"Norden har en unik tillgång som gör livet bättre, enklare – och som gör oss rikare. Om de nordiska länderna värnar sitt guld har vi bättre förutsättningar än de flesta. Varje vecka gör SvD:s chefredaktör Lisa Irenius en kort omvärldsspaning om sådant som kan få betydelse för vår värld eller vardag. På SvD är vår ambition att du som läsare inte bara ska få koll på de viktigaste nyheterna, utan också kunna ligga steget före och förstå vad som väntar. Nyhetsbrevet skickas ut på onsdagar. Det har varit – och är – en exceptionell nyhetsvecka. Stämningen på redaktionen har varit ovanligt fokuserad. Intresset bland läsarna stort. På SvD arbetar vi intensivt med att uppfylla vårt löfte till dig som läsare: att ge koll på det viktigaste och insikt i de avgörande frågorna, så att du vet vad som sker, varför och vad som väntar. Världen över är det nog en och annan som frågar sig nu: Vad har vi i vårt land för trumfkort i det här läget? Det är ett tillfälle att lyfta blicken och se också till immateriella värden. Tittar man på Norden, så finns det nordiska guldet. Det är vad statsvetare kallar den sociala tilliten i Norden – den är högre än någon annanstans i världen. I rapporten ”Tillit – Det nordiska guldet”, publicerad av Nordiska ministerrådet 2017, sammanfattas hur tilliten faktiskt bidrar till att göra oss rika. Ekonomin fungerar mycket bättre när man kan lita på att avtal följs. Samhällen med hög tillit har mindre grad av formaliteter, konflikter och rättsprocesser, och behöver inte lägga lika mycket resurser på kontrollmekanismer. Dessutom ökar livskvaliteten: människor upplever sig få ökad kontroll över sina liv, och bättre livschanser. Men det nordiska guldet är inget vi kan ta för givet. Vi ser också att hur mycket människor litar på varandra skiljer sig kraftigt åt mellan olika grupper i Sverige. Vad kan då samhället göra för att värna tilliten? En fungerande välfärdsstat, hög utbildningsnivå och föreningsliv har stor betydelse. Det har också tillgång till pålitlig information. På Schibsted Media, som Svenska Dagbladet är en del av, har vi det senaste året fördjupat oss i frågan om förtroendet för medier, bland annat genom en stor undersökning som jag skrivit om tidigare. För nyhetsmedier kan inte heller ta tillit för givet: för att försäkra oss om att människor upplever att de kan lita på det som publiceras behöver vi bland annat bli bättre på att förklara hur vi arbetar. På SvD jobbar vi med detta på flera sätt. Vi har gjort en ny, uppdaterad sida ”Om SvD” – där vi också samlar svar på frågor om hur vi arbetar. När vi publicerar granskningar berättar vi om våra metoder. Vi förklarar också återkommande hur vi har resonerat om publicistiska beslut och andra frågor som kan uppstå. Ett exempel: Nyligen gjorde vi på SvD en uppmärksammad granskning av antroposofiska stiftelser i Järna. Reportrarna Elisabet Andersson och Birgitta Forsberg kunde bland annat visa hur ledande personer har fått miljonarvoden och gjort affärer som gynnat deras familjer och bolagssfär. En sak som en del läsare har undrat över är att det efter publiceringen har dykt upp annonser i tidningen, om en ”antroposofisk skatt” – avsändare är en av stiftelserna som har granskats. Hur funkar det? Erik Hedtjärn, redaktionschef, berättar i denna text om hur detta är ett uttryck för redaktionens oberoende i förhållande till annonser. Så som världsläget är nu är det extra angeläget med oberoende nyhetsjournalistik: som sakligt rapporterar om det som händer, och reder ut vad som stämmer och inte. Det behövs också en öppen samhällsdebatt, där åsikter bryts mot varandra. På SvD tror vi på saklig nyhetsjournalistik – och opinionsjournalistik med högt i tak. En samhällsdebatt som utgår från fakta är inte bara viktigt för tilliten, utan ger också bättre förutsättningar att lösa gemensamma problem. Om de nordiska länderna lyckas värna sitt guld har vi bättre förutsättningar än de flesta."