Det är i en stor genomgång som Wall Street Journal beskriver hur Sverige, Finland, Norge och Danmark på kort tid har stärkt sina försvar och knutit banden tätare än på flera hundra år. Efter decennier av nedrustning satsar de nordiska länderna nu tungt på försvaret – både för att möta den ryska aggressionen och för att minska beroendet av Natos säkerhetsgarantier. – De nordiska länderna har en enad säkerhetspolitik för första gången sedan Kalmarunionen, säger Jens Stoltenberg, tidigare Natochef och numera Norges finansminister, till WSJ. Bilden av Norden som ett fredligt och stillsamt hörn av världen håller enligt WSJ snabbt på att förändras. Medan många andra europeiska länder tvekar har Sverige, Finland, Norge och Danmark redan slagit samman sina flygvapen, bildat ett gemensamt flygkommando och lagt grunden för ett samordnat försvar fram till 2030. ”Tappat tron på amerikanerna” Samtidigt växer oron för att USA inte längre är en lika stabil allierad som förr – inte minst efter Donald Trumps utspel om att köpa Grönland från Danmark. – Danmark slåss mot klockan eftersom vi har tappat tron på amerikanerna. Om Nato inte kan skydda oss är nordborna ett alternativ, säger Peter Viggo Jakobsen vid Kungliga Danska Försvarshögskolan till WSJ. Trots små befolkningar kan de nordiska länderna mobilisera betydande styrkor. Finland kan exempelvis kalla in 280 000 soldater på bara några veckor, och Sverige har en av Europas mest avancerade försvarsindustrier. Om Nato skulle försvagas ännu mer i framtiden finns redan en reservplan. – Det är en potentiell Plan B om Nato inte fungerar, säger Matti Pesu vid Utrikespolitiska institutet i Finland till WSJ.