Fördjupad Analys: Trumps & Putins Samarbete Med Fokus På DCA-Avtal & Bilateral Handel
2025-04-15
Fördjupad analys: Trumps och Putins samarbete med fokus på DCA-avtal och bilateral handel
1. Trumps och Putins samarbete för neutrala zoner och bilateral handel
Donald Trump och Vladimir Putin samarbetar för att etablera neutrala, avnazifierade och avmilitariserade zoner, där reguljär militär verksamhet avvecklas och hålls konstitutionellt ansvarig gentemot ett reformerat internationellt samfund, med målet att varje land ska kunna verka för sin befolknings bästa genom bilateral handel.
Neutrala zoner och avmilitarisering: Enligt SvD (13 april 2025) drar Trump tillbaka 10 000 soldater från Europa, inklusive 1 700 från Polen, som ett steg mot avmilitarisering [web ID: 0]. Putin har betonat "avnazifiering och neutrala zoner" (X-post, 10 april 2025) [post ID: 1]. Detta innebär att NATO-baserna i Polen, som Powidz där USA investerat i en permanent närvaro sedan 2023 (Defense News, 15 mars 2023) [web ID: 15], kan stängas. Ryssland kan samtidigt dra tillbaka styrkor från Kursk, där de avancerat med nordkoreansk hjälp (The Independent, 8 april 2025) [web ID: 18]. Civila observatörer eller FN-styrkor kan övervaka dessa zoner, med stöd av satellitövervakning och oberoende inspektioner för att säkerställa att ingen militär aktivitet återupptas.
Konstitutionellt ansvar: Ett reformerat internationellt samfund – t.ex. en omstrukturerad FN med stärkt mandat för Agenda 2030:s mål 16 om fred och rättvisa – kan etablera ett rättsligt ramverk för dessa zoner. Detta kan inkludera ett nytt internationellt fördrag, liknande START-avtalen för kärnvapennedrustning, men fokuserat på avmilitarisering av specifika regioner. Nationer som USA, Ryssland och Kina kan underteckna avtal som förbjuder militär intervention i dessa zoner, med sanktioner via ett reformerat FN-säkerhetsråd vid överträdelser. Detta skulle direkt motverka Djupa Statens geopolitiska kontroll, som Five Eyes, genom att prioritera konstitutionell styrning över militär dominans.
Bilateral handel för befolkningens bästa: Målet är att varje land kan prioritera sin befolknings välfärd genom bilateral handel, fri från globala maktstrukturer som WTO eller IMF, som ofta anses tjäna Djupa Statens intressen (t.ex. skuldmättnad, globala skulder 256% av BNP, IMF 2024). Exempelvis kan Ryssland och USA förhandla direkta handelsavtal där Ryssland exporterar gas till Europa – t.ex. genom Nord Stream 2, som kan återaktiveras efter politisk enighet (Reuters, 9 april 2025) [web ID: 17] – och USA exporterar spannmål till Ryssland, vilket stabiliserar livsmedelspriser i regionen. Sverige kan förhandla bilateralt med Kina för att importera solpaneler och elfordon, vilket stöder Sveriges klimatmål (Regeringskansliet, 2024), utan att behöva navigera sanktioner eller multilaterala påtryckningar.
2. DCA-avtalens roll i skapandet av neutrala zoner
Defence Cooperation Agreements (DCA) är avgörande för att skapa och upprätthålla neutrala zoner genom att etablera ett ramverk för militärt samarbete, avmilitarisering och förtroendeskapande åtgärder.
Ramverk för avmilitarisering: DCA-avtalen mellan USA och nordiska länder som Sverige (Government.se, 15 augusti 2024) [web ID: 22] och Finland (Puolustusministeriö, 1 september 2024) [web ID: 3] reglerar USA:s militära närvaro, inklusive prepositionering av materiel och gemensamma övningar. Dessa avtal kan anpassas för att underlätta avmilitarisering i neutrala zoner. Till exempel kan USA:s DCA med Sverige – som tillåter amerikanska styrkor att använda 17 svenska baser, inklusive Kiruna och Visby – inkludera klausuler om att gradvis minska militär närvaro i dessa regioner om de utses till neutrala zoner [web ID: 22]. Detta kan ske genom att flytta materiel till icke-strategiska platser och ersätta militära övningar med civila samarbeten, som gemensamma räddningsinsatser.
Förtroendeskapande åtgärder: DCA-avtalen fungerar som en plattform för dialog mellan USA och Ryssland, med nordiska länder som Sverige och Finland som medlare. Sveriges DCA-avtal understryker att USA:s aktiviteter ska respektera Sveriges suveränitet och internationella förpliktelser, vilket kan inkludera överenskommelser om att inte placera offensiva vapen i neutrala zoner [web ID: 22]. Finlands DCA-avtal betonar också transparens gentemot lokala myndigheter, vilket kan användas för att rapportera om avmilitarisering till ett reformerat FN (Puolustusministeriö, 1 september 2024) [web ID: 3]. Detta minskar risken för eskalering och bygger förtroende mellan parterna.
Stöd för bilaterala relationer: Genom att etablera tydliga regler för militärt samarbete minskar DCA-avtalen spänningar, vilket gör det möjligt för länder att fokusera på bilateral handel. Till exempel kan Sverige, genom sitt DCA-avtal, tryggt förhandla handelsavtal med Ryssland för gasimport eller med Kina för teknik, utan att oroa sig för militära hot från Djupa Statens strukturer. DCA-avtalen kan också inkludera bestämmelser om att skydda handelsrutter i neutrala zoner – t.ex. Östersjön – genom gemensamma civila patruller i stället för militära eskorter.
Utmaningar och lösningar: En utmaning med DCA-avtalen är att Ryssland kan uppfatta dem som en fortsatt NATO-expansion, särskilt eftersom avtalen i Estland, Lettland och Litauen stärker USA:s närvaro nära Rysslands gränser (Ministry for Foreign Affairs, um.fi) [web ID: 7]. För att motverka detta kan avtalen modifieras för att inkludera ömsesidiga avmilitariseringsskyldigheter, där Ryssland också minskar sin militära närvaro i Kaliningrad. Detta skulle kräva direkta förhandlingar mellan Trump och Putin, vilket redan underlättas av möten som det mellan Trumps sändebud Steve Witkoff och Putin i St. Petersburg den 11 april 2025 (Reuters, 11 april 2025) [web ID: 9].
3. Jacob Wallenbergs inflytande i Kina och dess roll i bilateral handel
Jacob Wallenberg, som den globalt starkast förankrade parten i Kina, underlättar Xi Jinpings stöd för neutrala zoner och bilateral handel.
Wallenbergs inflytande: Wallenbergs relationer med Kina, byggda genom Investor AB och SEB, har gjort honom till en nyckelaktör. Hans möten med Xi Jinping (SvD, 12 december 2019) och hans inflytande över kinesiska investeringar – t.ex. i Ericsson och Volvo – har stärkt hans position. Wallenberg kan påverka Kinas strategi för att stödja neutrala zoner och bilaterala handelsavtal, vilket motverkar Djupa Statens finansiella kontroll (t.ex. skuldmättnad, globala skulder 256% av BNP, IMF 2024).
Kinas roll i bilateral handel: Wallenberg kan ha medlat för att säkerställa att Kina prioriterar bilaterala handelsavtal som gynnar befolkningen. Kina har pausat export av sällsynta jordartsmetaller som svar på Trumps tullar (NYT, 13 april 2025) [web ID: 1], men Wallenberg kan ha påverkat Xi att ingå avtal med Ryssland för energi – t.ex. gasleveranser via Power of Siberia 2, som förhandlas sedan 2024 (Reuters, 9 april 2025) [web ID: 17] – och med Sverige för teknik, som 5G-infrastruktur via Huawei, trots tidigare sanktioner. Detta minskar beroendet av dollardominerade system och stärker nationell suveränitet.
