Misslyckat Skydd För Momika I SvD
2025-01-30
https://www.svd.se/a/VzXbqJ/sverige-klarade-inte-av-att-skydda-salwan-momika
"Om religionskritik var orsaken till att Salwan Momika dödades är det tydligt vad historieskrivningen kommer bli. Sverige som rättsstat klarade inte av att skydda en människa som levde med en hotbild på grund av sina yttranden.
Sommaren 2023 var han överallt. Under flera månader dominerades nyheterna av Salwan Momikas koranbränningar. Dessa aktioner blev internationellt uppmärksammade och ledde till våldsamma reaktioner. I många muslimska länder genomfördes protestdemonstrationer mot Sverige. I juli 2023 stormades den svenska ambassaden i Bagdad, dagen efter en koranbränning.
Nu har Momika skjutits till döds.
Den juridiska diskussionen om koranbränningarna har framför allt kretsat kring om dessa handlingar kan vara brottsliga. Den allmänna uppfattningen bland jurister som håller på med dessa frågor har varit att brännandet av en koran inte i sig kan utgöra sådant uttryck för missaktning som förbjuds i hets mot folkgrupp-paragrafen. Däremot kan en sådan handling i kombination med andra uttryck, till exempel hatiska uttalanden mot gruppen muslimer, vara brottsliga.
Momika åtalades tillsammans med sin kompanjon Salwan Najem i augusti 2024 för hets mot folkgrupp. Bakgrunden till åtalet var fyra sammankomster där de båda inte bara bränt koranen och lindat in den i bacon, en återkommande företeelse vid sådana här aktioner, utan även uttalat sig på ett nedsättande sätt.
Åklagaren Anna Hankkio sade i samband med åtalet: ”Vi har gjort en helhetsbedömning av det som framgår i de här filmerna, båda vad gäller platsen, tidpunkten, vad som sägs och hur det sägs, och hur man agerar i samband med de här anförandena. Sammantaget tycker jag det finns grund för att påstå att det utgör hets mot folkgrupp.”
Förutom Momika förknippas koranbränningarna med den danska politikern Rasmus Paludan. Även han åtalades i augusti 2024 och rättegången hölls förra hösten i Malmö tingsrätt. Där dömdes Paludan för hetsbrott och straffet blev fyra månaders fängelse. Processen är ännu inte slutligt avgjord. Aftonbladets nyhetskolumnist Oisín Cantwell, som skriver om rättsliga frågor, ansåg att det var ”svårt att se att domen står sig”. Sådana här fri- och rättighetsfrågor, som rör hur yttrandefriheten och mötesfriheten balanseras mot andra intressen i en straffrättslig kontext, är svåra. Rättegångarna mot Paludan och Momika knyter an till grundläggande demokratiska värderingar.
Rättegången mot Paludan fortgår. Processen mot Momika är däremot slut.
Stockholms tingsrätt skriver: ”Sedan det bekräftats att en av de tilltalade har avlidit måste domen anpassas till att det inte går att döma en avliden person.”
I denna del är den juridiska berättelsen om koranbränningarna avslutad, genom ett våldsdåd. Men det finns fortfarande frågor kvar för rättsstaten Sverige att förhålla sig till. Momika levde under dödshot efter att ha protesterat mot en religion i ett världens mest sekulära länder. Oavsett om han gick över gränsen vid de tillfällen som åtalet rörde var kärnan i hans aktioner religionskritik.
Om det visar sig att det var denna kritik som medförde att han dödades kommer historieskrivningen inte att fokusera på hur svensk rätt tillät angrepp på värden som för många är heliga. Det centrala i berättelsen är att Sverige som rättsstat inte kunde skydda en människa som levde med en hotbild på grund av sina yttranden."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.