Rikspolischefen Om Palmemordet
2025-03-31
https://www.svd.se/a/wgmnE5/rikspolischef-petra-lundh-hittade-palmesparet-christer-a
"Palmemordet är inte löst, anser rikspolischefen. Nu följer hon SvD:s poddserie – och berättar om sin egen roll i historien om Christer A. Spåret är ”uppseendeväckande”, säger Petra Lundh, som tror att han ljög.
Sedan december 2023 är toppjuristen Petra Lundh, 61, tillbaka i det jättelika polishuset på Kungsholmen i Stockholm, som rikspolischef. Det var här hon som nybliven domare i mitten av 1990-talet fick ett av sina första större uppdrag, som sekreterare i Granskningskommissionen. Jobbet gick ut på att granska Palmeutredningen inifrån.
Nu, 30 år senare, lyssnar hon med stort intresse på SvD:s nya poddserie ”Mannen med revolvern” som handlar om Christer A – ett spår som flera Palmeutredare ser som det mest intressanta, men som aldrig utreddes grundligt.
– Han är en av de mest intressanta, det kan man inte komma ifrån. Han hade ett sådant vapen och han hade hållit sig undan provskjutningen, och sedan när man äntligen fick tag på honom hade han en förklaring som jag inte tror att många tror på, säger Petra Lundh.
Christer A-spåret stack ut
När SvD besöker henne för en intervju några våningar ovanför Palmegruppens tidigare lokaler i polishuset berättar hon att Christer A-spåret har etsat sig fast hos henne.
– Det är klart att det har. Det var ju egentligen det som stack ut mest bland alla uppslag.
Ja, för Petra Lundh är spaningsuppslaget om enstöringen som inte lämnade in sin magnumrevolver för provskjutning något alldeles speciellt. Det var nämligen hon som upptäckte det – i högar av Palmeutredningens mappar och pärmar.
Christer A-spåret förbryllade Granskningskommissionen, minns Petra Lundh.
Vid tiden för händelsen var hon alltså sekreterare i den så kallade Granskningskommissionen, som tillsatts av regeringen sedan problemen i utredningen lett till en utbredd misstro mot polisen. Tillsammans med huvudsekreteraren Hans-Gunnar Axberger plöjde Petra Lundh igenom det röriga utredningsmaterialet.
– Palmeutredningen var ju ett otroligt stort material, och mycket var konstiga tips och egentligen ingenting, säger hon.
Magnumrevolvern borta
Men rätt som det var fann hon något som fick henne att höja på ögonbrynen: mappen om Christer A.
– Jämfört med hur materialet såg ut i övrigt måste jag säga att det var uppseendeväckande.
I SvD:s podd berättar Hans-Gunnar Axberger att även han häpnade:
– Vi hade ju sett så väldigt mycket som inte var något. Så väldigt mycket. Och plötsligt dök det upp något där man fick säga ”det var som fan”.
Christer A-spåret förbryllade Lundh, Axberger och deras kollegor, och flera frågor väcktes. Fanns det alltså en legal magnumrevolver i Stockholm som aldrig provsköts? Och varför hade det tagit utredarna många år att hitta ägaren?
– Vad jag förstår så började man ju diskutera provskjutningar 1987 eller 1988, men man fattade beslut om att göra det 1989. I Christer A-ärendet fanns det två påminnelser om att han skulle komma in med vapnet och de var från 1990, och sen fanns det egentligen ingenting förrän 1994 när man lyckades få kontakt med honom. Det var då han berättade den uppseendeväckande historien om hur han hade gjort sig av med vapnet, säger Petra Lundh.
Hård kritik mot Palmeutredarna
När Christer A kallades till förhör, åtta år efter Palmemordet, uppgav han att han inte hade vapnet kvar. Han sade att sålt det till en okänd person som han träffat av en slump i Kungsträdgården. Petra Lundhs känsla var att det inte kunde stämma.
– Nej, alltså, den där historien var otroligt konstig.
Hur mycket stack det ut jämfört med andra uppslag?
– Det stack ju ut på det sättet att det var precis ett sånt vapen och att han hade licens på det, och att han hade sålt det på det här sättet, som han sade. Och att det inte kom fram förrän 1994. Men det som jag egentligen tyckte var konstigt var att polisen inte direkt följde upp det, det dröjde ytterligare ett år innan man verkligen började utreda det här på djupet.
När Granskningskommissionen 1999 publicerade sitt betänkande upptog spåret Christer A flera sidor. Man riktade hård kritik mot Palmeutredarna, som enligt kommissionen borde ha utrett spåret mycket grundligare med tanke på alla de märkliga omständigheter som fanns.
– Det som är avgörande är vapenhistorien, men sedan fanns det ju andra uppgifter, bland annat att han hade skjutit mot sin tv. Som jag minns det hade tips lämnats om att det skulle ha hänt när Olof Palme var i bild. Och man gjorde så småningom en husrannsakan, där man hittade kulfragment i en dörrpost.
Ser Mårten Palmes fantombild
Till intervjun med Petra Lundh har vi också med oss den fantombild som Olof Palmes son Mårten Palme var med och gjorde dagarna efter mordet, och som föreställer mannen han strax innan skotten såg utanför biografen Grand. Mårten Palme tror själv att det var gärningsmannen han såg. Men fantombilden tappades bort och användes aldrig i utredningsarbetet.
Petra Lundh tror inte att bilden fanns med i det underlag som Granskningskommissionen tog del av.
– Det är ju längesedan, men jag har inget minne av att jag sett någon sådan bild. Mycket talar för att vi har missat den, om den fanns i materialet.
Petra Lundh får se Mårten Palmes fantombild. Bredvid ett foto på Christer A.
Mårten Palme tycker att hans fantombild och Christer A har uppenbara likheter. Vad säger du när du ser bilderna bredvid varandra?
– Visst kan jag tycka att det finns vissa likheter. Men jag kan inte uttala mig mer om det.
Under arbetet med poddserien har SvD funnit en rad nya uppgifter kring Christer A. Det gäller exempelvis att han ska ha haft extrema politiska åsikter, och att det förekom öppet Palmehat i skytteklubben där han var aktiv.
Vad tänker du om det?
– Jag tänker att vi hade rätt i vår slutsats att det verkligen var otillräckligt utrett. Och när vi pekade på det att det inte hade utretts i botten så borde de ha gjort det. Då borde de ha gått vidare med den här typen av uppgifter.
Hur ser du på att spåret Christer A knappt var känt hos allmänheten då, men att det blir så uppmärksammat nu?
– Jag är förvånad över att det inte blev större i medierna då när vi i vår rapport 1999 pekade på bristerna i utredningen. Mordet tilldrar sig fortfarande ett stort intresse. Det är intressant att det kommer upp så här långt efter.
Palmeutredningen lades ner 2020 av åklagaren Krister Petersson, med hänvisning till att den gärningsman som misstänktes, Stig Engström, var död. Vi frågar Petra Lundh om hon är tillfreds med att det slutade så.
– Nej, det kan man väl inte säga. Och det var väl åklagaren noga med att säga också, eftersom man inte kunde vidta ytterligare åtgärder. Jag utgår från att de har haft skäl för sina bedömningar. Och Christer A är ju död sen länge.
Är mordgåtan Olof Palme löst för dig?
– Nej, eftersom vi inte har fått något definitivt svar så är den inte det.
Vad skulle krävas för att öppna utredningen, kan det vara dna-spår exempelvis?
– Ja, men då måste ju åklagare göra bedömningen att det kan vara intressant."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.