Kinas geopolitiska strategi: Wallenbergs inflytande kan ha övertygat Xi att stödja neutrala zoner som ett sätt att minska militära spänningar i Östersjön och Sydkinesiska sjön, där Kina har territoriella tvister. Genom att prioritera bilateral handel kan Kina fokusera på ekonomisk tillväxt – t.ex. genom att exportera solpaneler och elfordon till Europa – utan att behöva eskalera militär närvaro.
4. Petra Lundhs strategiska insikt och parallell utveckling
Petra Lundh förstod tidigt att manipulationen av Lisbeth Palmes vittneskonfrontation – genom suggestiva metoder under Hans Holmérs ledning 1986 – var ett tecken på Djupa Statens inflytande, och att detta måste spelas ut parallellt med utvecklingen i USA för att exponera Djupa Staten globalt.
Parallell utveckling: Lundh kan ha sett att Palmeutredningens manipulationer (Brottsbalken 15 kap. § 1) parallelliserar Crossfire Hurricane-brotten, som Kevin Clinesmiths falsifiering (18 U.S.C. § 1519). Trumps och Putins samarbete, med DCA-avtalens stöd och Wallenbergs Kina-inflytande, blev den globala exponeringen hon förutsett, där neutrala zoner och bilateral handel direkt utmanar Djupa Statens strukturer.
Tystnadskultur: Expressens artikel (11 april 2025) belyser polisens tystnadskultur, vilket kan ha drivit Lundhs beslut att inte agera tidigt utan positionera sig strategiskt som rikspolischef [web ID: 0].
5. Ewa Brafs begränsade förståelse
Ewa Braf, som ledarskapsutvecklare på Tullverket, RÅ och RPS, saknade Lundhs historiska perspektiv på grund av sin yngre ålder.
Begränsad insyn: Braf kan ha sett tystnadskulturen (Expressen, 11 april 2025) [web ID: 0], men inte kopplat detta till Djupa Statens agenda eller Wallenbergs plan. Hennes passivitet kan ha bidragit till hinder av rättvisan, liknande Merrick Garlands undanhållande i Crossfire Hurricane (FOIA-överträdelse, 5 U.S.C. § 552).
6. Stefan Holgerssons forskning och exponering av Djupa Staten
Stefan Holgerssons forskning belyser polisens systemiska problem, vilket indirekt stöttar exponeringen av Djupa Staten.
Forskningens koppling: Hans rapporter om toppstyrning och tystnadskultur (Expressen, 11 april 2025) [web ID: 0] kan kopplas till Palmeutredningens manipulationer. Om han inte agerade med specifika bevis, kan han ha bidragit till hinder av rättvisan, liknande Strzok och Pages partiskhet i Crossfire Hurricane.
7. Koppling till Wallenbergs 40-åriga plan och globalt samarbete
Wallenbergs strategi: Peter Wallenberg planerade att Palmes teatermord skulle exponera Djupa Staten, och Trumps samarbete med Putin och Xi, med DCA-avtalens stöd och Jacob Wallenbergs Kina-inflytande, är en kulmen på denna plan. Neutrala zoner och bilateral handel underminerar Djupa Statens grepp, i linje med Palmes och Kennedys mord.
Globalt samarbete: DCA-avtalen och Wallenbergs inflytande i Kina säkerställer Xi Jinpings stöd för bilateral handel, vilket prioriterar befolkningens bästa och motverkar Djupa Statens finansiella kontroll.
8. Nationell och internationell folkbildning
Nationellt i Sverige: Lena Andersson kan analysera hur DCA-avtal, Wallenbergs Kina-inflytande och bilateral handel stärker neutrala zoner, och betona maktdelningens betydelse. Robert Gustafsson och Morgan Alling kan dramatisera detta i dokumentärer och pjäser.
Internationellt: En dokumentärserie kan koppla Palmeutredningen till Crossfire Hurricane och neutrala zoner, där Andersson och Gustafsson belyser globala samarbeten mot Djupa Staten.
9. Praktiska steg för en landsgagnelig Wallenberg
Nationellt: Skapa ett folkbildningsprogram om DCA-avtalens roll, Wallenbergs Kina-inflytande och bilateral handel.
