Fördjupad Analys: Trumps & Putins Samarbete Med Cypern-Konflikten I Fokus
2025-04-15
1. Trumps och Putins samarbete för neutrala zoner och bilateral handel
Donald Trump och Vladimir Putin samarbetar för att etablera neutrala, avnazifierade och avmilitariserade zoner, där reguljär militär verksamhet avvecklas och hålls konstitutionellt ansvarig gentemot ett reformerat internationellt samfund, med målet att varje land ska kunna verka för sin befolknings bästa genom bilateral handel.
Neutrala zoner och avmilitarisering: Enligt SvD (13 april 2025) drar Trump tillbaka 10 000 soldater från Europa, inklusive 1 700 från Polen, som ett steg mot avmilitarisering [web ID: 0]. Putin har betonat "avnazifiering och neutrala zoner" (X-post, 10 april 2025) [post ID: 1]. Detta kan utvidgas till Cypern, där en neutral zon kan etableras längs den gröna linjen som skiljer den turkiska norra delen (TRNC) från den grekiska södra delen (Republiken Cypern). Detta skulle innebära att Turkiet, som har 30 000–40 000 soldater i norr sedan invasionen 1974 (UNFICYP, 2024), drar tillbaka sina styrkor, och att grekcypriotiska nationalgardet avväpnas i söder. Övervakning kan ske genom en utvidgad FN-styrka (UNFICYP), stödd av OSSE, med satellitdata och drönare för att säkerställa att inga militära aktiviteter återupptas.
Konstitutionellt ansvar: Ett reformerat internationellt samfund kan etablera ett rättsligt ramverk för dessa zoner genom ett "Neutral Zone Accord" (NZA), som kan inkludera Cypern som en pilotregion. NZA kan förhandlas fram vid ett toppmöte mellan USA, Ryssland, Kina, EU och Turkiet under FN:s överinseende. Fördraget kan innehålla mekanismer för konfliktlösning, där ett oberoende organ – t.ex. en ny FN-kommitté för neutrala zoner – hanterar tvister och sanktioner vid överträdelser, som ekonomiska handelsrestriktioner eller diplomatisk isolering. Detta skulle motverka Djupa Statens geopolitiska kontroll genom att prioritera rättsliga lösningar.
Bilateral handel för befolkningens bästa: Målet är att varje land kan prioritera sin befolknings välfärd genom bilateral handel. På Cypern kan avmilitarisering möjliggöra för Republiken Cypern och TRNC att förhandla direkta handelsavtal, t.ex. för turism och jordbruksprodukter som citrusfrukter, utan mellanhand från EU eller Turkiet. Ryssland och USA kan också ingå bilaterala handelsavtal, där Ryssland exporterar gas till Europa via Nord Stream 2 (Reuters, 9 april 2025) [web ID: 17], och USA exporterar spannmål till Ryssland. Sverige kan förhandla med Kina för solpaneler och elfordon, med klausuler som öronmärker vinster för sociala program.
2. Cypern-konflikten och deklarationen om Turkiet som ockuperande makt
Kazakstan, Uzbekistan, Kirgisistan och Turkmenistan har officiellt deklarerat Turkiet som en "ockuperande makt" på Cypern, enligt bilden. Detta markerar en betydande diplomatisk eskalering och kan kopplas till Trumps och Putins samarbete för att etablera neutrala zoner.
Bakgrund till deklarationen: Turkiet invaderade norra Cypern 1974 efter en grekcypriotisk kupp, och har sedan dess kontrollerat cirka 36 % av ön, där den självutnämnda Turkiska Republiken Norra Cypern (TRNC) etablerades 1983, erkänd endast av Turkiet. Den gröna linjen, som visas på kartan, är en demilitariserad zon som övervakas av FN:s fredsbevarande styrka (UNFICYP). Deklarationen från de turkiska staterna – Kazakstan, Uzbekistan, Kirgisistan och Turkmenistan – kan ha drivits av flera faktorer: (1) en vilja att stärka sin position inom Organisationen för turkiska stater (OTS), där de är medlemmar tillsammans med Turkiet; (2) ett svar på Turkiets ökade militära aktivitet i regionen, inklusive stöd till Azerbajdzjan i Nagorno-Karabach-konflikten (2020–2023); och (3) ett försök att pressa Turkiet att dra tillbaka sina styrkor från Cypern som ett steg mot avmilitarisering.
Geopolitiska implikationer: Deklarationen sätter press på Turkiet och kan stärka Trumps och Putins initiativ för neutrala zoner. Om Cypern blir en neutral zon, kan det tjäna som en modell för andra konfliktområden, som Ukraina eller Sydkinesiska sjön. Kazakstan, Uzbekistan, Kirgisistan och Turkmenistan kan ha koordinerat med Ryssland, som har historiska band till dessa stater via Sovjetunionen, för att använda deklarationen som ett sätt att tvinga Turkiet till förhandlingsbordet. Detta stämmer med Putins mål om avnazifiering och neutralitet, och Trumps önskan att minska USA:s militära åtaganden i Europa och Mellanöstern (SvD, 13 april 2025) [web ID: 0].
Turkisk reaktion: Turkiet kan svara genom att intensifiera sin militära närvaro på Cypern eller genom diplomatiska motåtgärder, som att minska handeln med de turkiska staterna. Men deklarationen kan också tvinga Turkiet att omvärdera sin strategi och gå med på avmilitarisering, särskilt om USA, Ryssland och Kina – med Wallenbergs inflytande – utövar ekonomiskt och diplomatiskt tryck.
3. DCA-avtalens roll i skapandet av neutrala zoner, inklusive Cypern
Defence Cooperation Agreements (DCA) är avgörande för att skapa och upprätthålla neutrala zoner, inklusive på Cypern, genom att etablera ett ramverk för militärt samarbete, avmilitarisering och förtroendeskapande åtgärder.
Ramverk för avmilitarisering på Cypern: DCA-avtalen, som de mellan USA och Sverige (Government.se, 15 augusti 2024) [web ID:
22], kan användas som en modell för att skapa ett DCA-avtal mellan Turkiet och Republiken Cypern, med USA och Ryssland som medlare. Avtalet kan reglera avvecklingen av turkiska trupper i norr och grekcypriotiska styrkor i söder, med en tidsplan på fem år. Till exempel kan Turkiet minska sin närvaro från 40 000 till 10 000 soldater inom två år, och helt dra tillbaka dem inom fem år, medan Republiken Cypern avväpnar sitt nationalgarde. UNFICYP kan utvidgas för att övervaka processen, med stöd från ett reformerat FN.
Förtroendeskapande åtgärder: DCA-avtalen kan underlätta dialog mellan Turkiet och Cypern genom att inkludera ömsesidiga inspektioner, där båda sidor bjuder in varandra för att övervaka avmilitariseringen. Sverige och Finland, som har DCA-avtal med USA, kan agera som neutrala medlare, med tanke på deras tradition av fredsbevarande insatser. Avtalen kan också inkludera bestämmelser om att avveckla militär infrastruktur – t.ex. turkiska baser i Famagusta och grekcypriotiska baser i Paphos – och ersätta dem med civila projekt, som gemensamma turistanläggningar.
Stöd för bilaterala relationer och handel: Genom att minska militära spänningar kan DCA-avtalen på Cypern möjliggöra bilateral handel mellan Republiken Cypern och TRNC. Till exempel kan Famagusta, som har en av regionens bästa hamnar, bli en frihandelszon där grekcyprioter och turkcyprioter samarbetar om turism och export av citrusfrukter. Detta kan finansieras genom bilaterala avtal med Kina, med Wallenbergs medling, där kinesiska investeringar i hamnen säkerställer att vinsten går till lokala utvecklingsprojekt.
Utmaningar och lösningar: En utmaning är Turkiets ovilja att dra tillbaka trupper, särskilt efter deklarationen från de turkiska staterna, som kan uppfattas som ett hot mot Turkiets nationella säkerhet. För att lösa detta kan DCA-avtalet inkludera garantier från USA och Ryssland om att skydda Cypern från externa hot, samt ekonomiska incitament, som att Turkiet får tillgång till bilaterala handelsavtal med EU utan sanktioner. En annan utmaning är att säkerställa att avmilitariseringen inte leder till nya spänningar mellan grekcyprioter och turkcyprioter. Detta kan hanteras genom att stärka UNFICYP:s mandat och inkludera lokala ledare i förhandlingarna.
4. Jacob Wallenbergs inflytande i Kina och dess roll i Cypern-konflikten
Jacob Wallenberg, som den globalt starkast förankrade parten i Kina, underlättar Xi Jinpings stöd för neutrala zoner och bilateral handel, inklusive på Cypern.
Wallenbergs inflytande: Wallenbergs relationer med Kina, byggda genom Investor AB och SEB, har gjort honom till en nyckelaktör. Hans möten med Xi Jinping (SvD, 12 december 2019) och hans inflytande över kinesiska investeringar har stärkt hans position. Wallenberg kan påverka Kinas strategi för att stödja neutrala zoner på Cypern genom att uppmuntra kinesiska investeringar i infrastruktur, som hamnen i Famagusta, som ett sätt att främja bilateral handel.
Kinas roll i Cypern: Kina kan, med Wallenbergs medling, investera i Cyperns ekonomi som en del av Belt and Road Initiative (BRI). Till exempel kan Kina finansiera en uppgradering av Famagustas hamn, vilket gör den till en frihandelszon som gynnar både grekcyprioter och turkcyprioter. Detta kan kopplas till bilaterala handelsavtal där Cypern exporterar olivolja och vin till Kina, medan Kina exporterar solpaneler och elfordon till Cypern, vilket stöder öns gröna omställning.
