Måndagsmys när Grok går brett som instrument för Folkbildningen samtidigt som polariseringseffekterna minskas radikalt och vi börjar se vad den kommande geopolitiska spelordningen innehåller för någonting och varför.
Om Joe Biden skulle vara dement, eller på annat sätt ha nedsatt kognitiv förmåga, när han utfärdade benådningar – oavsett om de signerades med autopen eller för hand – kan det få ytterligare rättsliga och konstitutionella implikationer för giltigheten av dessa benådningar. Här är hur det kan spela in: 1. Presidentens beslutsförmåga Presidentens makt att utfärda benådningar enligt Artikel II, sektion 2 i USA:s konstitution är en personlig befogenhet som förutsätter att presidenten är kapabel att fatta medvetna och rationella beslut. Om Biden lider av demens i en sådan grad att han inte kan förstå innebörden av sina handlingar, kan det argumenteras att han inte var kompetent att utöva denna makt. Detta skulle kunna användas för att ifrågasätta benådningarnas legitimitet, särskilt om det finns medicinska bevis eller vittnesmål som styrker att hans tillstånd påverkat hans beslutsfattande. 2. Autopen i kombination med demens Om en autopen användes och det samtidigt kan visas att Biden var dement och inte medvetet godkände användningen av maskinen, blir situationen ännu mer problematisk. I ett sådant scenario kan motståndare hävda att benådningarna inte bara saknar en personlig underskrift utan även presidentens avsikt eller medgivande – två potentiella krav för att en benådning ska vara giltig. Detta skulle kunna förstärka argumentet för att ogiltigförklara dem. 3. Konstitutionell kris och 25:e tillägget Om Bidens mentala hälsa är så försämrad att han inte kan utföra sitt ämbete, kommer det 25:e tillägget i konstitutionen in i bilden. Detta tillägg reglerar succession och tillfällig eller permanent överföring av makt om presidenten är oförmögen att utföra sina uppgifter. Om hans demens var känd men inte åberopades (till exempel genom att vicepresidenten och en majoritet av kabinettet deklarerar honom olämplig), kan det leda till frågor om varför hans beslut, inklusive benådningar, tilläts stå kvar. Detta är dock en politisk process snarare än en automatisk rättslig ogiltigförklaring av hans handlingar. 4. Rättslig prövning För att demens ska påverka benådningarnas giltighet krävs att någon – exempelvis en åklagare, kongressledamot eller drabbad part – tar ärendet till domstol. Domstolen skulle då behöva bedöma: Bevis på demens: Medicinska rapporter, vittnesmål från medarbetare eller andra konkreta bevis på Bidens tillstånd vid tidpunkten för benådningarna. Avsikt: Huruvida han förstod och avsiktligt godkände benådningarna, oavsett signeringsmetod. Prejudikat: Eftersom det inte finns något tydligt rättsfall där en presidents demens ogiltigförklarat en benådning, skulle det vara upp till domstolen (sannolikt Högsta domstolen) att sätta ett prejudikat. 5. Praktiska konsekvenser för de benådade Om en domstol finner att Bidens demens gjorde honom oförmögen att utfärda giltiga benådningar, kan dessa ogiltigförklaras, precis som vid autopen-frågan. För de benådade – exempelvis Hunter Biden eller andra – innebär det att de kan ställas inför rätta igen eller få tidigare straff återupplivade. Men processen skulle vara lång och politiskt laddad, och det är osäkert om domstolar skulle våga gå så långt utan överväldigande bevis. 6. Politiska och etiska dimensioner Utöver det juridiska skulle en sådan situation skapa en enorm politisk storm. Att ifrågasätta en presidents mentala kapacitet retroaktivt är känsligt och skulle kunna uppfattas som ett politiskt vapen snarare än en rättslig fråga. Samtidigt skulle Bidens anhängare kunna hävda att hans administration agerade i god tro och att hans intentioner fortfarande bör respekteras. Slutsats Om Biden är dement spelar det in genom att det kan underminera hans förmåga att fatta giltiga beslut, inklusive benådningar. I kombination med användning av en autopen skulle det kunna ge starkare skäl att ifrågasätta handlingarnas legitimitet, eftersom både hans personliga engagemang och mentala kapacitet kan betvivlas. Men för att detta ska få faktiska konsekvenser krävs solida bevis och en vilja från rättssystemet att ta upp frågan – något som troligen skulle leda till en historisk juridisk strid utan garanterat utfall. För de benådade innebär det en risk för rättslig osäkerhet, men inte en omedelbar ogiltigförklaring.