Riksbanken & S-Ordet
2025-03-27
"Vad händer om inte konjunkturen tar fart? Och inflationen samtidigt vänder upp igen? Det finns ett begrepp för det ovanliga fenomenet. Och på tisdagen avslöjades att två vice Riksbankschefer varnat för just detta mörka scenario.
Kärt barn har många namn, brukar det heta. Men även saker som många ogillar kan ha många namn. Jag tänker på den höga inflationen. Under de senaste åren har det dykt upp många varianter (främst engelskspråkiga) på ordet inflation.
”Shrinkflation” har det kallats när matbutiker höjer priset genom att minska mängden av en vara samtidigt som priset förblir detsamma. ”Greedflation” har använts för att beskriva hur företag höjer priserna mer än nödvändigt och ”tipflation” när restauranger föreslår hög dricks för maten man just ätit.
Ett betydligt äldre och mer etablerat inflationsbegrepp är stagflation, ett tillstånd när inflationen är hög, samtidigt som ovanligt många går utan jobb och ekonomin stagnerar eller till och med krymper. Som tur är har tillståndet varit mycket ovanligt i västvärlden de senaste decennierna. Men nu har ekonomer återigen börjat varna för risken för stagflation. Och det handlar inte om vem som helst.
I onsdagens protokoll från Riksbankens senaste räntemöte tog inte bara en utan två av bankens beslutsfattare ordet i sin mun. Vice riksbankschef Per Jansson hänvisar till ett scenario från en rapport som banken nyss publicerat. I scenariot beskrivs risken för hur ett upptrappat handelskrig mellan USA och Europa leder till att företag snabbt hamstrar importerade varor på båda sidor Atlanten. Samtidigt tvingas företag att så snabbt som möjligt ställa om sin produktion och blir därmed mindre produktiva. Båda faktorer leder till högre inflation. För att hålla prisökningarna i schack tvingas Riksbanken höja räntan. Det slår i sin tur mot hushållens konsumtion och i förlängningen hela ekonomin.
”Den största stagflationsrisken skulle förmodligen finnas i amerikansk ekonomi. Men som scenariot visar skulle även ett land som Sverige löpa risken att drabbas”, säger Per Jansson enligt protokollet.
Han lyfter också den senaste tidens högre än väntade inflation i Sverige.
”Att inflationen stigit över både våra prognoser och målet är naturligtvis generellt sett inte en välkommen utveckling. Men det är särskilt problematiskt i ett läge när, som jag just varit inne på, stagflationsrisker hotar från vår omvärld”, säger han vidare i protokollet.
Jansson är kanske Riksbankens mest frispråkiga och ocensurerade beslutsfattare. Men även bankens senaste tillskott, Anna Seim, lyfter risken för stagflation i onsdagens protokoll.
”Konjunkturläget är svårbedömt givet de finanspolitiska satsningar (för att rusta upp försvaret; reds anm) som diskuterats men också eftersom den omfattande osäkerhet som råder riskerar att lägga sig som en våt filt över världsekonomin. Även om den inhemska konjunkturen utvecklades starkare i slutet av 2024 kan vi därför inte utesluta ett stagflationsscenario framöver, likt det som inleddes för tre år sedan.”
Varken hon eller Jansson har stagflation som sitt huvudscenario. Tvärtom. Alla Riksbankens beslutsfattare spår att inflationsuppgången är tillfällig och att prisuppgångarna kommer att avta, dels på grund av att uppgången delvis förklaras av tekniska faktorer och dels för att de inte tror att matpriserna kommer fortsätta att öka i samma takt. Det framgår av onsdagens protokoll.
I rapporten som beskriver stagflationsriskerna finns även ett scenario där inflationen tvärtom faller långt under Riksbankens tvåprocentmål och banken därför tvingas sänka räntan flera gånger. I det scenariot leder tullar och ökad ekonomisk och geopolitisk osäkerhet till att hushållen fortsätter att öka sitt sparande från redan höga nivåer, samtidigt som företag minskar sina investeringar.
Nästan exakt samtidigt som Riksbankens protokoll släppte Konjunkturinstitutet (KI) två rapporter. I den ena framkommer att stämningsläget bland svenska hushåll fortsatte att försämras i mars. För att hitta en lika svag siffra får man gå tillbaka till den globala finanskrisen.
KI tvingades samtidigt att skruva upp sin prognos för både arbetslösheten, inflationen, styrräntan jämfört med decemberprognosen.
Arbetslösheten väntas bli högre i år än förra året, 8,9 procent jämfört med en tidigare prognos på 8,5 procent. Inflationen, mätt som KPIF, blir 2,5 procent i år jämfört med 1,7 procent tidigare. Ingen stagflation där alltså. Men KI har haft fel förr.
Helt nyligen om styrräntan, som det statliga prognosinstitutet nu tvingades kovända om.
Tidigare hade myndigheten spått att räntan skulle sänkas från dagens 2,25 procent till 1,50 procent. Numera tror den inte på några räntesänkningar alls de närmsta åren.
Men. Osäkerhet är ordet för dagen. På Riksbankens senaste räntemöte nämndes en variant av just det ordet ett 30-tal gånger. Vad som händer med ekonomin och huruvida allt slutar med stagflation är det förstås ingen som vet, inte ens tungviktarna på Riksbanken och KI."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.