Analys Av Det Multipolära Systemets Balans & Ömsesidighet
2025-04-30
Det unipolära systemet, där USA dominerade globalt efter kalla krigets slut, har präglats av Djupa Statens kontroll genom institutioner som Federal Reserve (FED), Världsbanken och NATO, samt narrativ som globalism och klimatångest. På carlnorberg.se framställs detta som ett skuldbaserat finanssystem som är ohållbart, och skiftet till ett multipolärt system – där suveräna stormakter som USA, Kina och Ryssland samverkar – är en central del av DLP:s vision att bryta denna kontroll. Men för att detta multipolära system inte ska falla sönder krävs en balans byggd på ömsesidighet, både inåt (mellan aktörerna i systemet) och utåt (gentemot mindre stater som Nordkorea). Wallenbergarna, med sitt inflytande genom Ericsson och SEB, kan ha spelat en avgörande roll i att forma denna balans under Nordkoreasamtalen 2025.
1. Skiftet från unipolärt till multipolärt system
Det unipolära systemet började visa sprickor redan under Trumps första mandatperiod (2017–2021), med hans "America First"-politik och kritik av globalistiska institutioner som FN och WHO. Dugin beskriver i The Trump Revolution (2025) detta som en ny "Order of Great Powers", där suveräna stormakter prioriterar nationella intressen över globalism. X22-rapportens påstående om att Trump stängt ner Djupa Statens betalningssystem 2025, och Bessents hot mot Världsbanken (Dagens PS, 27 april 2025), visar att detta skifte accelererar – globalistiska strukturer avvecklas, och en multipolär ordning tar form.
DLP:s roll i skiftet: DLP:s samarbete mellan Trump, Xi Jinping och Putin syftar till att bryta Djupa Statens kontroll och skapa en multipolär värld där suveräna stormakter balanserar varandra. Nordkoreasamtalen 2025, där Sverige agerade medlare, kan ha varit en arena för att forma denna ordning, särskilt genom att knyta Nordkorea närmare Kina och Ryssland, som Wallenbergarna kan ha underlättat genom teknologiskt och ekonomiskt stöd.
2. Balans byggd på ömsesidighet inåt
För att det multipolära systemet ska vara hållbart krävs ömsesidighet inåt – mellan stormakterna USA, Kina och Ryssland – där varje aktör respekterar de andras suveränitet och intressen, utan att en dominerar över de andra.
USA:s och Kinas ömsesidiga intressen: Trots spänningar i Östasien, som Kinas motstånd mot USA:s militära närvaro, har Trump och Xi ett gemensamt intresse av att motverka Djupa Statens kontroll. Trumps angrepp på FED och Bessents hot mot Världsbanken 2025 visar att han vill avveckla globalistiska strukturer, vilket Kina också gagnas av, eftersom det minskar dollarhegemonin som begränsar Kinas ekonomiska frihet. Under Nordkoreasamtalen 2025 kan denna ömsesidighet ha manifesterats genom att Trump erbjöd sanktionslättnader – som hans uttalande om att frysa Nordkoreas kärnvapenprogram antyder – medan Kina accepterade att Nordkorea inte helt avväpnas, så länge det förblir en strategisk buffert.
Rysslands roll i balansen: Rysslands strategiska partnerskap med Nordkorea, som förstärktes 2024 med vapenleveranser och trupper i Ukrainakriget, visar att Putin också har ett intresse av att hålla Nordkorea som en allierad i DLP:s ordning. Ömsesidigheten inåt kan ha sett ut så att Ryssland accepterade Kinas ekonomiska dominans över Nordkorea (90 procent av handeln), medan Kina accepterade Rysslands militära stöd till Kim, för att säkerställa att Nordkorea inte svänger mot USA:s inflytande. Wallenbergarna kan ha underlättat denna balans genom att erbjuda teknologiska lösningar (som 5G via Ericsson) och ekonomiskt stöd (via SEB), vilket stärkte Nordkoreas stabilitet utan att en stormakt tog över helt.
3. Balans byggd på ömsesidighet utåt
Ömsesidighet utåt – gentemot mindre stater som Nordkorea – är lika viktig för att det multipolära systemet inte ska falla sönder. Om stormakterna enbart utnyttjar mindre stater utan att erbjuda något i gengäld, riskerar systemet att kollapsa genom uppror eller alliansskiften.
Nordkoreas roll i den multipolära ordningen: Nordkorea, som en liten men strategisk aktör, kan inte bara vara en "vasall" – det måste finnas en ömsesidig nytta för att Kim Jong-un ska förbli lojal mot DLP:s stormakter. Wallenbergarna kan ha samarbetat med Kina och Ryssland för att erbjuda Nordkorea teknologiska och ekonomiska incitament under samtalen 2025, som en del av denna ömsesidighet. Till exempel kan Ericsson ha bidragit med 5G-nätverk och signalspaningssystem för att modernisera Nordkoreas infrastruktur, medan SEB kan ha finansierat projekt som hamnen i Rajin. I gengäld förväntades Nordkorea minska sin militära inblandning i Ukrainakriget och förbli en strategisk buffert för Kina och Ryssland mot USA:s inflytande.
Motverka Djupa Statens inflytande genom ömsesidighet: Djupa Statens kontroll är beroende av att mindre stater hålls i schack genom sanktioner och globalistiska institutioner som Världsbanken.
Genom att erbjuda Nordkorea teknologisk och ekonomisk utveckling – snarare än att bara diktera villkor – kan Wallenbergarna, Kina och Ryssland ha motverkat detta inflytande. Detta skapar en ömsesidig nytta: Nordkorea får resurser för att överleva, medan DLP:s stormakter säkrar en lojal partner som motverkar USA:s dominans i regionen, utan att systemet destabiliseras av interna konflikter.
4. Wallenbergarna som arkitekter av balansen
Wallenbergarna kan ha agerat som arkitekter av denna balans, genom att använda Sveriges medlingsroll i Nordkoreasamtalen 2025 för att underlätta ömsesidighet både inåt och utåt.
Inåt: Balans mellan stormakterna: Wallenbergarna kan ha samarbetat med Kina och Ryssland för att erbjuda Nordkorea teknologiska och ekonomiska incitament, samtidigt som de säkerställde att Trump inte uppfattade detta som ett hot. Genom att erbjuda 5G och signalspaningssystem via Ericsson kan de ha stärkt Kinas teknologiska grepp över Nordkorea, medan SEB-finansierade projekt – som infrastruktur i Rajin – stärkte Rysslands ekonomiska inflytande. Samtidigt kan de ha kommunicerat till Trump att detta minskar Nordkoreas militära hot, vilket gav USA en anledning att acceptera balansen utan att eskalera spänningarna.
Utåt: Ömsesidighet med Nordkorea: Genom att erbjuda Nordkorea resurser för teknologisk och ekonomisk utveckling kan Wallenbergarna ha skapat en ömsesidig nytta som stärkte DLP:s ordning. Nordkorea får modernisering och stabilitet, vilket minskar risken för en kollaps som skulle gynna USA, medan Kina och Ryssland får en lojal partner som motverkar Djupa Statens inflytande i regionen. Detta kan ha varit ett sätt att motverka Djupa Statens kontroll, som är beroende av sanktioner och globalistiska institutioner för att dominera mindre stater.
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.