Kristendomens Q-Budskap

2025-01-21
https://sv.wikipedia.org/wiki/Q-k%C3%A4llan

https://www.skr.org/vart-arbete/ekumeniska-aret/arvet-fran-nicea/

Arvet från kyrkomötet i Nicea
År 2025 högtidlighålls världen över att det är 1700 år sedan det första ekumeniska kyrkomötet hölls i Nicea år 325 e.Kr. Kejsare Konstantin bjöd då in mellan 250-300 kristna biskopar från hela romerska riket för att diskutera och söka enas i en rad frågor rörande teologi och kyrklig ordning.
Kejsare Konstantin hade år 313 infört religionsfrihet i Romarriket. Inom den unga kyrkan pågick dock en laddad teologisk dispyt om synen på Guds sons, Jesu Kristi relation till Gud Fadern. Konfliktens härd fanns i Alexandria, där den ena sidan företräddes av biskop Alexander och den andra av prästen Arius. Rent konkret handlade frågeställningen om huruvida Sonen är av liknande väsen (homoiousios) och underställd Fadern som den arianska sidan menade eller är av ett och samma väsen (homoousious) som Fadern, och därmed Gud i samma mening som Fadern, såsom biskop Alexanders sida hävdade.
Kyrkomötet i Nicea, motsvarande Iznik i dagens Turkiet, slog fast att Fadern och Sonen är av samma väsen vilket också lade grunden för den Niceanska trosbekännelsen. Alla biskopar utom tre, däribland Arius, skrev under kyrkomötets trosbekännelse och Arius bannlystes och förvisades från Romarriket för en tid.
Ytterligare ett viktigt beslut från Nicea reglerade det gemensamma firandet av Påsken: första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.
Fortsatta diskussioner i Konstantinopel…
Men diskussionen och kontroversen runt den Heliga Treenigheten och trosbekännelsen fortsatte och 56 år senare, år 381, fick ett kyrkomöte i Konstantinopel, Istanbul i dagens Turkiet, lösa en del kvarvarande frågor. Kristendomen hade just blivit Romarrikets statsreligion och i Konstantinopel, som nu hade blivit det Östromerska rikets huvudstad, handlade det främst om hur Anden relaterade till den treenige Gudens övriga två personer.
Konstantinopelmötet slog fast att den Helige Ande är den tredje personen i Treenigheten, och följaktligen av samma väsen som Fadern och Sonen. Kyrkomötet fullbordade trosbekännelsens lydelse i fråga om den Helige Ande.
De två kyrkomötenas slutsatser sammanfattas i den niceansk-konstantinopelitanska trosbekännelsen (se nedan).
… och i Efesos
Över hundra år efter Niceamötet försökte ytterligare ett efterföljande kyrkomöte, nu i Efesos år 431, bringa klarhet i frågor sin rör konsekvenserna av bekännelsen av Jesus Kristus som sann Gud och sann människa. Den teologiska förgrundsfrågan var Marias, Jesu mors, roll i Guds sons människoblivande: Födde hon verkligen Gud och skulle då benämnas Gudaföderska (Theotokos), eller var det bara den mänskliga delen av Gud som hon födde?
Kyrillos, patriarken av Alexandria, företrädde den förra synen, medan Nestorius, patriarken av Konstantinopel, förfäktade det senare. Efesosmötet stödde Kyrillos linje, det vill säga Maria skulle benämnas Gudaföderska. Nestorius bannlystes, avsattes och drevs i landsflykt. Den östassyriska kyrkotraditionen erkänner inte kyrkomötet i Efesos.
… och så i Chalcedon
De fortsatta teologiska förvecklingarna kring Guds Sons sanna gudomlighet och mänsklighet ledde fram till ett nytt kyrkomöte i Chalcedon, Kadiköy i dagens Turkiet, år 451. Huvudfrågan gällde huruvida denna Guds Sons gudamänsklighet bestod i ”en inkarnerad (människobliven) gudomlig natur, utan sammanblandning, förändring, delning eller åtskillnad” eller i ”två naturer, den gudomliga och den mänskliga i förening, utan sammanblandning, förändring, delning eller åtskillnad”.
Alexandrias kyrka anförde den förra linjen (egentligen som en konsekvens av Efesosmötet), medan Rom och Konstantinopel drev den senare. Grovt förenklat kom det att handla om skilda semantiska uttryck och förståelse bland annat av begreppet ”natur”.
Idag är den gängse uppfattningen, att de båda linjerna är teologiskt kompatibla. Detta till trots har kyrkorna i den orientaliska ortodoxa kyrkogemenskapen (såsom den koptiska, syrianska, armeniska, etiopiska) och i den bysantinska ortodoxa kyrkogemenskapen (såsom den grekiska, ryska, serbiska, rumänska, bulgariska) fortfarande en bruten nattvardsgemenskap till följd av schismen kring kyrkomötet i Chalcedon.
https://carlnorberg.se/2023/01/18/doda-havsrullar-arius-merovinger/
https://carlnorberg.se/2018/10/20/religion-realpolitisk-fundamenta/

Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför

Swish

Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.

Patreon

Här kan du visa ditt stöd genom att bli månadsgivare på Patreon.

Swish

Bidra genom att Swisha till 076-118 25 68, mottagare är Caroline Norberg.

De Fria

Besök folkrörelsen som jobbar för demokrati genom en medveten och upplyst befolkning!
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram