2025 03 05
2025-03-05
https://www.youtube.com/watch?v=s7qiKnR2TEQ
Stöd oss gärna:
SWISH: 076 - 118 25 68 (mottagare Caroline N.)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
HEMSIDA: https://defria.se/
Det skuldmättade valutafinansiella systemet
Det är sant att det globala finansiella systemet är tungt belastat av skulder. Enligt Internationella valutafonden (IMF) låg den globala skulden 2024 på cirka 330 procent av världens BNP, driven av statsskulder (särskilt i USA), företagslån och hushållsskulder. USA:s statsskuld överstiger nu 35 biljoner dollar (över 120 procent av BNP), och dollarns status som reservvaluta hålls uppe av förtroende snarare än fysiska tillgångar som guld, vilket var fallet före 1971 då Bretton Woods-systemet kollapsade. Denna skuldmättnad gör systemet sårbart för chocker – en plötslig räntehöjning, en recession eller ett förlorat förtroende för dollarn skulle kunna utlösa en kris.
Trump är medveten om detta, även om hans retorik ofta fokuserar på handel och jobb snarare än finansiell teori. Under hans första mandatperiod talade han om att "fixa" det ekonomiska systemet, och hans administration har antytt att USA:s handelsunderskott och beroende av utländsk finansiering (exempelvis kinesiska köp av amerikanska statsobligationer) är en svaghet. Tullarna kan ses som ett försök att minska detta beroende genom att stärka inhemsk produktion och minska import, även om de samtidigt ökar statens intäkter för att hantera skuldbördan kortsiktigt.
Handelskriget som förspel till en omställning.
Dollarns dominans under press: Tullarna och den protektionistiska politiken kan vara ett sätt att förbereda USA för en värld där dollarn inte längre är den självklara reservvalutan. Om andra länder, som Kina eller EU, trappar upp motåtgärder och börjar handla mer i sina egna valutor (t.ex. yuan eller euro), minskar dollarns globala efterfrågan. Detta skulle tvinga fram en omställning av det finansiella systemet, där skuldavveckling eller en ny valutamarknad blir nödvändig. Vissa ser Trumps politik som ett försök att kontrollera denna process snarare än att bli offer för den.
Skuldkris som katalysator: Om handelskriget eskalerar och global tillväxt bromsar, kan det utlösa en skuldkris. Länder som Kina, som finansierar mycket av sin tillväxt med lån, och USA, med sin enorma statsskuld, riskerar att hamna i en situation där skulderna inte kan betalas tillbaka utan drastiska åtgärder – som hyperinflation, skuldavskrivningar eller en ny global valutauppgörelse. Historiskt har stora ekonomiska omställningar, som övergången från guldmyntfot, föregåtts av handelskonflikter och finansiell instabilitet.
Geopolitisk maktkamp: Trumpadministrationen kan också använda tullarna för att positionera USA inför en sådan omställning. Genom att straffa rivaler som Kina och pressa allierade som EU och Kanada, försöker USA behålla sin ekonomiska och militära dominans i en värld där ett skuldmättat system kollapsar. Samtidigt experimenterar Kina med digitala valutor och handelsavtal som Belt and Road för att bygga ett alternativt system, vilket Trump vill motverka.
Många experter, från finansanalytiker som Ray Dalio till alternativa röster på plattformar som X, tror att det nuvarande systemet är ohållbart på lång sikt. En omställning kan ta olika former:
Återgång till en guld- eller tillgångsbaserad valuta: Vissa förespråkar att valutor kopplas till fysiska tillgångar för att undvika skulduppblåsning, men detta skulle kräva en massiv omvärdering av globala ekonomier.
Digitala valutor eller blockkedjeteknik: Centralbanker, inklusive Federal Reserve, utforskar digitala dollar, medan Kina redan lanserat en digital yuan. Detta kan ersätta det traditionella systemet men väcker frågor om kontroll och integritet.
Multivalutasystem: Om dollarns dominans minskar, kan världen gå mot ett system där flera valutor (dollar, yuan, euro) delar på reservstatusen, vilket skulle minska USA:s makt men också sprida riskerna.
Trump verkar inte explicit driva mot någon av dessa lösningar, men hans politik kan påskynda kollapsen av det gamla systemet genom att destabilisera handel och förtroende. Kritiker menar att han spelar ett farligt spel – om obligationsmarknaden tappar tron på USA:s betalningsförmåga, kan räntorna skjuta i höjden och tvinga fram en kris tidigare än väntat.
Handelskriget kan absolut ses som ett förspel till en större omställning, särskilt om man tror att det skuldmättade systemet redan är på väg mot sitt slut. Trumps tullar kan vara ett medvetet försök att stärka USA inför detta – genom att minska beroendet av utländsk handel och finansiering – eller en omedveten trigger som påskyndar kollapsen genom att skapa kaos i världsekonomin.
För Sverige och andra mindre länder blir konsekvensen en osäker framtid där vi måste navigera mellan stormakternas maktkamp och ett nytt finansiellt landskap. Det oundvikliga kanske inte är själva omställningen, utan tidpunkten och formen den tar – och handelskriget kan mycket väl vara gnistan som tänder den.
Mysen i poddformat (dvs enbart ljud) finns att spela upp eller ladda ner här:
https://myspodd.defria.se
Följ De Fria på Telegram!
https://t.me/defria
The Free People's Movement på YouTube!
https://youtube.com/TheFreePeoplesMovement
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.