Det där med att inte beskriva allt som sin sanning får i detta sin optiska materialisering.
https://www.svd.se/a/aldxO2/kanske-racker-detta-for-en-vag-framat " Donald Trumps tal till kongressen riktade sig inåt – till en amerikansk publik. När han väl pratade om Ukraina och Zelenskyj var tonen inte lika hård som de senaste dagarna. Kanske räcker det för att hitta en ny väg framåt? ”America is back”. Så inledde Donald Trump det tal i natt som bitvis blev till ett politiskt spektakel. Demokrater i salen buade eller satt demonstrativt tysta, många i motståndsfärgen rosa. Skyltar med slagord hölls upp och flera demokratiska ledamöter lämnade representanthuset i protest, eller blev i ett fall – ledsagade ut. Trump betedde sig inte mycket bättre. Han retade sina konkurrenter, kallade Joe Biden för den ”värsta presidenten i USA:s historia”, Demokraternas politik för ”löjlig” och skröt om en amerikansk ”comeback som världen aldrig tidigare sett, och kanske aldrig får se igen”. Och så fortsatte det. Hela första timmen var i princip en enda lång uppräkning av vad Trump har åstadkommit under sina första 43 dagar vid makten. – Folket valde mig för att göra ett jobb, och jag gör det, sa han. Det handlade nästan enbart om inrikespolitik – bortsett från ett kortare stycke om Mexiko, Kanada och de 25 procentiga tullar presidenten nu ska införa på all koppar, aluminium och stål som USA importerar. Och det var tydligt riktat till den egna väljarkåren. Rent tekniskt så var Trumps framträdande inget så kallat State of the Union-tal, eftersom ett sådant inte hålls under en presidents första år. Men i det här läget ses talet ändå som enormt betydelsefullt. Presidenten lyfte fram hur han stoppat den illegala invandringen. Hur han bekämpar inflationen. Han hyllade Elon Musk, han hyllade försvarsminister Pete Hegseth som redan ”vänt militären” och gjort Pentagon ”bättre än någonsin tidigare”. Det tog nästan en och halv timme innan Trump började prata utrikespolitik. Och då gällde det Panamakanalen som presidenten än en gång sade att USA skulle ta tillbaka. Följt av Grönland, som USA enligt Trump ”behöver”. – Vi för samtal. Och jag tror att vi kommer att få Grönland på ett eller annat sätt. Först därefter tog han upp Ukraina, som ju dominerat det europeiska nyhetsflödet de senaste dagarna. Trump kallade det en ”brutal” konflikt och han fick nattens enda applåd från Demokraterna när han pratade om de ”hundratals miljarder dollar” USA plöjt ner i Ukrainas säkerhet de senaste åren. Utdragna applåder som fick republikaner att bua. Han påstod sedan, felaktigt, att USA spenderat mer än 300 miljarder dollar på Ukraina, medan Europa enbart stöttat landet med 100 miljarder. Siffror som inte stämmer enligt det tyska Kielinstitutet som för statistik över Ukrainahjälpen och som visade i en rapport häromveckan hur Europas sammanlagda stöd är större än amerikanernas. Och det sedan länge. Trump sa också att européerna lagt mer pengar på att köpa rysk olja och gas än att stötta Ukraina, ”men vi kommer bra överens med Europa”. Och sen var stycket om USA:s europeiska allierade slut. Nato nämndes överhuvudtaget inte. Ukrainadelen var lite mer utförlig. Presidenten läste upp delar av det brev Volodymyr Zelenskyj skickat till honom tidigare under dagen, där ukrainaren sa sig villig att förhandla om en fred ”under Trumps starka ledarskap”. Zelenskyj sa sig dessutom villig att skriva under det avtal om sällsynta jordartsmetaller som skulle ha signerats under mötet i fredags, men som slutade med att den ukrainske presidenten blev ombedd att lämna Vita huset. Kanske räcker det för en väg framåt. Trump var tydlig med att han uppskattade brevet och tillade att USA fortsatt att föra samtal med Ryssland, som var redo för fred. Den största inblicken i vad som driver den förre fastighetsmagnaten kom på slutet, när presidenten tog upp det första mordförsöket på honom i somras och hur Gud då ingrep. – Jag tror att mitt liv räddades av en bra anledning. Jag tror att mitt liv räddades för att jag ska göra ”America great again”. Jag tror verkligen det."