Konungariket Danmarks nuvarande struktur:

Konungariket Danmark är en konstitutionell monarki som består av tre delar: Danmark, Grönland och Färöarna. Enligt dansk grundlag (Danmarks Riges Grundlov) är dessa tre områden en del av en enhetlig stat, även om Grönland och Färöarna har omfattande självstyre. Grönland blev en del av Konungariket Danmark 1953, efter att tidigare ha varit en koloni, och har sedan 1979 gradvis utökat sitt självstyre, senast genom självstyrelagen 2009. Denna lag erkänner grönlänningarna som ett eget folk enligt internationell rätt och ger dem rätt att utropa självständighet när de önskar. Grönland har dock fortfarande inte kontroll över utrikespolitik, försvar och valuta, som sköts av Danmark, och använder den danska kronan.

Grundlagsmässiga konsekvenser om Grönland blir självständigt:

Om Grönland utropar självständighet, antingen genom en ensidig deklaration eller förhandlad separation, skulle det få flera grundlagsmässiga konsekvenser för Danmark:

Upplösning av Konungariket Danmark som enhet:

Konungariket Danmark, som idag juridiskt omfattar Danmark, Grönland och Färöarna, skulle behöva omdefinieras. Enligt internationell rätt, som professor Jacques Hartmann vid University of Dundee har påpekat, skulle en självständighetsförklaring från Grönland resultera i att två stater uppstår: en ny stat (Grönland) och en fortsatt stat (det återstående Konungariket Danmark, bestående av Danmark och Färöarna). Grundlagen skulle behöva ändras för att återspegla att Grönland inte längre är en del av riket. Detta innebär en revidering av hur Konungariket Danmark definieras som en stat, både nationellt och internationellt.

Förlust av territorium och geopolitisk status:

Grönland utgör 98 procent av Konungariket Danmarks territorium, även om dess befolkning är mindre än 1 procent av rikets totala befolkning (cirka 56 000 av rikets 5,9 miljoner invånare). Enligt en dansk försvarsanalys från 2016, citerad av diplomaten Peter Taksøe-Jensen, är Danmark en arktisk stormakt tack vare Grönland. Utan Grönland skulle Danmark förlora denna status, vilket påverkar dess internationella inflytande, särskilt i Arktis. Grundlagen, som reglerar Danmarks suveränitet över sina territorier, skulle behöva anpassas för att reflektera denna territoriella förlust.

Representation i det danska folketinget:

Grönland har idag två ledamöter i det danska folketinget, som bevakar grönländska intressen på riksnivå. Vid självständighet skulle dessa platser försvinna, och grundlagen skulle behöva ändras för att justera antalet mandat i folketinget. Detta kan också påverka den politiska balansen i Danmark, särskilt för partier som haft stöd från grönländska ledamöter.

Ekonomiska och finansiella åtaganden:

Danmark ger ett årligt blockbidrag till Grönland, som idag utgör en tredjedel av Grönlands statsbudget och finansierar välfärd som vård, skola och omsorg. Om Grönland blir självständigt skulle detta bidrag upphöra, vilket vissa danska röster på X har argumenterat för, där de också föreslår att grönlänningar förlorar sitt danska medborgarskap och måste söka uppehållstillstånd i Danmark. Grundlagen skulle behöva revideras för att klargöra Danmarks finansiella ansvar gentemot Grönland efter självständighet, inklusive hur danska medborgare som bor på Grönland hanteras.

Utrikespolitik och försvar:

Danmark sköter idag Grönlands utrikespolitik och försvar, inklusive avtal med USA om militärbaser som Thule Air Base. Vid självständighet skulle Danmark förlora kontrollen över dessa frågor, och grundlagen skulle behöva uppdateras för att utesluta Grönland från Danmarks utrikes- och försvarspolitiska mandat. Detta kan också påverka Danmarks roll i NATO, där Grönlands strategiska läge är avgörande. En ensidig självständighetsförklaring från Grönland skulle sannolikt erkännas av USA, som professor Hartmann påpekar, vilket kan leda till spänningar mellan Danmark och USA om Trump driver sin agenda att ta kontroll över Grönland.

Internationella traktater och EU-medlemskap:

Konungariket Danmark är part i flera internationella traktater, inklusive EU-medlemskap, som idag gäller för Grönland (även om Grönland lämnade EU 1985 men fortfarande har särskilda förbindelser som ett översjöiskt territorium). Vid självständighet skulle dessa traktater tillfalla den fortsatta staten (Danmark och Färöarna), och Grönland skulle behöva förhandla om sitt eget tillträde till internationella organisationer. Danmarks grundlag skulle behöva klargöra hur dessa traktater hanteras efter separationen, särskilt eftersom Grönland idag har representanter vid Danmarks EU-ambassad i Bryssel.

Medborgarskap och rättsväsen:

Grönlänningar är idag danska medborgare, och Danmarks högsta domstol är Grönlands högsta rättsinstans. Vid självständighet skulle grönlänningar förlora sitt danska medborgarskap, som vissa danska röster på X föreslår, och Danmark skulle behöva ändra grundlagen för att definiera medborgarskap utan Grönland. Rättsväsendet skulle också behöva separeras, och Danmark skulle inte längre ha jurisdiktion över Grönland.

https://www.svd.se/a/PpA3Rz/rubio-gronland-vill-inte-vara-danskt