Dansk Varning För Ryskt Kärnvapenhot
2025-02-07
https://www.dn.se/sverige/spionrapport-varnar-for-ryska-karnvapenhot-mot-sverige/
"Danmarks militära underrättelsetjänst varnar för att Ryssland kan komma att hota Sverige med kärnvapen. Målet: att pressa beslutsfattare att stoppa Natobaser och nya robotsystem på svensk mark.
Det är danska FE, Forsvarets efterretningstjeneste, som har släppt en större underrättelserapport om säkerhetsläget och hoten mot Danmark.
DN har läst rapporten, och i en beskrivning av Ryssland lyfter den fram hur Vladimir Putins krigsmakt kan komma att rikta kärnvapenhot mot både Sverige och Finland.
”Ryssland vill försöka att avskräcka Sverige och Finland från att låta Nato etablera militär infrastruktur, som materialdepåer och stationera långräckviddiga vapensystem och kärnvapen i de två länderna”, skriver FE.
Enligt den danska underrättelsetjänsten kommer Ryssland framför allt försöka påverka ”med en skarp retorik som också kan innehålla kärnvapenhot”.
Vladimir Putin ändrade den ryska kärnvapendoktrinen i november 2024. Det har tolkats som att Ryssland sänkt tröskeln för att svara med kärnvapen om landet blir attackerat med konventionella vapen.
DN har ställt frågor till FE om vad underrättelsetjänsten bygger uttalandena på, men det vill ingen företrädare svara på.
”Vi hänvisar till FE:s riskvärdering”, skriver en presstalesperson i ett mejl.
Ryssland har i nuläget inte visat några tecken på att vilja hota Sverige med kärnvapen. Men Henrik Garmer, ställföreträdande chef på Must, ser det inte som omöjligt.
”Som Natomedlemmar får vi vara beredda på att Ryssland tar till den här typen av hot för att försöka påverka även svensk och finsk politik och opinion”, kommenterar han.
Den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten följer den ryska retoriken mot Nato och Sverige.
”Det finns givetvis ett ryskt intresse för Sveriges roll och agerande i Nato och vi kan förvänta oss att Ryssland kan vilja påverka detta i en för Ryssland gynnsam riktning”, bedömer Henrik Garmer.
”Rysslands långsiktiga mål är att öppna sprickor i Nato”, säger Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning på Uppsala universitet.
Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning på Uppsala universitet, blir inte förvånad om det kommer ryska kärnvapenhot.
– De är ett slags påverkansförsök. Men om det sedan skulle innebära något annat än tomt prat, det är väldigt svårt att bedöma, säger Melander, som även är föreståndare för Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning.
Han tror att Ryssland vill att Sverige och Finland ska hålla låg profil i Nato. Den ryska ledningen vill inte se fler Natobaser, vapensystem och militära styrkor i Östersjöområdet och på Nordkalotten.
– Det handlar om att skrämmas och demoralisera. Så att vi inte ska sätta hårt mot hårt mot Ryssland i olika frågor. Att vi börjar göra eftergifter och böjer oss för att vi är rädda, säger Erik Melander.
FE skriver även att Ryssland kan hota för att stoppa kärnvapen i Sverige. Regeringen och SD har vid flera tillfällen sagt att kärnvapen inte ska baseras i Sverige i fredstid, men i krig gäller andra regler. Den hållningen är politiskt omtvistad – MP och V vill lagstifta mot kärnvapen på svensk mark.
I april 2024 rapporterade Izvestija att Ryssland flyttade en brigad med Iskanderrobotar till Karelen, som ett svar på Finlands anslutning till Nato.
När det gäller baser och infrastruktur så klubbade riksdagen i fjol DCA-avtalet. Det öppnar dörrarna för amerikansk trupp och förhandslagring av materiel på 17 olika baser från Kiruna i norr till Ravlunda i söder. Regeringen har också gått ut med att Sverige ska leda arbetet med att etablera en ny Natostyrka i Finland.
Men inget av det verkar ha väckt några större ryska reaktioner, enligt Kristina Melin, Rysslandsforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Hon följer hur Ryssland hanterar landets kärnvapen.
– Sedan vi blev medlemmar har inte jag uppfattat några utspel på hög nivå. De kom framför allt innan Natomedlemskapet, säger hon.
Då, när Sverige och Finland ansökte om Natomedlemskap, talade Ryssland om att svara med ”militärtekniska åtgärder”. Den finska försvarsmakten förutser att Ryssland kommer att öka antalet soldater nära gränsen från 30 000 till 80 000 efter Ukrainakrigets slut.
– Men även innan kriget använde man kärnvapen för att trycka på för en ny säkerhetsordning i Europa, som skulle vara mer i linje med ryska intressen, säger Kristina Melin.
”De här hoten blir mindre effektiva ju mer man hotar, om man inte följer upp dem med handling” säger Kristina Melin, Rysslandsforskare på FOI.
Under de tre år som Ryssland bedrivit sitt anfallskrig mot Ukraina har Vladimir Putin signalerat med kärnvapen flera gånger. Experter ser hoten som försök att stoppa det västliga stödet till Ukraina – men utan framgång.
– De här hoten blir mindre effektiva ju mer man hotar, om man inte följer upp dem med handling. Det är ett dilemma för Ryssland. Det pågår en diskussion i ryska policykretsar om att hoten inte har lyckats förhindra det västliga stödet, säger Kristina Melin.
Även Norges underrättelsetjänst varnar i sin senaste riskvärdering för ryska hot och påverkansförsök mot Sverige och Finland.
Rysslandsexperten Inga Näslund har följt de ryska utspelen mot väst i flera år.
– Det är en stor besvikelse för Ryssland att Sverige och Finland gått med i Nato. Men man ska inte överdriva hoten. De är till för att vi ska bli rädda, och vi kan inte bara lägga oss platt på marken, säger hon.
Fakta.Rysslands kärnvapenhot
Sedan Ryssland startade sitt stora anfall mot Ukraina i februari 2022 har det kommit signaler om kärnvapen. Här är några exempel.
I oktober 2022 diskuterar ryska generaler hur man kan använda taktiska kärnvapen i Ukraina, enligt New York Times källor.
I december 2023 säger Aleksandr Lukasjenko, president i Belarus, att man placerat ut ryska kärnvapen på belarusisk mark.
I april 2024 hävdade ryska medier att man etablerat en brigad med Iskanderrobotar i Karelen. Sådana robotar kan bära kärnstridsspetsar.
Den 19 november 2024 skriver Vladimir Putin under en ny kärnvapendoktrin. Den tolkas som att han sänker tröskeln för att använda kärnvapen.
Den 21 november 2024 avfyrar Ryssland den ballistiska roboten Oresjnik, ”Hassel”, mot Ukraina. Roboten kan utrustas med kärnstridsspetsar."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.