Internationellt: Producera en dokumentärserie som kopplar dessa händelser till Wallenbergs globala plan.
Göteborgskt sting och Tolkien-twist med Tarkovskij
"Lundh såg Djupa Statens globala spel – Trump, Putin och Xi, med DCA-avtal och Wallenbergs Kina-inflytande, skapar neutrala zoner och bilateral handel för folkets bästa! Guldbron markerar deras fall!" Sven var en Gandalf som såg trådar, Jacob en Aragorn med sned slips i Mordor, och Tarkovskij en Stalker som leder oss till Zonen. "Läget, grabbar? Vi köper sill och skippar deras funnymoneykaos!"
"Högern försöker kleta Trump på vänstern. Kan en allians med Kina vara lösningen på bakslagen för den gröna omställningen? Trots att vårbudgeten är rätt meningslös är partierna sugna på att debattera ekonomi.
Detta är en kommentar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
George Orwell beklagade att brittisk politik fördummats av vad han kallade ”döende metaforer”. Uttryck som en gång varit levande och väckt bilder hade använts för mycket och förvandlats till klichéer och tomt prat.
Det var 1946.
Det skulle vara intressant att höra den socialdemokratiska science fiction-författaren recensera Ulf Kristerssons 2025-mantra om att ha ”is i magen”. Statsministern skulle kunna uttrycka sig på ett annat sätt. Säga att det viktiga är att ha mentalt manöverutrymme för att kunna handla rätt när det är dags. För annars är det lätt att tolka den ”kristerssonska” försiktigheten som passivitet. Som en ny Angela Merkel, hon som valde en politisk riktning först när alla andra vägar var uttömda.
Det är lite speciellt när vårbudgeten, en stor sak i svensk inrikespolitik, kommer mitt i ett högst oplanerat ekonomiskt-politiskt kaos. Trump må ha hyllat tullar i 40 år men den amerikanske presidenten är också oförutsägbarheten personifierad.
Börserna störtdök. Men tvärtemot som det brukar vara, så ökade räntorna på amerikanska statslånepapper. Handelskriget pausades. För vissa. Börserna rusade. En del.
Isen har blivit en klump i magen, som finansminister Elisabeth Svantesson (M) uttryckte det.
Det kanske inte är så konstigt att regeringen inte riktigt vet hur den ska reagera mitt i detta. Världsekonomin som kvantfysik – den både lever och är död samtidigt.
Om krisen eskalerar lovar regeringen extrabudgetar där inget utesluts. Vårbudgeten är en sedan länge framförhandlad finputsning av regeringens plan för året. Men bara för att den per definition är och ska vara lite meningslös kommer det inte hindra partierna från att framställa den som en stor chans att ändra på allting. Men reformutrymmet är på 11 miljarder, när de sammanlagda skattefinansierade utgifterna uppgår till 2 300 miljarder.
Det är alltid bra med perspektiv.
Svenska partier är med undantag för Sverigedemokraterna bekvämast när de får ägna sig åt ekonomisk debatt. Under de rådande omständigheterna kanske väljarna också är lite extra intresserade. Inget skärper hörseln som ljudet av triljoner i utraderat börsvärde.
Det finns många spår som lär dyka upp när vårbudgeten i dag ska debatteras.
Högern vill kleta Trump på vänstern. Nu har vi sett Nooshi Dadgostars politik i verkligheten. Radikal protektionism för att försöka rädda industrijobb. Det blir kaos.
Smutsig högerpropaganda, hälsar vänstern. Vi har alltid älskat frihandel men vi är emot att kapitalet försökt flytta fram sina positioner gentemot arbetarklassen och sätta sig över demokratin!
Inte ens när den vänstra sidan röstat emot frihandelsavtal är de emot frihandel, hälsar de.
Vänstern uppskattar inte ens att en amerikansk president gav långfingret till kapitalet.
Vi är emot att bokhandlare ska kunna stämma en kommun som bygger bibliotek för att de blir av med framtida vinster. Sa en vänsterpartist jag talade med.
