Sydsvenskan Om Digitalisering & AI

2025-01-28
https://www.sydsvenskan.se/2025-01-27/vi-kan-sla-hal-pa-tre-vanliga-myter-om-digitalisering-och-ai/?shareSource=sharebutton

Den värsta hajpen kring AI har börjat lägga sig och samhället kan lite mer seriöst börja fundera på vad Sverige ska ha den nya tekniken till.
Vi har tittat särskilt på socialt arbete, där en av de största förändringarna just nu är automatiseringen av kommunernas ekonomiska bistånd, försörjningsstödet.
Tillsammans med undersöknings- och analysföretaget Novus har Akademikerförbundet SSR genomfört en undersökning bland 2 696 socialsekreterare om hur deras arbetsmiljö påverkas av digitalisering och AI. Efter tre stora mätningar bland socialsekreterare över fem år har vi en tillräckligt tydlig bild för att kunna slå hål på tre vanliga myter om digitalisering och AI.
• Myt ett: AI ger mer tid att arbeta med människor. Något av det första vårt fackförbund får höra från konsulter som är ute på våra medlemmars arbetsplatser och ska förbättra välfärden – skolan, vården och omsorgen – och den offentliga förvaltningen med digitala hjälpmedel, är att det kommer att leda till mindre administration och mer tid för det medarbetarna är utbildade för. Verkligheten visar motsatsen: datastrul sticker ut som den största förändringen som skett sedan en kommun infört automatisering av ekonomiskt bistånd.
• Myt två: allt genomförande av nya arbetssätt har barnsjukdomar, men vi lär oss. Lika ofta får medarbetarna höra att de ska ha lite tålamod och stå ut med nya system och att det tar ett tag att komma igång med ny teknik. Men trots allt mer användning av automatiserade beslut, ökar andelen datastrul snarare än minskar. Mer än varannan socialsekreterare anser idag att sådant krångel har ökat sedan automatiseringen infördes.
Främsta receptet för att undvika teknikproblem och dåliga system är att involvera medarbetarna. Dessvärre verkar det göras i allt lägre utsträckning. Allt fler av kommunernas medarbetare svarar att varken de själva eller någon i deras arbetsgrupp varit involverade i den process som skett inför automatisering av handläggning av ekonomiskt bistånd.
• Myt tre: medarbetarna är motsträviga och står i vägen för utvecklingen. Det sprids en olycklig bild bland konsulter och kommuner att problem i samband med digitalisering i själva verket ligger hos medarbetarna. En av de största rådgivarna i kommunsektorn, det internationella konsultföretaget PWC, beskrev till exempel länge på sin hemsida att ”det största hindret för digitaliseringsarbetet var inte tekniken, utan människan”. Det är inte bara ett anmärkningsvärt påstående utan också osant. Varannan medarbetare är ganska eller mycket positiv till att införa automatisering inom handläggning av ekonomiskt bistånd.
Om medarbetare ständigt översköljs av dåliga system urholkas viljan att bejaka tekniken och utveckla sina sätt att jobba. Välfärdssektorns årtionden av konsultberoende hotar viljan att utveckla arbetssätt och anamma ny teknik. Det är oroande eftersom denna vilja utgör grundpelaren för svenska modellen och hundra år av produktivitetsutveckling.
Men vad är lösningen på allt detta? Låt oss ta två aktuella skandaler som exempel. Tricket är att göra precis tvärtom.
Den första är det mycket uppmärksammade arbetet med att införa ett nytt journalsystem i Västra Götalandsregionen, Millennium. I Region Skåne går samma system under namnet SDV, Skånes digitala vårdsystem, och är uppskjutet till åtminstone i höst.
Den viktigaste förklaringen till haveriet i Västra Götalandsregionen var att arbetsgivaren valde att inte involvera medarbetarna tillräckligt i arbetet. Synpunkterna från dem som använder systemet beaktades inte och konsekvensen blev ett haveri. Att lyssna på dem som arbetar med systemen är inte bara en arbetsrättslig skyldighet, det är en förutsättning för att det ska bli bra.
Den andra skandalen är Försäkringskassan som använt en algoritm för att profilera människors risk för att fuska, som sedan styrt vilka sökanden som ska kontrolleras extra och i vilken omfattning. Det är samma typ av algoritm som har använts i Nederländerna och som ledde till tvångsomhändertagna barn och självmord efter felaktiga återkrav och till slut att regeringen föll. Även den svenska riskprofileringen verkar vara snedvriden, men myndigheten vägrar lämna ut algoritmen eller hur den riskbedömer för granskning.
Offentliga beslutsfattande algoritmer måste omfattas av den svenska offentlighetsprincipen och varje person som omfattas ska ha rätt till en begriplig förklaring. Regeringen behöver därför ta ett helhetsgrepp kring digitaliseringen i offentlig sektor. Den AI-kommission som regeringen har lutat sig mot när det gäller digitaliseringsfrågor utelämnade välfärdssektorn
Det kan inte vara näringslivet eller konsultbolagen som står för utvecklingen av offentlig sektor, det måste medarbetarna göra. Sverige riskerar annars att sitta med enormt dyra lösningar som varken förbättrar välfärden eller är rättssäkra nog att leva upp till grundlagen.
SKRIBENTERNA
Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR
Simon Vinge, chefsekonom vid Akademikerförbundet SSR

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Norberg.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram