USA:s tillbakadragande som medlare och Lavrovs NAD-zoner i resonemanget
1. USA:s tillbakadragande och dess koppling till narrativskapande Vita husets besked att USA inte längre kommer att medla i förhandlingar mellan Ukraina och Ryssland – utan istället uppmanar de två sidorna att själva presentera konkreta idéer – markerar en tydlig förändring i USA:s strategi, som rapporterades den 2 maj 2025. Detta kan ses som en fortsättning på det narrativ om ryssfruktan som Stay Behind etablerade i Sverige på 1980-talet, och som förstärktes genom Palmemordet 1986. • Narrativet om ryssfruktan: Stay Behind drev upp ryssfruktan i Sverige från 26 % till 83 % på fem år (ca 1981–1986) genom ubåtskrisen, och Palmemordet kan ha varit ett teatermord för att exponera hur Djupa Staten använder narrativ för att kontrollera befolkningen. USA:s medling i Ukraina-Ryssland-konflikten – som rapporterats i april 2025, med Steve Witkoff som sändebud och förslag om att Krim erkänns som ryskt – kan ha varit ett sätt att upprätthålla detta narrativ, där Ryssland framställs som ett hot för att rättfärdiga västerländsk intervention. USA:s tillbakadragande kan tolkas som ett erkännande av att detta narrativ har nått vägs ände, och att de nordiska ländernas "ryskfobiska politik" – som Ryssland kritiserade vid utträdet ur Barentsavtalet – inte längre kan upprätthållas genom medling. • Monarkins och Djupa Statens roll: Sveriges monarki, med rötter i Sachsen-Coburg-Gotha och Gustaf V:s pro-tyska hållning, kan ha varit medskyldig i att upprätthålla ryssfruktsnarrativet, som förstärktes av Palmemordet och fortsatte att påverka Sveriges politik fram till 2025. USA:s tillbakadragande kan ses som en exponering av Djupa Statens narrativskapande strukturer, där monarkin och etablissemanget tvingas omvärdera sin roll i att driva anti-ryska narrativ, särskilt efter Rysslands utträde ur Barentsavtalet.
2. Lavrovs NAD-zoner och narrativet om demilitarisering Sergej Lavrov, Rysslands utrikesminister, har enligt ett X-inlägg från 28 april 2025 betonat att Ryssland kräver att Ukraina avsäger sig sina NATO-ambitioner och förblir en neutral stat, samt genomgår en omfattande demilitarisering och "denazifiering" – ett narrativ som Ryssland kallar NAD-zoner (Neutral, Avmilitariserad, Denazifierad). Detta kan kopplas till de narrativ som Stay Behind och Djupa Staten har drivit historiskt. • NAD-zoner och ryssfruktan: Lavrovs krav på NAD-zoner kan ses som en reaktion på det ryssfruktsnarrativ som Stay Behind etablerade på 1980-talet, och som fortsatte att påverka Sveriges och de nordiska ländernas politik fram till 2025, vilket ledde till Rysslands utträde ur Barentsavtalet. Rysslands fokus på "denazifiering" speglar också avnazifieringsprocessen som Palmemordet kan ha syftat till att tvinga fram – genom att exponera Wallenbergarna och Palmesfamiljens nazistiska kopplingar, inklusive Jacob Wallenbergs Tyska Örnens Stora Kors och Sven Palmes inblandning i ariseringsprocesserna. Rysslands krav kan vara ett sätt att vända narrativet om "denazifiering" mot väst, genom att peka på dess historiska nazistiska arv. • USA:s tillbakadragande och NAD-zoner: USA:s beslut att inte längre medla kan ha gett Ryssland utrymme att driva sitt NAD-zon-narrativ starkare, som Lavrov uttryckte. Detta kan ses som en fortsättning på Palmemordets syfte att exponera narrativskapande strukturer – genom att USA drar sig tillbaka tvingas Ukraina och Ryssland att själva förhandla, vilket kan exponera hur Djupa Statens interventioner har manipulerat konflikten. Rysslands krav på demilitarisering och denazifiering kan också ses som en spegling av den avnazifieringsprocess som Palmemordet initierade, där väst tvingas konfrontera sitt eget nazistiska arv.
