Den Stora Klimatbluffen
2025-02-19
https://www.epochtimes.se/den-stora-klimatbluffen
Krönika
Den stora klimatbluffen
Lotta Gröning
Lotta Gröning
Publicerad 2025-02-12
Dela
Norrbotten är Sveriges mest exploaterade län. Här hjälper inga världsarv, urskogar eller friska älvar när vindkraft eller gruvor ska etableras. Regeringen kör över kommuner och har god hjälp av politiker i alla partier som kräver lojalitet med EU. Nu har Naturskyddsföreningen i länet satt ner foten och konstaterar att omställningen inte är särskilt grön eller hållbar.
Varken Naturskyddsföreningar eller Naturvårdsverket har på senare år brukat sätta det lokala miljöperspektivet i centrum för sin förda klimatpolitik. Precis som i politiken har agendan varit att rädda världen från att gå under och inte minst att på olika sätt bidra till att Sverige skulle stoltsera som ett gott exempel. De har drivit de gröna näringarnas politik, de har sagt ja till vindkraftsindustrier och gruvor i naturskogar, nationalparker och områden skyddade av världsarv. Därför var vi flera som reagerade när Naturskyddsföreningen i Norrbotten bytte fot.
Det är en anmärkningsvärd händelse men ändå så oerhört positiv och nödvändig. Marie Persson, ordförande i Norrbotten och aktiv i Övertorneås skogsgrupp, gjorde ett inlägg på föreningens webbplats: ”Vid det här laget tror vi att det står klart för de flesta, åtminstone här uppe i Norrbotten, att den gröna omställningen varken är särskilt grön eller hållbar. Därför kallar vi den numera industrins klimatomställning.”
Om inte Norrbotten ska utvecklas till ett stort industriområde krävs att vi omvärderar vår livsstil.
Hon pekar på att omställningen uteslutande handlar om industrins tillväxt och målsättningen är att fortsätta producera tillväxt. Regeringars och industrins mål är att under grön flagg byta ut fossila bränslen mot alternativ, ett mål som planterats hos alla myndigheter, på länsstyrelser, i rättsväsendet och till och med i pensionsfonder. När Marie Persson som klimataktivist uppriktigt och ärligt konstaterar att denna så kallade gröna satsning kräver enorma mängder el och metaller, vilket leder till stor markexploatering och naturförstörelse, visar hon att kejsaren är naken.
”När gruvorna och vindkraftsanläggningarna ökar i antal, offras naturen.” Marie Perssons slutsats är att om inte Norrbotten ska utvecklas till ett stort industriområde krävs att vi drar ner på takten och omvärderar vår livsstil. Naturskyddsföreningen Norrbotten blir den första föreningen som ändrar sin argumentation och i stället börjar prata om andra alternativ.
Marie Persson vill ha en värld där vi lever i samklang med naturen. Jag tror att det är få klimatforskare som håller med henne. All forskning och alla larm om jordens undergång handlar om tillväxtens behov och betydelse för utveckling. De gröna näringarna har blivit synonyma med att underhålla en gigantisk befolkning som uppmanas att söka sig till stora städer och urbana områden. Korna har blivit ett större problem för klimatet än människors koncentration och exploatering av resurser.
Nu pågår en kamp mellan världens länder om jordartsmetaller som vi behöver för att behålla vår livsstil. Sveriges regeringar har villigt ställt upp för EU och sagt ja till att bli unionens gruvnation för att slippa beroendet av Kina. Donald Trump har krävt att Kanada och Danmarks Grönland ska bli en del av USA med argumentet att han behöver jordartsmetallerna de har. Han har dessutom satt upp villkor för att hjälpa Ukraina i kriget mot Ryssland, men kravet är att de ska ge honom jordartsmetaller. Den gröna industrin handlar med andra ord också i högsta grad om makt och framför allt en gigantisk miljöförstöring. Allt för att politiker ska framstå som smarta klimaträddare och samtidigt stimulera tillväxt och konsumtion. De som drabbas av miljökatastroferna är förhållandevis få, fattiga och maktlösa, vilket gör exploateringarna lättare att genomföra.
