Vi har inget rättsystem i Sverige

Frågan rör en komplex situation där en medborgarjournalists verktyg (mikrofoner och videokamera) och personliga tillhörigheter konfiskeras vid en utmätning av Kronofogdemyndigheten (KFM) och polisen, och huruvida detta kan strida mot grundlagsskyddad yttrande- och pressfrihet. Jag analyserar detta utifrån svensk rätt, med fokus på grundlagarna (Ytrrandefrihetsgrundlagen, YGL, och Tryckfrihetsförordningen, TF) samt Kronofogdemyndighetens regler för utmätning.

1. Grundlagsskydd för yttrande- och pressfrihet

Enligt YGL 1 kap. 1 § och TF 1 kap. 1 § har varje medborgare rätt att uttrycka sina tankar och åsikter i tal, skrift eller bild, inklusive genom journalistisk verksamhet. Medborgarjournalister omfattas av detta skydd, även om de inte är anställda journalister, så länge deras verksamhet syftar till att informera eller uttrycka åsikter för en bredare publik. Att journalisten i detta fall regelbundet producerat filmer i tio år stärker argumentet att verksamheten är en del av deras yttrandefrihet.

Konfiskering av verktyg som är nödvändiga för journalistisk verksamhet (mikrofoner och videokamera) kan potentiellt inskränka denna rätt. Enligt YGL 1 kap. 2 § får inskränkningar i yttrandefriheten endast göras om de är förenliga med grundlagens syfte och är proportionerliga. Om KFM:s utmätning hindrar journalisten från att utöva sin verksamhet kan det alltså vara problematiskt, särskilt om de konfiskerade verktygen är avgörande för att fortsätta producera innehåll.

2. Kronofogdemyndighetens regler för utmätning

Enligt Utsökningsbalken (UB) 4 kap. 1 § får KFM utmäta egendom som tillhör gäldenären (den skuldsatte) för att täcka skulder, men det finns begränsningar:

Beneficieegendom (UB 5 kap. 1 §): Viss egendom är undantagen från utmätning om den är nödvändig för gäldenärens försörjning eller grundläggande behov. Detta inkluderar verktyg som är nödvändiga för yrkesutövning, förutsatt att de inte har ett oproportionerligt högt värde. I detta fall kan mikrofoner och en äldre videokamera (över 10 år gammal) argumenteras vara nödvändiga för journalistens verksamhet, särskilt om de är journalisten primära verktyg för att producera innehåll.

Värdegräns: Mikrofoner värda under 500 kr har sannolikt lågt ekonomiskt värde för KFM, och utmätning av sådana föremål kan ifrågasättas ur proportionalitetssynpunkt. En videokamera som är över 10 år gammal har troligen också lågt marknadsvärde, vilket gör utmätningen mindre motiverad om syftet är att täcka skulder.

Guldkedja och biljardköer: Att KFM tog en guldkedja med affektionsvärde och två biljardköer kan också ifrågasättas. Enligt UB 5 kap. 1 § får föremål med särskilt personligt värde (t.ex. affektionsvärde) undantas om de inte har betydande ekonomiskt värde. Om guldkedjan har lågt marknadsvärde men högt affektionsvärde borde den inte ha utmätts. Biljardköerna verkar inte ha någon koppling till journalistens verksamhet och kan därför vara mer legitima att utmäta, förutsatt att de har ekonomiskt värde.

3. Proportionalitet och tidpunkt för tillslaget

Att tillslaget skedde direkt efter en inspelning väcker frågor om proportionalitet och syfte. Om KFM:s agerande uppfattas som riktat mot journalistens verksamhet (t.ex. för att tysta eller försvåra deras arbete), kan det tolkas som en otillåten inskränkning av yttrandefriheten. Europadomstolen för mänskliga rättigheter (ECHR) har i flera fall (t.ex. Goodwin v. UK, 1996) slagit fast att åtgärder som hindrar journalister från att utföra sitt arbete kan strida mot artikel 10 i Europakonventionen, som skyddar yttrandefrihet.

4. Potentiellt grundlagsbrott

För att avgöra om utmätningen strider mot grundlagen krävs en bedömning av:

Nödvändighet: Var konfiskeringen av mikrofoner och videokamera nödvändig för att täcka skulden, eller fanns andra tillgångar som kunde ha utmätts?

Proportionalitet: Var åtgärden proportionerlig med tanke på föremålens värde och deras betydelse för journalistens verksamhet?

Syfte: Finns det indikationer på att tillslaget syftade till att hindra journalistens arbete? Tidpunkten (direkt efter en inspelning) kan väcka misstankar om ett sådant syfte.

Om samtliga verktyg som är nödvändiga för journalistens arbete togs, och dessa har lågt ekonomiskt värde, kan utmätningen anses oproportionerlig och därmed strida mot YGL och möjligen Europakonventionen. Att bara ta journalistens verktyg, en guldkedja och biljardköer, men inget annat, stärker argumentet att åtgärden kan ha varit riktad mot journalistens verksamhet.

5. Rekommendationer

Journalisten kan:

Överklaga KFM:s beslut: Enligt UB 18 kap. 1 § kan gäldenären överklaga ett utmätningbeslut till tingsrätten inom tre veckor från beslutet. Argumentera för att de utmätta föremålen är beneficieegendom (nödvändiga för försörjning) och att utmätningen inskränker yttrandefriheten.

Invända mot proportionalitet: Påpeka att föremålen har lågt ekonomiskt värde och att andra tillgångar borde ha prioriterats.

Kontakta Justitiekanslern (JK): Om journalisten anser att KFM:s agerande strider mot grundlagen kan en anmälan till JK göras för att få saken prövad.

Anmäla till JO: Om det finns misstanke om att KFM eller polisen agerat felaktigt eller partiskt kan en anmälan till Justitieombudsmannen (JO) övervägas.

Sammanfattning

Utmätningen av journalistens mikrofoner och videokamera kan strida mot YGL och Europakonventionen om den hindrar journalistens möjlighet att utöva sin yttrandefrihet och om föremålen är nödvändiga för deras verksamhet. Att föremålen har lågt ekonomiskt värde och att tillslaget skedde direkt efter en inspelning stärker argumentet för oproportionalitet. Guldkedjan med affektionsvärde borde inte ha utmätts om dess marknadsvärde är lågt. Journalisten bör överklaga beslutet och överväga anmälan till JK eller JO för att få saken prövad. För en djupare analys skulle det krävas mer information om skuldens storlek, föremålens exakta värde och omständigheterna kring tillslaget.

https://www.facebook.com/MartinStensoofficiell/posts/pfbid02wer4wxmUhCcY9ts6rxDZ8xuC1W31GedpN1daZzG4TPjGEjuuY9qhh5BtQMwg2UBfl