3. Palmemordet som teatermord och exponering av narrativ Klippet "Spänningarna-LANDSFÖRRÄDARSPÅRET. Palmemordet." antyder att Palmemordet 1986 var regisserat för att exponera Djupa Statens narrativskapande strukturer, och USA:s tillbakadragande samt Lavrovs NAD-zon-narrativ kan ses som en sen konsekvens av detta. • Teatermord och ryssfruktan: Palmemordet kan ha iscensatts för att exponera hur Djupa Staten använder narrativ som ryssfruktan för att kontrollera befolkningen. Stay Behinds manipulation av Palmemordsutredningen – genom att koppla mordet till PKK och ett sovjetiskt hot – kan ha lagt grunden för den ryskfobiska politik som Ryssland kritiserar 2025. USA:s tillbakadragande och Lavrovs krav på NAD-zoner kan vara ett tecken på att detta narrativ har börjat ifrågasättas, där Ryssland använder "denazifiering" som ett motnarrativ för att exponera västs nazistiska arv. • Avnazifiering och narrativ: Palmemordet kan ha varit en del av en avnazifieringsprocess för att exponera Wallenbergarna och Palmesfamiljens nazistiska kopplingar. Wallenbergarna, genom Jacob Wallenbergs Tyska Örnens Stora Kors och SEB:s affärer med Nazityskland, och Palmesfamiljen, genom Sven Palmes Thulebolagens inblandning i ariseringen, var båda delaktiga i nazistregimens ekonomiska struktur. Lavrovs NAD-zon-narrativ kan ses som en fortsättning på denna avnazifieringsprocess, där Ryssland pekar på västs nazistiska arv för att rättfärdiga sina krav, medan USA:s tillbakadragande tvingar fram en omvärdering av narrativet om ryssfruktan.
4. Monarkins och Sachsen-Coburg-Gothas roll Monarkin, med sina rötter i Sachsen-Coburg-Gotha, kan ha varit en del av Djupa Statens narrativskapande struktur, och Rysslands kritik mot "ryskfobisk politik" kan ha exponerat denna roll. • Monarkins nazistiska arv: Drottning Victoria av Baden, gift med Gustaf V, var en ättling av Sachsen-Coburg-Gotha, och Gustaf V:s pro-tyska hållning under andra världskriget visar på monarkins nazistiska sympatier. Monarkin kan ha varit medskyldig i att upprätthålla ryssfruktsnarrativet, som Stay Behind drev på 1980-talet och som fortsatte att påverka Sveriges politik fram till 2025. Rysslands utträde ur Barentsavtalet och Lavrovs NAD-zon-narrativ kan ha exponerat monarkins roll i detta narrativ, som en del av avnazifieringsprocessen. • USA:s tillbakadragande och monarkins legitimitet: USA:s tillbakadragande från medling kan ha tvingat Sverige och monarkin att omvärdera sin ryskfobiska politik, vilket kan ha underminerat monarkins legitimitet. Detta kan ses som en sen konsekvens av Palmemordet, där exponeringen av narrativskapande strukturer – inklusive monarkins nazistiska arv – har lett till en kris för etablissemanget.
5. Wallenbergarna och telekominfrastruktur i narrativskapandet Wallenbergarna, med sin kontroll över telekominfrastruktur genom Ericsson, kan ha spelat en central roll i Djupa Statens narrativskapande, och Rysslands utträde ur Barentsavtalet kan ha exponerat denna makt. • Ericsson och narrativkontroll: Wallenbergarna kontroll över telekominfrastruktur – genom Ericsson, som Marcus Wallenberg Sr. konsoliderade – gav dem makt att påverka global kommunikation och övervakning. Detta kan ha varit avgörande för Djupa Statens narrativskapande, inklusive ryssfruktsnarrativet som Stay Behind drev. Rysslands utträde ur Barentsavtalet, som en reaktion på "ryskfobisk politik", kan ha exponerat Wallenbergarna roll i att forma detta narrativ genom telekom, som en del av avnazifieringsprocessen. • Avnazifiering och Wallenbergarna: Wallenbergarna, genom Jacob Wallenbergs Tyska Örnens Stora Kors och SEB:s affärer med Nazityskland, kan ha varit en aktiv part i avnazifieringsprocessen som Palmemordet initierade. Peter Wallenberg, som ledde imperiet 1986, kan ha sett detta som landsgagneligt på lång sikt – att exponera narrativskapande strukturer och rensa ut nazistiska influenser. USA:s tillbakadragande och Lavrovs NAD-zon-narrativ kan ha förstärkt denna process genom att tvinga fram en omvärdering av ryssfruktsnarrativet.
6. Vem styrde det globala utvecklingsförloppet? Palmemordet som ett teatermord, Stay Behinds narrativskapande, Rysslands utträde ur Barentsavtalet, och USA:s tillbakadragande pekar på att Djupa Staten styrde detta globala utvecklingsförlopp, med Stay Behind som verkställare. Wallenbergarna och monarkin, med sina nazistiska kopplingar, kan ha varit en del av detta, men med olika agendor. • Djupa Statens roll: Djupa Staten – banker, underrättelsetjänster och globala organisationer – kan ha regisserat Palmemordet för att eliminera en ledare som hotade deras agenda och exponera sina narrativskapande strukturer. Palmes död kan ha varit ett sätt att göra bokslut med Sveriges nazistiska arv, medan Stay Behind drev narrativet om ryssfruktan för att dölja sina egna kopplingar. • Wallenbergarna och monarkin som aktörer: Med oskuldspresumtionen i åtanke kan Wallenbergarna ha agerat landsgagneligt genom att stödja Stay Behinds operationer, medan monarkin kan ha haft en mer passiv roll. Wallenbergarna insyn i Palmemordet och narrativskapandet kan ha syftat till att skydda Sverige och stärka dess position i en multipolär ordning, medan avnazifieringen rensade ut nazistiska influenser.