Expert I Svd Om Trump & Panamakanalen
2025-01-22
" ”Vi tar tillbaka den.” Så sa Trump om Panamakanalen – och rev ner applåder. Frågan är hur det ska gå till. En militär invasion är inte helt enkel, men det kan finnas andra sätt.
Med en enorm amerikansk flagga bakom sig, och en betydligt mindre på sitt mörka kavajslag, gick USA:s nyblivne president Donald Trump ut hårt i sitt installationstal på måndagskvällen svensk tid.
USA har byggt och ägt Panamakanalen och nu ska USA ta tillbaka den från Panama eftersom amerikanska fartyg, inklusive den amerikanska flottan, får betala alldeles för mycket för att segla igenom den, deklarerade han.
– Och framför allt: Kina sköter Panamakanalen och vi gav den inte till Kina, vi gav den till Panama och vi tar tillbaka den, sa han.
Något som rev ner applåder i Capitolium i Washington DC.
Ett dotterbolag till Hong Kong-miljardären Li Ka-shings koncern Hutchison driver hamnarna i kanalens båda ändar. Dessutom bygger ett kinesiskt konsortium en bro tvärsöver kanalen.
Men Kina driver inte den 82 kilometer långa kanalen, som står för cirka 5 procent av den globala sjöfarten och 40 procent av amerikansk containertrafik. Det gör i stället en oberoende panamansk myndighet, the Panama canal authority.
Myndigheten har höjt avgifterna i omgångar sedan 2022, på grund av kommande investeringar. Inte blev det bättre 2024 då kanalen drabbades av torka som begränsade dess kapacitet. Därför planerar myndigheten att bygga en damm för 1,6 miljarder dollar.
Panamas president säger nej
Panamas president Jose Raul Mulino avvisade på måndagen Trumps ord i sin ”helhet” och tillade att det ”inte finns någon nation i världen som lägger sig i vår administration”, rapporterar BBC. Fast på tisdagen började myndigheterna i Panama att granska det kinesiska hamnbolaget.
Frågan är om Donald Trump verkligen kommer att se till så att USA tar över kanalen och i så fall om han kommer att använda våld eller diplomati. På en presskonferens i början av januari i år, innan han tillträdde som USA:s 47:e president, uteslöt han inte att använda militären för att ta Panamakanalen och Grönland.
– Trump har upprepat det här så pass många gånger, att han kommer att göra något åt saken. Om han förhandlar med Panama kan jag tänka mig att han är nöjd med mindre kinesiskt inflytande och mer panamanskt, säger Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap och expert på USA.
Han fortsätter:
– Om Trump tar över kanalen med våld kommer reaktionen mot USA att bli väldigt negativ. Jag hoppas och tror att han når sina mål på diplomatisk väg.
Men Jan Hallenberg påpekar att Donald Trump, i sitt tal, åberopade 1800-talets expansionistiska doktrin om ”manifest destiny” (ungefär ”ödesbestämt”), enligt vilken USA är förutbestämt att expandera territoriellt.
Visserligen nämnde den nye presidenten doktrinen då han talade om att sätta en astronaut på planeten Mars, men termen handlar ursprungligen om amerikansk imperialism på jorden.
– Trump har pratat om ”vår expansionsvilja”, ”vår expansionslust” och ”vår expansionsförmåga”, säger Jan Hallenberg.
Hyllar expansiva McKinley
Dessutom berömde Donald Trump i sitt tal William McKinley, som var USA:s president från 1896 till 1901, då han blev skjuten. McKinley drev en expansiv utrikespolitik genom att gå in i kriget mellan Spanien och Kuba, vilket ledde till att USA i freden efteråt fick Puerto Rico, Guam och Filippinerna. Därtill lät McKinley annektera Hawaii.
Donald Trump deklarerade att berget Denali i Alaska ska återta sitt tidigare namn, Mount McKinley. Det var den demokratiska presidenten Barack Obama som 2015 gav berget det namn som Alaskas urinvånare använde.
– President McKinley gjorde vårt land mycket rikt genom tullar och genom talang, sa Donald Trump.
Jan Hallenberg påpekar att Trump även har sagt sig vilja ta Grönland från Danmark.
– Även där tror jag att han kan nöja sig med någon sorts förhandlingar. Att USA skulle använda militärt våld mot en Natomedlem betraktar jag som uteslutet. Nästan lika uteslutet som att han använder militärt våld mot Panama.
Han tillägger att det inte går att veta hur Donald Trump kommer att agera.
– Trump säger också att han ska vara en fredens president, men det går inte ihop med de här hoten.
I sitt tal sa Donald Trump:
– Mitt eftermäle kommer att vara som en fredsmäklare och förenare.
Om Donald Trump, som även är USA:s överbefälhavare, skickar amerikanska trupper för att ta Panamakanalen blir eftermälet ett annat, påpekar Jan Hallenberg.
Svårt ta kanalen med våld
Richard Sanders, en forskare som är knuten till Center for the National Interest och Woodrow Wilson Center, skriver i en kommentar att det kan bli komplicerat för USA att ta Panamakanalen med våld.
”Att återta Panamakanalen med militär styrka, som Trump har föreslagit, är ett orealistiskt och farligt förslag som sannolikt skulle leda till betydande politiska, militära och ekonomiska konsekvenser”, skriver Sanders, som har erfarenhet från den amerikanska utrikestjänsten och försvarsdepartementet.
