Bonnesens Försvar
2025-02-11
Bonnesens försvar: ”RÅ blundar för tydliga prejudikatfrågor i målet”
Innehåll för dig som är plusprenumerant
Sara Johansson
sara.johansson@dagensjuridik.se
Publicerad 2025-02-11 08:52
Den förra Swedbankchefen Birgitte Bonnesen dömdes för grovt svindleri. Foto: Stina Stjernkvist / SvD / TT /
Ladda ner handlingar
Birgitte Bonnesens försvarare riktar skarp kritik mot Riksåklagaren som har yttrat sig huruvida den tidigare Swedbank-vd:n bör få prövningstillstånd i Högsta domstolen eller ej.
Försvaret menar att Riksåklagaren i sitt korta och icke ”djuplodade” inlaga blundar för de tydliga prejudikatfrågor som finns i målet.
Det var den 10 september 2024 som Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen dömdes
till 15 månader fängelse för grovt svindleri. Hovrätten kom till slutsatsen att Birgitte Bonnesen lämnat vilseledande uppgifter i två intervjuer i samband med att banken släppte sin tredje kvartalsrapport 2018.
Enligt hovrätten har uppgifterna varit ägnade att påverka bedömningarna av banken i ekonomiskt hänseende.
Hovrätten frikände dock Birgitte Bonnesen från åtalet om obehörigt röjande av insiderinformation.
Birgitte Bonnesen överklagade domen till Högsta domstolen och yrkade att åtalet ska ogillas, alternativt att gärningen ska bedömas som svindleri av normalgraden.
Försvaret, advokaterna Per E Samuelson och Christina Bergenstein, har radat upp nio skäl till varför Högsta domstolen ska meddela prövningstillstånd.
Högsta domstolen ville innan sitt besked om prövningstillstånd att Riksåklagaren skulle yttra sig. I slutet av januari meddelade RÅ att hon inte ansåg att det fanns skäl för prövningstillstånd. Hon konstaterade i sin svarsskrivelse att ”hovrättens dom innebär att gränsen för det straffbara området satts mycket snävt och att det knappast kan uppställas strängare krav vid bedömningen av vilken vilseledande information ett börsbolags verkställande direktör straffritt ska kunna sprida”.
Skarp kritik mot RÅ
Nu riktar Birgitte BOnnesens försvarare skarp kritik mot yttrandet och menar att RÅ ”tonar ner, för att inte säga blundar för, de tydliga prejudikatfrågor som finns i målet i ett försök att – som part i målet – slå vakt om hovrättens fällande dom”.
Försvaret pekar på att det brutit ut en intensiv debatt i näringslivskretsar efter hovrättens fällande dom och menar att detta vittnar om att domen inte mottagits väl.
”Bakgrunden till debatten är målets kanske viktigaste prejudikatfråga: Total underlåtenhet att svara på frågor från journalister är inte straffbar medan hovrättens fällande dom innebär att den VD som väljer att uttala sig kan straffas för underlåtenhet. Hovrättens dom riskerar därför att leda till att börsbolag, för att undvika risk för straff, kommer att iaktta total tystnad vid sidan av den lagreglerade informationsskyldigheten i årsredovisningslagen”.
Försvaret menar att det just därför är av stor samhällsvikt att HD klargör gränsen för det straffrättsliga ansvaret för en börs-VD när det gäller svar på frågor från journalister vid sidan av publiceringen av delårsrapporter och årsredovisningar, om dessa, ”som i vårt fall, inte innehåller några vilseledande uppgifter utan ostridigt är korrekta”.
Inte tillräckligt belyst i praxis
Advokaterna Per E Samuelson och Christina Bergenstein hänvisar även till pressträffen som ägde rum i samband med att hovrättsdomen meddelades där hovrättens ordförande även uttryckte att frågan inte är tillräckligt belyst i praxis.
”Det är ett ganska ovanligt brott det här. Det finns inte särskilt mycket praxis och det gäller särskilt när det gäller svindlerifall som inte bygger på att någon har haft för avsikt att själv tillskansa sig någon ersättning eller inte”, sade rättens ordförande.
Försvaret hänvisar även till att åklagaren i målet uttalat sig efter hovrättsdomen och på fråga svarat att ”det kommer nog få ganska stora konsekvenser. Framför allt när det gäller noterade bolag och deras kommunikation till marknaden. När det gäller transparens, att den som tar del av informationen inte ska bli vilseledd av det som kommuniceras”.
Försvaret menar att Riksåklagaren ”tycks alltså vara ganska ensam om att tycka att målet saknar viktiga prejudikatfrågor”.
Försvaret upprepar att det inte kan finnas förutsättningar för att döma Birgitte Bonnesen för svindleri när rätten inte har tillgång till allt det som hon framförde vid de aktuella intervjuerna. Att man inte kan fälla henne till ansvar på grund av det urval av uppgifter som journalisterna har gjort.
Ansvaret på ansvarig utgivare
Vidare håller försvaret inte med Riksåklagaren som befarar att en frikännande svindleridom ”skulle underminera kriminaliseringen av svindleri och i en förlängning leda till en avkriminalisering”.
”Det måste sägas att riksåklagarens oro för att det straffbelagda området inte skulle vara tillräckligt stort är obefogad. Däremot är det naturligt att det ställs påtagligt stränga krav för att någon ska anses ha spritt vilseledande uppgifter till allmänheten eller till företagets intressent
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.