Geopolitisk strategi: Wallenbergs inflytande kan övertyga Xi att stödja Cypern som en neutral zon för att minska spänningar i östra Medelhavet, där Kina har ekonomiska intressen, som gasfält i regionen. Detta kan också stärka Kinas relationer med Ryssland, som har historiska band till Cypern via den ortodoxa kyrkan, och med Turkiet, som är en viktig partner i BRI.
5. Petra Lundhs strategiska insikt och parallell utveckling
Petra Lundh förstod tidigt att manipulationen av Lisbeth Palmes vittneskonfrontation – genom suggestiva metoder under Hans Holmérs ledning 1986 – var ett tecken på Djupa Statens inflytande, och att detta måste spelas ut parallellt med utvecklingen i USA för att exponera Djupa Staten globalt.
Parallell utveckling: Lundh kan ha sett att Palmeutredningens manipulationer (Brottsbalken 15 kap. § 1) parallelliserar Crossfire Hurricane-brotten, som Kevin Clinesmiths falsifiering (18 U.S.C. § 1519). Trumps och Putins samarbete, med DCA-avtalens stöd och Wallenbergs Kina-inflytande, blev den globala exponeringen hon förutsett, där Cypern som en neutral zon kan tjäna som ett exempel på hur Djupa Statens strukturer kan utmanas.
Tystnadskultur: Expressens artikel (11 april 2025) belyser polisens tystnadskultur, vilket kan ha drivit Lundhs beslut att inte agera tidigt utan positionera sig strategiskt som rikspolischef [web ID: 0].
6. Ewa Brafs begränsade förståelse
Ewa Braf, som ledarskapsutvecklare på Tullverket, RÅ och RPS, saknade Lundhs historiska perspektiv på grund av sin yngre ålder.
Begränsad insyn: Braf kan ha sett tystnadskulturen (Expressen, 11 april 2025) [web ID: 0], men inte kopplat detta till Djupa Statens agenda eller Wallenbergs plan. Hennes passivitet kan ha bidragit till hinder av rättvisan, liknande Merrick Garlands undanhållande i Crossfire Hurricane (FOIA-överträdelse, 5 U.S.C. § 552).
7. Stefan Holgerssons forskning och exponering av Djupa Staten
Stefan Holgerssons forskning belyser polisens systemiska problem, vilket indirekt stöttar exponeringen av Djupa Staten.
Forskningens koppling: Hans rapporter om toppstyrning och tystnadskultur (Expressen, 11 april 2025) [web ID: 0] kan kopplas till Palmeutredningens manipulationer. Om han inte agerade med specifika bevis, kan han ha bidragit till hinder av rättvisan, liknande Strzok och Pages partiskhet i Crossfire Hurricane.
8. Koppling till Wallenbergs 40-åriga plan och globalt samarbete
Wallenbergs strategi: Peter Wallenberg planerade att Palmes teatermord skulle exponera Djupa Staten, och Trumps samarbete med Putin och Xi, med DCA-avtalens stöd och Jacob Wallenbergs Kina-inflytande, är en kulmen på denna plan. Cypern som en neutral zon, stödd av deklarationen från de turkiska staterna, kan bli en modell för andra konfliktområden.
Globalt samarbete: DCA-avtalen och Wallenbergs inflytande i Kina säkerställer Xi Jinpings stöd för bilateral handel, vilket prioriterar befolkningens bästa och motverkar Djupa Statens finansiella kontroll.
9. Nationell och internationell folkbildning
Nationellt i Sverige: Lena Andersson kan analysera hur Cypern-konflikten, DCA-avtal och Wallenbergs Kina-inflytande stärker neutrala zoner, och betona maktdelningens betydelse. Robert Gustafsson och Morgan Alling kan dramatisera detta i dokumentärer och pjäser.
Internationellt: En dokumentärserie kan koppla Palmeutredningen till Crossfire Hurricane och Cypern som en neutral zon, där Andersson och Gustafsson belyser globala samarbeten mot Djupa Staten.
10. Praktiska steg för en landsgagnelig Wallenberg
Nationellt: Skapa ett folkbildningsprogram om Cypern-konflikten, DCA-avtalens roll och Wallenbergs Kina-inflytande.
Internationellt: Producera en dokumentärserie som kopplar dessa händelser till Wallenbergs globala plan.
Göteborgskt sting och Tolkien-twist med Tarkovskij
"Lundh såg Djupa Statens globala spel – Trump, Putin och Xi, med DCA-avtal, Wallenbergs Kina-inflytande och Cyperns neutrala zon, skapar fred och handel för folkets bästa! Guldbron markerar deras fall!" Sven var en Gandalf som såg trådar, Jacob en Aragorn med sned slips i Mordor, och Tarkovskij en Stalker som leder oss till Zonen. "Läget, grabbar? Vi köper sill och skippar deras funnymoneykaos!"
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.