Mer Osäkert Försvarsavtal
2025-04-10
Flera experter anser att Sveriges militära avtal med USA, DCA, är svagt och otydligt.
Det kan innebära risker – nu när USA:s president inte går att lita på.
– Man kan bli orolig av flera skäl, säger Pål Wrange, professor i folkrätt.
Text
Lisa Röstlund
Spara
Dela
Sedan Donald Trump blivit president och militär överbefälhavare i USA har han meddelat att han vill ta kontroll över såväl Gaza och Panamakanalen som Kanada och Grönland. I slutet av januari uttalade han att han ”inte kan utesluta militära åtgärder” mot sina allierade.
Den amerikanska presidents hotfulla utspel mot sina samarbetspartners kommer ett halvår efter att Sveriges riksdag antog ett nytt militärt avtal med USA, Defence Cooperation Agreement, DCA. Det tecknades i skuggan av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och ska göra det lättare för Sverige att kunna få försvarshjälp från USA.
Avtalet handlar särskilt om 17 svenska militära anläggningar som amerikansk militär ska kunna få tillgång till, exempelvis Berga örlogsbas och regementena i Kristinehamn, Visby och Boden. Men det nära samarbetet med USA ifrågasätts nu från flera håll.
Norge, Finland och Danmark har också ingått DCA-avtal med USA. I Danmark tar Folketinget upp frågan om ett kompletterande DCA-avtal den 9 april. Men nu vill en stor del av befolkningen inte ha det – 42 procent är emot, bara 30 procent är för, resten osäkra, enligt en opinionsundersökning från i mars beställd av dagstidningen Berlingske.
Hellen Bonnessen, Det Konservative Folkeparti.
Hellen Bonnessen, Det Konservative Folkeparti. Foto: Marie Hald
Oppositionspartiet Det Konservative Folkeparti är positivt till Nato och även till DCA – men anser nu att processen kring det nya avtalet ska läggas på is.
– Vi är förvånade över utvecklingen och alla nya uttalanden som kommer från Trump varje dag. Långsiktigt vill vi fortsätta partnerskapet med USA, men vi anser att timingen för ett DCA-avtal just nu inte är bra, säger Hellen Bonnessen, ledamot för partiet i Folketinget.
DN har ställt frågor till samtliga ledamöter i svenska riksdagens försvarsutskott. Inget parti har ändrat ståndpunkt sedan fjolårets DCA-omröstning. Alla säger fortfarande ja, utom MP och V.
Mikael Oskarsson, KD, säger att han självklart är för.
– Genom att avtalet underlättar möjligheten att ta emot amerikanskt stöd så finns det alla skäl att ha det.
”Många tror att amerikanerna kommer att dra sig tillbaka ifrån Europa och att det därför inte blir aktuellt att man vill använda de här områdena i Sverige”, säger Pål Wrange.
”Många tror att amerikanerna kommer att dra sig tillbaka ifrån Europa och att det därför inte blir aktuellt att man vill använda de här områdena i Sverige”, säger Pål Wrange. Foto: Sören Andersson
Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, anser att det är bra att Sverige gick med i Nato, och han är inte emot ett bilateralt försvarsavtal med USA i sig.
– Men regeringens proposition skönmålade avtalet och gav en vilseledande bild. Det har gjort att Sverige missade chansen att förhandla in starkare säkerhetsklausuler, liknande Norges avtal. Sverige har nu en svagare position i diskussioner med USA, säger han till DN.
Jurister i Norge lyfte farhågor om DCA
Norska toppjurister, bland andra Generaladvokaten som är chef för den militära åklagarmyndigheten, lyfte redan 2022 farhågor om att det yttersta ansvaret för delar av avtalet var otydligt och att amerikanska militärer skulle få alltför stora befogenheter på norskt territorium, i samband med det norsk-amerikanska DCA-avtalet.