Det är tydligt att vi ingenting lärt av tidigare erfarenheter. Industrialiseringen i början av 1900-talet gjorde samma misstag. Utveckling och tillväxt var prioriterat. Med utvecklingen och den ökande användningen av kol och andra fossila bränslen i fabriker, industrier och transportmedel blev luftföroreningarna ett allvarligt problem. Industriella processer förorenade ofta floder och sjöar med kemikalier, tungmetaller och avfall. Detta påverkade både vattnets kvalitet och ekosystemen i vattendragen för att ge plats åt nya fabriker, industrier och infrastruktur som järnvägar och städer. Skogar skövlades, vilket ledde till förlust av biologisk mångfald och störningar i ekosystemen. Industrialismen hade också ett stort behov av naturresurser som kol, järn, trä och olja. Detta utvanns i större omfattning än tidigare och påverkade landskapet negativt, ofta genom överutnyttjande och utarmning av marken.
Den snabba urbaniseringen bidrog till överbelastad infrastruktur, brist på bostäder och trångboddhet som skapade dåliga levnadsförhållanden. I dag när storsatsningen på gröna industrier påbörjats är det som om historien går igen och miljöproblemen likaså. Det handlar som vanligt om vad ansvariga politiker vill se och framför allt vad man inte vill se. Till råga på allt tycks regeringen och Ebba Busch tro att svensk gruvbrytning är miljövänlig. Utvinning av jordartsmetaller kräver stora arealer som leder till avskogning, erosion och stora förluster av biologisk mångfald. Detta riskerar att permanent skada ekosystemen.
Vissa metaller, som litium, utvinns genom att stora mängder vatten pumpas upp i torra områden (till exempel i Chile, där litium utvinns från saltöknar). Detta kan leda till vattenbrist och påverka lokala ekosystem. Dessutom kan kemikalier som används vid utvinning läcka ut och förorena vattenkällor. Vid utvinning av vissa metaller kan farliga kemikalier, som cyanid och svavelsyra, användas och läcka ut i naturen, vilket förorenar både mark och vatten. De gruvor som nu planeras i Sverige både i Bergs kommun i Jämtland och i Vittangi i Norrbotten ligger i närheten av stora viktiga vattendrag. Båda kommunerna har sagt nej till gruvan men i Kiruna har regeringen kört över dem och satt det kommunala vetot ur spel. Så har vi samerna, den folkgrupp som Sveriges politiker har svårast att acceptera och som nu riskerar att få hela sin livsföring och existens raderad.
Vi skriver 2025 och Sverige har i praktiken en enig riksdag med absolut majoritet av storstadspolitiker som inte kommer i närheten av gruvor, vindkraftverk eller vattenkraft. De är för exploatering av allt utanför den urbana miljön. Exploateringen styrs av var fyndigheterna finns och det kommer att drabba alla delar av landet. Vi har före detta politiker och nu arbetande politiker som dels arbetar för egen vinning, dels för partiets skull och som villigt deltar i exploateringen av sina hemlän. Det råder sällan någon tvekan om var lojaliteten ligger. Utåt handlar allt förstås om kampen för klimatet och nya arbetstillfällen i hemlänet.
Vad händer nu med Marie Persson? Hon lär inte bli någon ny Greta Thunberg och få ansvara för DN:s ledarsida under en dag. Hon får heller inte träffa statsministern eller hyllas av världens ledare. Marie Persson har utmanat inte bara sin förening utan också bilden av en hyllad falsk klimatpolitik. Hon har pekat på att den rådande klimatpolitiken riskerar att förstöra ekosystemen och hota den biologiska mångfalden. Förmodligen kommer hon att stämplas som naiv, och anklagas för att vilja föra utvecklingen tillbaka till stenåldern. Leva i harmoni med naturen är bara snömos för kapitalet. Exploateringen lär fortsätta, men ett hopp tände hon för alla människor som får sina liv förstörda, som förlorar sin livsmiljö och som kommer att kämpa vidare.
Lotta Gröning
Opinionschef
Detta är en opinionstext. Åsikterna är skribentens egna.
Kontakta journalisten: lotta.groning@epochtimes.se
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.