Det skriver han på plattformen War on the Rocks, som är ett forum för analys och debatt om strategi, försvar och utrikesfrågor.
Richard Sanders skriver att det skulle vara betydligt svårare för USA att ta över kanalen med våld än då landet gjorde det 1989. På den tiden fanns fungerande amerikanska militärbaser vid kanalen. De 26 000 amerikanska soldaterna hade därigenom en stor fördel, eftersom transportflygplan kunde transportera trupper från USA till baserna inför operationen.
Dessutom stod det panamanska folket på USA:s sida för att USA genom sitt intåg återupprättade demokratin i landet, enligt Sanders.
En ytterligare svårighet, påpekar Richard Sanders, är att de amerikanska trupperna i dagsläget skulle vara tvungna att undvika att skada ”den komplexa mekanism som kanalen utgör, med tre uppsättningar slussar, dammar, rör för att flytta vatten, oljetanksanläggningar och en sjö som är en av Panamas viktigaste dricksvattenkällor”.
Därtill skulle amerikanska styrkor numera kunna möta protester, kanske våldsamma, både direkt och över tid, vilket kan tvinga USA att bli en permanent ockupationsmakt, enligt Richard Sanders.
”Under sådana omständigheter kan angriparna, förutom att beslagta kanalen, mycket väl behöva ockupera huvudstaden, vilket skedde 1989”, skriver han.
Kan använda investeringar
Amalendu Misra, professor i internationell politik vid Lancasteruniversitetet, skriver i the Conversation, ett nätverk av icke-vinstdrivande medier:
”Det finns dock inget som hindrar honom från att iscensätta ett militärt maktövertagande. Och det finns prejudikat för detta i historien om USA:s interventioner i Latinamerika.”
Men om Trump skulle ta kanalen med våld ”skulle det grovt undergräva USA:s ställning i Latinamerika”, skriver han. Dessutom skulle det uppmuntra oroliga länder att ”öppet söka militära allianser med USA:s fiender, som Ryssland, Kina och Iran”. Därför är det osannolikt att Trump tar Panamakanalen med våld, anser han.
Tankesmedjan Atlantic Council ser en möjlighet för Donald Trump att i stället ta över kanalen genom amerikanska investeringar. Atlantic Council skriver att sådana investeringar skulle välkomnas av panamanerna och att Panamas nya regering är mer USA-vänlig än sina föregångare.
Said Mahmoudi, professor emeritus i internationell rätt vid Stockholms universitet, ser förhandlingar som en utväg för Donald Trump.
– Enda möjligheten för att det ska vara lagligt, som jag ser det, är att Panama själv vill förhandla med USA och skriva ett nytt avtal som i 50 eller 60 år ger tillbaka den koncession som USA tidigare hade, säger han.
Att med våld ta tillbaka kanalen är olagligt, påpekar han.
– Men Donald Trump tycker att lagen är det som är bäst för USA. Det har vi sett prov på tidigare, bland annat när det gäller Golanhöjderna där han godkände Israels annektering, vilket klart strider mot alla FN-resolutioner, även de resolutioner som USA tidigare har röstat för.
Han fortsätter:
– Trump tycker att det går alldeles utmärkt att få tillbaka Panamakanalen eftersom USA är det land som satsade mest på att bygga den och ägde den tidigare. Men det finns inga folkrättsliga grunder att hävda det. Kanalen är en del av Panama.
Panamakanalen
Panamakanalen förbinder Panamabukten i Stilla havet med Karibiska havet och Atlanten.
Fransmännen började bygga en kanal vid havsnivå, utan slussar, 1880 – stärkta av framgångarna med Suezkanalen mellan Medelhavet och Röda havet.
Men 13 år senare senare gav de upp, på grund av sjukdomar och svårigheten att bygga kanalen utan slussar. Så många som 22 000 arbetare beräknas ha dött.
USA, som då leddes av president Theodore Roosevelt, köpte den franska utrustningen och tog över 1904. USA fick kontrollen över kanalzonen som tack för att landet hjälpte Panama att förklara sig självständigt mot Colombia.
Stora investeringar gjordes för att utrota sjukdomar som gula febern och malaria. Så småningom började amerikanerna bygga en kanal med slussar. Under byggtiden avled cirka 5 600 arbetare.
Panamakanalen invigdes 15 augusti 1914, med lastfartyget Ancon.
Efter andra världskriget blev relationen mellan USA och Panama spänd. Studentprotester, mot att USA kontrollerade kanalområdet, bröt ut i Panama.
1977 undertecknade Panamas starke man Omar Torrijos och USA:s president Jimmy Carter de så kallade Torrijos-Carterfördragen som gick ut på att överlämna kanalen till Panama.
Men innan det skedde invaderade USA, under president George H. W. Bush, Panama 1989 för att avsätta diktatorn Manuel Noriega, som stod åtalad för knarksmuggling i USA och hotade amerikanska intressen, bland annat genom att inte hålla sig till villkoren i fördragen. USA installerade en demokratiskt vald president och lämnade landet.
Tio år senare, sista december 1999, överlämnade USA kanalen till myndigheten Panama canal authority.
Före överlämningen vann ett dotterbolag till Hongkongmiljardären Li-ka Shings koncern Hutchison budgivningen för att driva kanalens hamnar för containerfartyg, vid kanalens båda mynningar, i 25 år.
2021 förnyades kontraktet i 25 år till."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.