Är de inte redan på Gittan..... Tänk att SSU dessutom inte förstår skillnaden på ägande och kontroll, seriöst värre... Och Centralbanksbedrägeriet med Funny Money skall vi ju bara inte tala om, men det sägs det inte ett skit om...
"SSU vill plocka pengar från de allra största privata ägarna på börsen och lanserar en ”Wallenbergskatt”. Men Wallenbergfamiljen är långt ifrån toppen av förmögenhetslistorna, där miljarderna i stället finns i allmän-nyttiga stiftelser. I helgen lanserade Lisa Nåbo, det Socialdemokratiska Ungdomsförbundets ordförande, en ny skatt. Som nyhet betraktad var saken, med tanke på avsändaren, föga överraskande. Ett liknande förslag lanserades också för några år sedan men dammas nu åter av inför moderpartiets kongress i slutet av maj. Mer notabelt var namnet som SSU gett förslaget: ”Vi behöver en Wallenbergskatt för att finansiera försvaret”, förkunnade Lisa Nåbo i sin debattartikel. ”Att beskatta rika individers förmögenheter och tillgångar hade kunnat generera tiotals miljarder kronor varje år.” Pengarna ska gå till ”Sveriges militära upprustning” skrev hon. Några skattesatser eller andra detaljer saknades. Men i texten fanns ändå några konturer: Det handlar om att beskatta enskilda ”rika individer” och deras ”förmögenheter och tillgångar”. Individerna det handlar om är inte alla med en bostadsrätt i en svensk storstad, utan de ”superduperrika”. ”Det räcker med att kolla på de femton svenska familjer eller individer som kontrollerar företag med störst förmögen-hetsvärde /.../ pengarna finns, men de ligger och samlar damm i aktieportföljer.” Wallenbergfamiljen är mycket riktigt den gruppering som kontrollerar de största företagsvärdena på börsen. Om man menar just ”kontrollerar”. Äger – i betydelsen har privata beskattningsbara tillgångar – är däremot en annan sak. I princip samtliga aktietillgångar som Wallenbergfamiljens medlemmar har inflytande över ligger i allmännyttiga stiftelser med ”landsgagneligt” syfte. Stiftelser vars avkastning finansierar svensk forskning. De tre nuvarande ledarna i Wallenberg-familjens femte generation har visserligen aktieportföljer värda mellan 600 och 1 000 miljoner vardera. Men de är inte i närheten av Fredrik Lundberg eller H&M-Stefan Person, eller som Spotifys Daniel Ek och Martin Lorentzon. Ingen Wallenbergare fanns till exempel på Affärsvärldens topplista i fjol med strax över 40 svenska dollarmiljardärer. SvD har ställt frågan till SSU:s presstjänst om hur de har resonerat: ”Det viktigaste för oss är inte vad skatten heter (i en annan artikel föreslog vi en Ax:sonskatt). Det viktiga för oss är att staten får reformutrymme för att finansiera både välfärden och försvaret”, skriver Simon Boerenbeker, pressekreterare på SSU. Han syftar då på ett (annat?) förslag till ”en progressiv förmögenhetsskatt” som lanserades i samband med debatten om matpriserna. ”Vi tror att såväl Wallenberg – som Antonia Ax:son Johnson och de andra 42 dollarmiljardärerna i listan du skickade – gärna bidrar mer för att stärka Sveriges totalförsvar i oroliga tider.” Ett annat notabelt faktum i sammanhanget är att Wallenbergstiftelserna direkt och indirekt är främsta ägare i Sveriges största försvarsmaterialbolag, Saab, där Marcus Wallenberg själv är styrelseordförande sedan många år. Genom att sitta på nära 50 procent av rösterna i företaget fungerar stiftelserna i praktiken som en garant för att ett, för det svenska försvaret, avgörande bolag finns kvar i landet. Saab gör dessutom just nu omfattande investeringar i forskning och utveckling, 10,5 miljarder kronor under 2024 – motsvarande 17 procent av omsättningen. Pengar som till stor del hamnar i Sverige och Saabs nära 20 000 anställda här. Med det här sättet att se det är Wallen-bergarna en av få finansfamiljer som de facto stärker Sveriges totalförsvar. Till skillnad från de flesta av de ”superduperrika”. Det är knappast första gången ”Wallenberg” används som en schablonbild för förmögna i Sverige. Cornelis Vreeswijk sjöng om ”Hästhandlare Wallenberg” som ”hänger upp sin päls på kroken och tager den gummisnodd som håller ihop plånboken”. ”Wall-Enberg”, heter ärkekapitalisten i filmerna om Jönssonligan, i såväl 1980-talets första som 2000-talets ”reboots”. Man kan bli lite trött av det närmast slentrianmässiga användandet av namnet för att symbolisera svenska kapitalister. Wallenbergs är enorma makthavare i det lilla Sverige och det är naturligt att politikens blick hamnar på familjen. Men ur ett rent sakligt perspektiv finns, i det här fallet, åtminstone några andra namn som hamnar högre på listan."