Så var det med det lilla helgonet... är en satirisk och humoristisk skildring av olika historiska och samtida figurer i Sverige, med en fokus på Den Heliga Birgitta och andra "helgon" eller notabiliteter. Den tar sig friheter med historiska fakta för att skapa en komisk effekt, där varje avsnitt behandlar en ny karaktär eller händelse med satiriska inslag. Birgitta av Vadstena: Här framställs hon som en något mer mänsklig figur som njuter av livets goda i Rom, vilket står i kontrast till den helgonlika bilden av henne som asket och klostergrundare. Lars Gyllensten och Tyskland: Detta avsnitt kommenterar den svenska synen på Tyskland efter andra världskriget, med en skämtsam ton, men med en underliggande kritik mot efterkrigstidens tyskvänlighet eller förnekelse av nazismens brott. Kung Erik XIV: Dikten anspelar på historiska skandaler och personliga eskapader, vilket reflekterar en tid då kungligheter var föremål för både beundran och kritik. Jeanne d'Arc: Här används en fransk historisk figur för att göra narr av modernitetens kommersialisering och populärkultur. Thorsten Nothin: Avsnittet om Nothin kommenterar maktstrukturer och relationer mellan stat, näringsliv och monarki i Sverige. Snoddas: Det sista avsnittet parodierar en modern "helgonlik" figur, en folkkär idrottsman som faller från nåden, vilket speglar tidens moral och mediauppmärksamhet kring kändisars liv. Tid och politisk utveckling i Sverige: 1950-talet till 1960-talet: Dikten kan antas vara skriven någon gång under denna period, då den nämner personer och händelser från den tiden. Folkhemmet: Sverige under denna tid var mitt i byggandet av det så kallade "folkhemmet", en socialdemokratisk vision om en välfärdsstat. Den här dikten kan ses som en satirisk kommentar till hur även de mest upphöjda eller helgonlika figurerna inte undgår mänskliga fel och brister, vilket bryter mot idealet om den perfekta samhällsmedborgaren. Mediekultur: Det finns en humoristisk kritik av hur media och populärkultur behandlar historiska och samtida figurer, vilket speglar hur mediernas makt växte under denna tid. Förhållandet till Tyskland: Efter WWII var förhållandet mellan Sverige och Tyskland komplicerat, och dikten reflekterar en viss ambivalens eller kritisk humor mot den tyska återuppbyggnaden och moraliska frågor kring nazitiden. Politisk utveckling: Denna tid präglades av en stark socialdemokratisk regering under ledning av Tage Erlander, med en politik som fokuserade på jämlikhet och välfärd. Dikten kan ses som en kommentar till hur maktpersoner och ideal i denna era kunde vara avslöjade i sin mänsklighet, vilket kanske speglar en växande skepticism eller realism i samhället mot tidigare idealiserade figurer och institutioner. Sammanfattningsvis är dikten en lekfull, men också bitsk kommentar till hur historia och nutid möts, och hur människor i maktpositioner eller med en helgonlik status kan avslöjas som lika mänskliga och felbara som alla andra.