christer A:s kusin, som berättar i SvD:s poddserie att han direkt efter mordet började misstänka sin släkting. – Vilka smartskallar! Hur kan man ta göra sig av med så väsentligt bevismaterial? Jag tycker att det känns hopplöst att dom kunnat göra så många klantigheter i en enda utredning, säger han nu till SvD. Hade du själv kunnat tänka dig att hjälpa polisen med dna? – Ja, jag ville låta topsa mig för att jämföra med eventuellt dna på rocken. Kan det finnas dna sparat från Christer A i släkten? – Ja, det borde finnas brev bevarade med till exempel frimärken och kuvert där det finns dna. SvD har tidigare sökt pensionerade chefsåklagaren Krister Peterson utan framgång. Till Expressen säger han att det inte såg något skäl för polisen att behålla bevismaterialet efter nedläggningsbeslutet. Enligt Olof Palmes son Joakim Palme anfördes lagtekniska skäl till att polisen inte behöll materialet. Men även dna-professorn Marie Allen vid Uppsala universitet är förvånad. Hon har arbetat med så kallade kalla fall och tycker att bevismaterial ska sparas så länge man kan och får. Till Expressen säger hon att det är högst troligt det finns dna från flera personer på rocken. I dag, säger hon, finns helt andra analysmöjligheter än tidigare. Genom åren har varken plaggen eller mordkulorna hanterats på det försiktiga sätt som bevismaterial tas om hand numera. Och att kläderna återlämnats till familjen kan ha gjort att de kontaminerats ytterligare. Kläderna ska dock inte vara förstörda utan förvaras på ”hemlig plats”, skriver Expressen."