Finansminister Elisabeth Svantesson öppnar för lån till upprustning Uppdaterad idag 04:05Publicerad igår 19:10 Finansminister Elisabeth Svantesson (M) vill inte se höjda skatter för att kunna finansiera upprustningen av försvaret i Sverige. Däremot stänger hon inte dörren för att låna pengar. – Jag tycker inte att man ska utesluta det, men det måste vara tillfälligt, säger Svantesson i SVT:s Agenda. I dag lägger Sverige 138 miljarder på förvaret, vilket motsvarar 2,4 procent av BNP. Med anledning av det försämrade säkerhetsläget förs nu diskussioner om ökningar av anslaget. Inom Nato talas det om att målet bör höjas till 3,5 procent av BNP, vilket skulle innebära ytterligare 65 miljarder kronor ur Sveriges statskassa. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) menar att Sverige har goda förutsättningar på grund av sina starka statsfinanser. – Både jag och finansministrar innan mig har tyckt det varit viktigt med ordning och reda, därför att i svåra tider kan vi använda den styrkan. Vi är mycket mer förberedda än andra länder. Utesluter inte lån I SVT:s Agenda säger Elisabeth Svantesson att hon inte utesluter lån för att snabbt kunna stärka försvaret. – Ett av många alternativ att diskutera är om vi under några år ska låna för att snabbt komma upp i ny nivå, säger hon och fortsätter: – Jag tycker inte att man ska utesluta det. Men det måste vara tillfälligt, annars har vi en skulduppbyggnad på sikt som vi inte klarar. Att finansiera upprustningen med höjda skatter är däremot inget Svantesson förespråkar. Hon trycker i stället på ökad tillväxt, att få ner arbetslösheten samt omprioriteringar i statens utgifter. – Att höja skatter sitter inte på min favoritlista, för risken finns då att man minskar trycket mot tillväxt och konkurrenskraft, säger hon. Finanspolitiska rådet för skattehöjningar Finanspolitiska rådets ordförande Lars Heikensten är kritisk till att pressa resurserna till välfärden ytterligare. Han föreslår i stället både skattehöjningar och utgiftsminskningar för att klara av de framtida kostnaderna för försvaret. Ett exempel han tar upp är en fastighetsskatt. – Jag är inte särskilt förtjust i skattehöjningar, men jag kan konstatera att de samhällsekonomiska kostnaderna av en fastighetsskatt inte är särskilt höga, om man jämför med skatter på arbete eller kapital, säger Lars Heikensten. Han ställer sig också skeptisk till att låna pengar till försvaret. – Man kan väl låna lite på marginalen, men då är det viktigt att vi kommer överens om det. Det blir billigare för oss som lever nu – men är det rättvist? Kommande generationer kommer få betala, säger han.https://www.aftonbladet.se/ledare/a/63vJ78/forsvaret-givetvis-maste-de-rikaste-bidra-mer-till-forsvaret
USA går inte längre att lita på. Från Vita huset har Donald Trump börjat upprepa Vladimir Putins lögner. Hur Natosamarbetet kommer utveckla sig framöver är osäkert, minst sagt. En enorm europeisk försvarsupprustning väntar. I Sverige finns det bred politisk enighet kring behovet. Men hur de ökade utgifterna ska betalas ser däremot ut att bli en konfliktfråga. En beredskapsskatt skulle innebära att samhällets toppskikt får bidra med lite mer till vår kollektiva säkerhet. Det borde vara en självklarhet. Men Tidöhögern stretar emot. – Vi kan ju inte finansiera försvaret med höjda skatter, sa en stött Gulan Avci (L) när partierna bjöds in att diskutera säkerhetsläget i SVT Agenda. Nähä, var ska pengarna komma ifrån då? Dagens Nyheters ledarsida föreslog i veckan att kostnaderna täcks av bland annat ökat högkostnadsskydd på läkemedel, höjd maxtaxa i förskolan och sämre villkor inom äldreomsorgen. Är det alltså barnfamiljer, sjuka och pensionärer som ska bära försvarsutgifterna? Välfärden går redan på knäna – och även den är viktig för vår beredskap. Att till exempel spara in på sjukvård är såklart en usel idé. Varför ska de rika männen på toppen av samhällspyramiden skyddas? De måste ta större ansvar nu. Under lång tid har lägre skatter varit högerns främsta prioritet. Fredrik Reinfeldt pröjsade för sina skattesänkningar med försvarsnedskärningar. Ni kanske minns att dåvarande försvarsminister Mikael Odenberg (M) avgick av just den anledningen? Nu behöver finansminister Elisabeth Svantesson (M) göra om och göra rätt. Givetvis kan vi införa beredskapsskatt för dem med störst inkomster och förmögenheter. Den lägst hängande frukten är kapitalskatter. De miljardärer och miljonärer som skulle ha mage att forsla sina tillgångar ur landet får vi stämpla som icke-patrioter av värsta sort. Om skatten riktas specifikt mot högt taxerade fastighetsobjekt kommer de dessutom inte undan. Byggnader går inte att flytta. En sådan lösning har föreslagits av högerekonomen Lars Calmfors. Idén är alltså knappast något radikalt vänsterinfall. Det som främst hindrar ekonomisk tillväxt i Sverige är inte skattenivåer, som exempelvis Svenska Dagbladets ledarsida försöker hävda. Vi lider av en stor investeringsskuld. Staten måste få nya budgetregler som gör det möjligt att låna till järnvägar, vägar, elnät, energiproduktion och bostäder. Det skulle också frigöra utrymme till rustat försvar här och nu. Vi har idag en exceptionellt låg statsskuld. Väl avvägda lån kommer inte äventyra de offentliga finanserna. Investeringarna skulle kunna sätta fart på ekonomin och betalar då igen sig för staten när kakan växer – förutsatt att vi inte pressar ner skattenivån ytterligare såklart. Sluta strama åt i onödan. Börja investera. Inför en beredskapsskatt på kapitalinkomster. Nu får det vara färdigtramsat. Säkerhet och välfärd kommer inte gratis.