Ja det där med Sveriges roll som föregångsland till Ukraina blir ju vad den blir....
https://www.svd.se/a/xmwMVQ/rysslands-krig-fick-demilitariserade-aland-att-acceptera-soldater "Ålands speciella status är inte helt enkelt att förstå. I de internationella avtalen slås fast att Åland är demilitariserat och neutraliserat. Det betyder lite förenklat att det är förbjudet att stationera militär på ön i fredstid – och att anfalla i krigstid. Den som anar att det finns ett ”men” har helt rätt. För de över 100 år gamla avtalen slår också fast att Finland har en skyldighet att försvara Åland om ett annat land – trots förbudet – skulle anfalla. – Rätten till självförsvar utgår ifrån att alla stater har rätt att försvara sitt eget territorium från väpnat angrepp, konstaterar Sia Spiliopoulou Åkermark, professor vid Åbo Akademi och tidigare chef för Ålands Fredsinstitut . Åland kallar sig gärna fredens öar. Men hur fredligt kan landskapet vara när Finland gått med i Nato? Ålands strategiska läge var anledningen till att öarna demilitariserades från första början, efter Krim-kriget 1856. Åland och Finland var då en del av Ryssland. I samband med fredsförhandlingarna ska de svenska förhandlarna ha sagt att det var som att ”rikta en pistol mot Sveriges hjärta” att låta Ryssland ha kvar trupper på Åland. Sedan dess har statusen bekräftats i flera avtal, bland annat 1921, fyra år efter att Finland blivit självständigt från Ryssland. Då fick Åland även ett långtgående självstyre. Åland lika viktigt som Gotland Även i dag anses Åland ha en avgörande strategisk betydelse. Gotland kallas ibland ett ”osänkbart hangarfartyg” i Östersjön. Ska man tro Jacob Westberg, docent i krigsvetenskap på Militärhögskolan, är Åland minst lika betydelsefullt. – Om man ser till Stockholmsområdet ser Åland ut att ha en minst lika stor betydelse som Gotland. Det beror dels på närheten till Stockholm, men också för möjligheten att kontrollera infarten till Bottenviken är Åland extremt viktigt, säger han till SvD. Katrin Sjögren (L) är lantråd och därmed Ålands starka kvinna. Hon litar på att Finland försvarar Åland om det behövs. Fram till februari 2022 var den strategiska betydelsen ingen stor fråga på Åland. Det ändrades över en natt med Rysslands invasion av Ukraina. Då uppstod frågan: Kan Åland behålla sin status om Finland går med i Nato? Under några månader rasade en intensiv debatt, där dåvarande lantrådet (den lokala regeringschefen) Veronica Thörnroos inte ville se militär på öarna, medan den inflytelserike affärsmannen Anders Wiklöf sa till tidningen Hufvudstadsbladet att han hoppades att ”Ålands landskapsregering begär hjälp av den finska försvarsmakten hellre en vecka för tidigt än en vecka för sent” om det blir krig. Stor acceptans för Nato När SvD i december 2024 intervjuar det nya lantrådet Katrin Sjögren, säger hon att Nato-inträdet trots allt blev ”ganska odramatiskt”. Hon konstaterar att Ålands status respekterades under processen av såväl finska staten som av Nato. I dag upplever hon en stor acceptans för Nato. – På ett sätt finns ett före och efter Ukraina. Det uppstod en insikt att det kan bli krig och vi kan behöva skyddas, säger hon och tillägger: – Nu när Sverige och Finland är med i Nato är i princip hela Östersjön ett Nato-innanhav. Det finns en uppfattningen också på Åland att det gör oss säkrare att vi kan försvaras av Nato om det skulle behövas. Åland Åland har drygt 30 000 invånare. Landskapet är indelat i hela 16 kommuner, inklusive den enda staden Mariehamn som har drygt 11 000 invånare. Den minsta kommunen är Sottunga med 105 invånare. Åland har en egen flagga, egna registreringsskyltar på bilar och en egen toppdomän på internet (.ax) Sedan 1921 är ögruppen självstyrande och det är det enda område i Finland som har svenska som enda officiella språk. Tillstånd av Putin Det ska dock sägas att den ökade acceptansen för Nato och för militärt skydd av Åland inte automatiskt innebär att man är redo att ge upp demilitariseringen. Det kan uppfattas som att man vill ha kakan och äta den; ingen militär i fredstid – men ett skydd från Finland om öarna hotas. Men egentligen finns inget alternativ. Ålands status kan inte ändras med mindre än att alla länder som är bundna av avtalen går med på