DEBATT: Vi som älskade dig mest är mest besvikna, USA Publicerad 16 mar 2025 kl 06.00 Det var som föredöme och vision – inte genom makt och ekonomi – som USA inspirerade och kunde påverka en hel värld. Tills vi återigen kan gå tillsammans med USA får vi betrakta henne som en förlorad vän, skriver Gunnar Hökmark.
Matpriserna fortsätter att öka. Ida Gabrielsson (V) vill tvinga affärer att förklara sina överpriser. Cecilia Rönn (L) varnar för socialistiska experiment.
DEBATT: Vi som älskade dig mest är mest besvikna, USA
00:0000:00 Ljuduppspelningen är AI-genererad. Felaktigheter kan förekomma. Anmäl fel
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
Gunnar Hökmark, ordförande för tankesmedjan Frivärld och tidigare Europaparlamentariker (M). Foto: PER LARSSON / TT Det är Ukraina, USA:s allierade och EU som Trump nu angriper, inte Putin, skriver debattören. Foto: CNP / STELLA PICTURES/ABACA PRESS ABACA PRESS
DEBATT. Det är som när vi ser en god vän plötsligt skämma ut sig inför alla andra. Uppträder girigt, småsint, förvirrat och hotfullt samtidigt som han, eller hon, slänger tillmälen runtomkring sig, anklagar vänner för allt möjligt och lovar att hämnas inbillade oförrätter. Plötsligt blir den vi beundrat en förfallen rest av sitt forna jag. Den stora personen blir en liten människa. Det är en personlighetsförändring som påverkar alla vänner. Där förtroende tidigare var starkt växer nu misstron och främlingskapet. I ett allra första steg kanske den numera hotfulle får som han vill. Men därefter ses vi andra i egna konstellationer, utan honom. Det blir så när han väljer sällskapet med de andra mobbarna och dem man överhuvudtaget inte vill ha att göra med. Det är en sådan personlighetsförändring som nu drabbar USA. En president som hotar, skryter, hånar, bråkar och är ogin och småsint. Bryter löften, avtal och förtroenden samtidigt som han mobbar och förtalar. Vrider om armen på de mest utsatta, vill ta från andra men ska ha tack och betalt för gjorda insatser. Vi får inte lura oss med den roll som USA så länge hade i vår världsbild Det är inte det USA som en gång blev stort. För oss som sett USA som en vän och den fria världens ledare, inte bara på grund av sin styrka utan på grund av sin överordnade idé om frihet, så är det en jordbävning. USA krymper inför våra häpna ögon. Det som gjorde USA så stort att man var större än bara en stor nation berodde på att man trädde fram som den fria världens ledare. Genom sin styrka och ansvar för alliansen bidrog man till Europas fred. När Ryssland anföll Ukraina och hotade Europa stod man fast i sitt stöd för internationell rätt. Inte genom att man betalade för Europas försvar – det är en Trumpmyt – utan för att man i kraft av sin styrka stod bakom vänner. I den internationella ekonomi som formades efter andra världskriget blev man den överlägsna ledaren, genom dynamiken i det egna näringslivet och genom att man tog ansvar för stabiliteten i de internationella organisationer som man var med om att bilda. Föredöme och vision Än mer ledande blev man i den globaliserade ekonomi som växte fram från 1980-talet och framåt. Kombinationen forskning, utveckling, frimodighet, öppenhet och företagande var oslagbar. Det gjorde också att den militära förmågan kunde övertrumfa den sovjetiska. Det var till slut den fria ekonomin, det fria företagandet och den fria handeln som knäckte Sovjetunionens själlösa planekonomi. Det som gjorde USA till den överlägset stora nationen var emellertid inte den ekonomiska eller militära styrkan. Det var den dröm som man världen över formade som land of the free. Den stabila demokratin vars moral bevisade den fria världen styrka. Det var viljan att stå upp för friheten som gjorde USA mäktigare än någon annan.
Det var som föredöme och vision – inte genom makt och ekonomi – som USA inspirerade och kunde påverka en hel värld. Det var en makt så stor att även vänstern, som gärna talade om kapitalismens och orättvisornas USA, ändå kände att vi alla var lite tryggare av att de stod med oss, bakom eller framför. Så även om USA inte alltid levde upp till sina egna regler var det beundran för de ideal som formade USA som gjorde America great. Glädjen i Moskva är för stor Är allt detta nu förstört? Ja, och nej. Det är Ukraina, USA:s allierade och EU som Trump nu angriper, inte Putin. Det är Ukraina som ska tvingas ge efter självständighet, territorium och säkerhet. Inte Ryssland som ska sluta kriga. Ändå är det amerikanska samhället format på samma värden som vårt, och den amerikanska ekonomin är en del av vår. Men vi får inte lura oss med den roll som USA så länge hade i vår världsbild. Glädjen i Moskva är lite för stor för att vi ska vara lugna. I Washington är attackerna på oberoende institutioner och politiska motståndare alarmerande brutala. Vi som älskade dig mest USA, är de mest besvikna. Några av de andra säger bara; det var ju det vi sa hela tiden! Du ska veta en sak, du kan bara vara riktigt stor när vi går tillsammans. Till dess får vi planera för att du är en förlorad vän.
Av Gunnar Hökmark ordförande för tankesmedjan Frivärld och tidigare Europaparlamentariker (M)