2025 03 12
2025-03-12
https://www.youtube.com/watch?v=eC8rGPq95uM
Stöd oss gärna:
SWISH: 076 - 118 25 68 (mottagare Caroline N.)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
HEMSIDA: https://defria.se/
"Döda häst-teorin" är en metafor som används för att beskriva situationer där man fortsätter att investera tid, energi eller resurser i ett projekt eller en idé som uppenbarligen har misslyckats, istället för att erkänna förlusten och gå vidare. Ursprunget sägs vara ett talesätt: "When you discover you’re riding a dead horse, the best strategy is to dismount." Teorin appliceras ofta på företag, organisationer eller regeringar som klamrar sig fast vid sjunkande skepp, vilket leder till ökade kostnader och förluster.
Northvolt och döda häst-teorin
Northvolts konkurs kan kopplas till döda häst-teorin genom att analysera hur staten, investerare och andra intressenter fortsatte att pumpa in pengar och resurser i bolaget trots tydliga varningssignaler om dess ohållbara situation. Här är hur teorin kan appliceras:
Tidiga varningssignaler ignorerades: Redan före 2025 fanns rapporter om Northvolts ekonomiska svårigheter, produktionsproblem och skenande kostnader. Till exempel nämns i media att bolaget hade svårt att leverera enligt plan och att skulderna växte (upp till 60 miljarder kronor). Trots detta fortsatte staten att garantera lån (12,5 miljarder kronor) och AP-fonderna att investera (5,8 miljarder kronor), som om hästen fortfarande kunde galoppera.
Fortsatt resurstillförsel till en "död häst": Istället för att dra i bromsen när Northvolt visade tecken på att vara ohållbart – som personalnedskärningar på 1 600 personer i september 2024 och rapporter om obetalda leverantörsskulder – valde man att rida vidare. Staten och investerare hoppades att mer pengar och tid skulle rädda bolaget, en klassisk illustration av teorin där man "piskar en död häst" istället för att kliva av.
Kostnaderna för att inte erkänna misslyckandet: Genom att inte agera tidigare har kostnaderna för svensken eskalerat. De direkta förlusterna (bidrag, lån, pensionspengar) på mellan 10 och 25 miljarder kronor, plus indirekta samhällskostnader som förlorade skatteintäkter och konkurser hos underleverantörer, hade potentiellt kunnat begränsas om man accepterat att Northvolt var en "död häst" tidigare och minimerat ytterligare investeringar.
Symboliskt och politiskt envishet: Northvolt sågs som en
prestigeinvestering för Sveriges gröna omställning och en symbol för framtidens industri. Att erkänna misslyckandet tidigt hade varit politiskt och ekonomiskt smärtsamt, vilket ledde till att beslutsfattare fortsatte stötta bolaget i hopp om en vändning – ett beteende som döda häst-teorin varnar för: "If you can’t ride it, paint it and call it art."
Slutsats
Northvolts fall exemplifierar döda häst-teorin genom att visa hur ihärdigt Sverige höll fast vid ett projekt som uppvisade tydliga tecken på kollaps. Istället för att kliva av hästen och begränsa skadorna fortsatte man att mata den med skattemedel och pensionskapital, vilket resulterade i en dyrbar konkurs. Teorin hade kanske kunnat vägleda beslutsfattare att omvärdera stödet tidigare, men i efterhand blir det tydligt att envisheten förvärrade kostnaderna för svensken – både ekonomiskt och i förlorade möjligheter till andra satsningar. Hästen var död, men man red den ändå ända in i konkursen.
Inte alla är helt missnöjda dock...
Mysen i poddformat (dvs enbart ljud) finns att spela upp eller ladda ner här:
https://myspodd.defria.se
Följ De Fria på Telegram!
https://t.me/defria
The Free People's Movement på YouTube!
https://youtube.com/TheFreePeoplesMovement
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.