"Bolagen tjänade multum på Hitler – finns än i dag En välkänd chokladproducent, en kameratillverkare och ett försäkringsbolag. Det är några av de många storbolag som profiterade på affärer med nazisterna under andra världskriget. Här är storbolagens mörka historia. Gabriel Cardona Cervantes Publicerad 2016-07-07 IBM:s dåvarande vd Thomas J Watson i möte med Adolf Hitler. När Hitler tog över makten i Tyskland 1933 inledde nazisterna ett samarbete med den amerikanska teknikjätten IBM. Via bolagets dotterbolag Dehomag tillverkades skräddarsydda maskiner byggt på hålkortssystem, med syftet att sortera data och identifiera icke önskvärda folkgrupper under Förintelsen. IBM:s system, användes också i koncentrationslägren för att effektivt spåra olje- och vapenleveranser och att se till att tågen kom i tid. Nästa på listan: Fantas mörka historia Coca-Cola 1941 tog Coca-Colas amerikanska huvudkontor avstånd från Nazityskland och ströp leveransen av läskedryckens nödvändiga ingrediens, sirap, till den tyska filialen. För att hålla Coca Colas verksamhet vid liv, bestämde sig företagets regionchef i Tyskland, Max Keith, för att uppfinna en ny dryck. Det ledde till födseln av Fanta. Oljebolaget Standard Oil ingick i en affärsrelation med tyska IG Farben och levererade bränsle till nazisternas ubåtar och flygvapnet Luftwaffe. Att stödja tredje riket var inte till allas förtjusning inom bolaget. Nelson A. Rockefeller, barnbarn till oljebolagets grundare John D. Rockefeller gick emot styrelsens linje och skrev en anonym bok som avslöjade affären för världens alla amerikanska ambassader. Det blev slutet för Standard Oils affärer med IG Farben. Så småningom upplöstes Standard Oil till dagens oljejättar ExxonMobil, Chevron och BP. Nästa bolag på listan försäkrade Auschwitz – läs vidare Det var den tyska försäkringsjätten Allianz som försäkrade koncentrationslägret Auschwitz. Samtidigt var bolagets vd Kurt Schmitt en av Hitlers rådgivare. Under Förintelsen berövade bolaget judarna på sina livsförsäkringar och i stället gick pengarna till nazisterna. Allianz har liksom många andra officiellt gått ut med sina kopplingar till nazismen och betalat miljontals dollar för upprättelse. Volkswagen Ferdinand Porsche visar upp Volkswagens Bubblamodell för Adolf Hitler 1938 Den tyska biltillverkaren Volkswagen har sina rötteri den tyska naziregimen. På Hitlers begäran fick den österrikiske bilkonstruktören Ferdinand Porsche uppdraget att tillverka en prisvärd och stabil bil för det tyska folket, därav namnet Volkswagen. Resultatet blev den välkända ”bubblan”. Nästa del: Chokladproducenten använde nazisternas fångar som arbetskraft Nestlé Schweiziska Nestlé var medfinansiär till nazismen under andra världskriget och ett av de många företag som använde fångar från koncentrationsläger som arbetskraft. Nestlé har erkänt sin mörka historia och betalat miljontals dollar för att försöka få upprättelse. Random House publishing Random House, som ägs av förlags- och mediakoncern Bertelsmann A.G, publicerade nazisternas propaganda. De gav bland annat ut boken ”Sterilization and Euthanasia: A Contribution to Applied Christian Ethics". På senare tid har bolaget också kritiserats för att trivialisera definitionen av nazist i lexikonet Webster's Dictionary. Ford Tyska ambassadörer i Detroit ger Henry Ford utmärkelsen The Grand Cross of the German Eagle för sitt stöd till tredje riket. Tyska ambassadörer i Detroit ger Henry Ford utmärkelsen The Grand Cross of the German Eagle för sitt stöd till tredje riket. Foto: AP Den amerikanske biltillverkaren Henry Ford, var inte bara känd för sin framgångsrika löpande band-princip. Har var också en uttalad antisemit och skrev bland annat förord till den amerikanska översättningen av Hitlers bok "Mein Kampf". Under det nationalsocialistiska partiets framväxt, gav han bort hela vinsten från Fords fabrik i Köln till nazisterna. För sitt stöd belönades han med utmärkelser av nazisterna. Bayer, känd för huvudvärkstabletten Aspirin, var tidigare en del av tyska läkemedelsjätten IG Farben. Ett bolag som använde sig av slavarbete och tillverkade Zyklon B, den giftgas som användes i nazisternas gaskammare. IG Farben likviderades 1952, i spåren av dess täta kopplingar till nazismen. Koncernen har sedermera återuppstått med samma namn. Nästa multinationella bolag byggde Hitlers gaskamrar Även det tyska industrikonglomeratet Siemens var enpartner till nazisterna och byggde upp dess infrastruktur för kommunikation, järnväg och el. Det var också Siemens som byggde gaskamrarna i de tyska förintelselägren. Adolf Hitler besöker en BMW-anläggning 1935. Här tillsammans med biltillverkarens dåvarande chef Franz Josef Popp. Foto: Foto/IBL Biltillverkaren BMW tjänade på nazismen bland annat genom att bygga motorer till Luftwaffe och delar till motorcyklar. Bolaget uppges ha använt sig av 50 000 slavarbetare, där många dog under arbetet. BMW:s ägare Günther Quandt och hans son Herbert, var också nära vän med Hitler och hade därför täta kopplingar till regimen. I en intern rapport från 2001 gick BMW själva ut med hur mycket de tjänade på kriget. Skrolla vidare: Storbanken frös judarnas tillgångar Chase Bank, som ligger under investmentbanken JPMorgan Chase, försåg nazisterna med banktjänster via dess franska verksamhet. När judarna försökte fly till allierade länderna, kunde banken effektivt hindra deras flyktchanser genom att frysa deras bankkonton. Det amerikanska huvudkontoret kände till kopplingarna redan innan Pearl Harbor, en händelse som blev startskottet för USA:s offensiv mot axelmakterna. För tre år sedan gick Kodak i konkurs efter 132 års verksamhet. Det var flera decennier efter bolagets mörka period under andra världskriget. Bolaget gjorde affärer med Hitlers ekonomiske rådgivare Wilhelm Keppler. Det var även på hans inrådan som Kodak sparkade judiska anställda. Även Kodak använde sig av slavarbete. Genom Kepplers personliga och affärsmässiga kopplingar till Kodak fick han smeknamnet ”Kodak-mannen” av USA:s militära underrättelsetjänst. Hugo Boss FN:s tidigare generalsekreterare Kurt Waldheim, bär en av Hugo Boss uniformer, under hans skandalomsusade tid som nazi-officer på Balkan. Hugo Boss, grundare av klädmärket med samma namn, fick uppdraget att designa uniformer både för SS och Hitlerjugend. Avtalet innebar en storskjuts för bolaget som hade skapats några år innan. För att hantera expansionen tog fabriken in slavarbetare från både Polen och Frankrike. Hugos son, Siegfried Boss erkände för en österrikisk tidskrift att hans pappa var medlem i nazistpartiet och tillade: – Men vem var inte det på den tiden?"