”Rätten att utöva auktoritet (och makt) finns hos varje truppmedlem, och auktoritet kan utövas mot alla som kommer i kontakt med det överenskomna området”, skrev Generaladvokaten Sigrid Redse Johansen i ett utlåtande.
En amerikansk syn på vad som utgör ett säkerhetshot mot amerikanska operationer, och vilka motåtgärder som anses acceptabla, kan skilja sig från den norska synen, påpekade hon.
Under USA:s oförutsägbara administration kan avtalet komma att tolkas på ett sätt som strider mot folkrätten eller svenska intressen, enligt Pål Wrange.
Det svenska DCA-avtalet ger amerikanska styrkor tillstånd att ”vidta nödvändiga och proportionerliga åtgärder” för att ”upprätthålla ordningen” och skydda sina styrkor, och även leverantörer, i anslutning till de 17 svenska anläggningarna.
– Det är oklart hur man ska definiera ”nödvändiga och proportionerliga åtgärder”, och vad som händer om USA och Sverige är oense i den frågan, säger Wrange.
Marika Ericson är lektor på Institutionen för operativ juridik och folkrätt vid Försvarshögskolan och har tidigare varit juridisk rådgivare i Försvarsmaktens högkvarter.
Marika Ericson är lektor på Institutionen för operativ juridik och folkrätt vid Försvarshögskolan och har tidigare varit juridisk rådgivare i Försvarsmaktens högkvarter. Foto: Försvarshögskolan
Marika Ericson, lektor vid Institutionen för operativ juridik och folkrätt vid Försvarshögskolan, understryker att det krävs att USA och Sverige ingår separata, enskilda genomförandeavtal för varje aktivitet som är kopplad till DCA-avtalet.
– Det innebär att själva DCA-avtalet inte automatiskt ger USA möjlighet att genomföra vad som helst, utan det krävs ytterligare nationellt godkännande, säger hon.
Samtidigt noterar hon att det vore möjligt med påtryckningar för att få till stånd sådana genomförandeavtal.
– Även om det juridiskt krävs ett avtal, kan politiska incitament eller påtryckningar påverka beslutet att ingå ett sådant. Det finns en oklarhet kring vem som avgör när det är ”lämpligt” att ingå ett genomförandeavtal.
Enligt Marika Ericson finns det också andra forskarkollegor som tolkar avtalet på annat sätt än hon.
– Vissa tolkar avtalet som att amerikansk militär har fri tillgång till de överenskomna anläggningarna, utan krav på genomförandeavtal.
Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.
Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan. Foto: Niklas Sagrén
Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, ser med oro på att upplåta svenskt territorium till amerikanska militärbaser i ett läge där Trump vill förändra världsordningen radikalt.
– Det känns ganska tveksamt att genomföra detta som planerat då baserna möjligen skulle kunna användas för att med våld ytterligare förändra världsordningen.
Han anser att avtalet kom till stånd för snabbt.
– Debatten och analysen har varit både grund och snäv. Och en stark likriktning inom såväl akademin som inom media har gjort att de som har uttryckt avvikande uppfattningar angående Nato och DCA knappt har kommit till tals.
Här är områdena som amerikansk militär enkelt ska få tillgång till:
Berga: regementsområde och övningsområde
Boden: regementsområde och övningsområde
Halmstad: regementsområde och flottiljområde
Härnösand: övningsområde och hamn
Kiruna: militärläger och övningsområde
Kristinehamn: regementsområde och övningsområde
Kvarn: militärläger och övningsområde
Luleå: flottiljområde
Ravlunda: militärläger och övningsområde
Revingehed: regementsområde
Ronneby: flottiljområde
Såtenäs: flottiljområde
Uppsala: flottiljområde
Vidsel: flygplats och test-och evalueringsområde
Visby: regementsområde och övningsområde
Älvdalen: militärläger och övningsområde
Östersund: militärläger och övningsområden
Källa: DCA-avtalet mellan USA och Sverige"
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.