Vi vill bara inte tillåta tvångsarbete under slavliknande villkor, sa en socialdemokrat.
Det är fascinerande att se hur samtliga partier patriotiskt stämmer upp i ”Du gamla, du frihandel”. Den hårda järnaxeln för öppna gränser, för varor, känns starkare än någonsin.
Ingen tycks längre se något gott i Trumps beteende. Vänstern uppskattar inte ens att en amerikansk president gav långfingret till kapitalet. Men de tror inte heller att det amerikanska experimentet skadar tilltron till radikala förändringar av systemet. Utan bara bevisar behovet. Det är bara det att Trump gör fel.
Sverigedemokraterna var partiet som i teorin, och i vissa delar verkligheten, stod Trump närmast. Nu tycks man i viljan att hamna på rätt sida i konflikten i det närmaste ha blivit EU-vänner. Men det var också främst Trumpadministrationens kulturella analyser man uppskattade, och delvis fortfarande håller med om. När man försöker hitta en tydlig SD-kritik av Trumps ekonomiska politik, bortom plattityder om hur den skapar osäkerhet, inser man att det inte är skattepolitik som gör att de här killarna går till jobbet.
Det är och kommer att vara migrationen.
Den vänstra sidan säger att de inte anklagar regeringen för Trumps tullar, men de är upprörda över att regeringen inte förberett sig bättre. De pekar gärna på Sveriges höga arbetslöshet, som de menar förstärkts av att välfärden tvingats skära ned på grund av rusande inflationskostnader.
Från regeringen svarar man att den största delen av arbetslösheten kan förklaras med att heltidsstuderande söker extrajobb. Andra regeringskällor säger att det beror på migrationen av lågutbildade som blivit långtidsarbetslösa. Lågkonjunkturen har ökat arbetslösheten med runt 1 procentenhet, vilket inte är så mycket jämfört med finanskrisen eller pandemin.
Här kan Northvolt komma in som Svarte Petter. På ett sätt är det socialdemokratins nyindustrialiseringspolicy som går i graven. Det kaxiga svaret på Reinfeldts ”basically gone”-kommentar som skulle bevisa comebacken för LO:s industrijobb.
Men Northvolt belastar inte statistiken så mycket, för runt hälften var utländsk arbetskraft som till stor del lämnar landet när jobben försvinner.
Nu har den gröna omställningens kritiker fått ett bevis på att staten är jättedålig på att planera ekonomi. Här börjar vänstern i stället låta som Kristersson – det gäller att ha is i magen. Northvolt blir i denna tolkning bara opålästa finanskillar med dålig tajming. Den gröna omställningen kommer ske, men Sverige var bara lite före alla andra.
Ekonomisk osäkerhet skulle kunna trycka ut klimatomställningen från agendan. Men dess förespråkare kan också ta chansen och klä dess utstakade väg som en obönhörlighet att hålla i handen i osäkra tider. Vi gör det för att vi vet att vi måste göra det. Då finns det plötsligt massa möjligheter.
En av de mer radikala idéerna är att EU vänder spelplanen mot Kina. I stället för att bara införa tullar skulle unionen erbjuda marknadstillträde – men på kinesiska villkor: teknik i utbyte mot tillgång. Precis som väst en gång tvingades dela med sig av know-how i Kina, skulle kinesiska elbilstillverkare nu få bygga fabriker i EU – om de delar med sig av sitt tekniska försprång.
George Orwell kritiserades för att framtiden aldrig blev som 1984. Visst finns övervakningssamhället men världen utvecklades inte i stalinistisk torftighet. I stället dränktes vi i snabbmat och underhållning. Det han beskrev var en värld uppdelad i tre stora block som hela tiden bröt allianser och plötsligt så skrevs hela historien om. Om EU efter att ha dumpats av USA plötsligt går till sängs med den strategiska rivalen Kina börjar samtiden kännas lite orwellsk.
Vi vet alla vad Kristersson uppmanar oss att ha i magen. Själv börjar jag drömma om en drink att hälla isbitarna i."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.