det. Och det skulle förutsätta att Ryssland – och president Vladimir Putin – plötsligt accepterar Nato-trupp på en av Östersjöns mest strategiska öar. Sovjetunionen och sedan Ryssland har haft konsulat i Mariehamn sedan 1940-talet. Enligt Sia Spiliopoulou Åkermark finns en tydlig gräns för när det kan bli aktuellt med militära åtgärder. – Neutraliseringsreglernas försvarsmöjligheter träder i kraft först när man är attackerad, säger hon och tillägger att preventivt militärt självförsvar inte är tillåtet enligt folkrätten. – Till exempel kan Finland inte vidta militära åtgärder på Åland med hänvisning till att kriget i Ukraina kunde innebära ett ökat militärt hot mot resten av Europa. Sverige rycker in Näst bäst” ur det perspektivet är i så fall precis det som den finländska militären redan gör, nämligen att ha en färdig plan för det fall att man bedömer att Åland är hotat. Om man ska tro Anders Gardberg, tidigare kommendör för Nylands brigad, räcker det ganska långt. Det handlar om att vara väl förberedd. – Jag skulle säga att om man har en förvarning så är det ju en fråga om timmar. När operation Barbarossa startade den 22 juni 1941 låg de finska enheterna redan vid havsgränsen till Åland. Samma morgon så steg de i land. Sedan krimkriget 1856 är Åland demilitariserat. Det finns dessutom redan ett etablerat samarbete med den svenska militären för vad som ska göras om Åland blir anfallet. – Man kan verka samordnat, säger Anders Gardberg. Sveriges förra marinchef Ewa Skoog Haslum sa förra året i en intervju att det finns en ”operativ beredskap” för Sverige om Ryssland skulle attackera Åland. Än så länge har har demilitariseringen fungerat. Visserligen fanns militär stationerad på Åland under både första och andra världskriget. Men med undantag för att Åland bombades av misstag under andra världskriget har ön varit förskonad från stridigheter. – Den erfarenhet vi har är att Ålandsregimen har fungerat och respekterats, säger den tidigare chefen för Ålands Fredsinstitut Sia Spiliopoulou. Men det finns de som inte nöjer sig med att sitta stilla och vänta. Vill starta hemvärn En person som vill försöka tänja på reglerna är Jonas Back. Han är ordförande för något som kallas Ålands reservister. Ordet ”reservist” betyder egentligen en person med militär utbildning, men är i det här fallet formellt sett en privat skytteklubb, där de flesta är just reservister. Klubben har inga kopplingar till militären. Idag basar Jonas Back för vad som i praktiken är en skytteförening. Foto: Yvonne Åsell Jonas Back gör ingen hemlighet av att han skulle vilja se ett hemvärn på Åland, och han menar att det kan vara möjligt trots öns demilitariserade status. – Man kan inte bara säga att det inte går utan att ens försöka. Kan man göra en en omtolkning av reglerna och till exempel säga att Åland är demilitariserat, men försvarsmakten får öva tio dagar per år. Det finns mellan 1 000 och 2 000 reservister på Åland, alltså personer med rätt utbildning. och som är villiga att försvara ön. – Det är en väldigt märklig situation när vi har ålänningar som vill delta i försvaret men som inte får. ”Tryggare med Nato” Nära hamnen, där färjorna lägger till, har Ryssland sitt konsultat. Utanför konsulatet ligger det som numera kallas Ukrainaplatsen. Här träffar vi en grupp demonstranter, som varit här varje dag sedan kriget bröt ut. Det ska visa sig att även bland de åländska fredsaktivisterna finns ett tydligt stöd för Nato. En av demonstranterna vi möter är den åländska författaren Sonia Nordenswan. – Jag tyckte det var bra att Finland var neutralt precis som Sverige. Men i och med kriget så blev det en annan verklighet och det känns ju tryggare att tillhöra en allians. För vi vet hur det gick förra gången när Finland var mer eller mindre ensamt, säger hon. Författaren Sonia Nordenswan menar att de dagliga demonstrationerna utanför konsulatet får effekt. ”Droppen urholkar stenen”, säger hon. Men i Ålandslösningen anar hon att det kan finnas en lösning också för Ukraina. – Jag hoppas att tanken finns med hos dem som sitter och försöker förhandla fram en fred. Skulle ryssarna gå med på det tror du? Det är en tanke som också Katrin Sjögren ger uttryck för. – Jag tycker att Åland är ett bra exempel på en konfliktlösning, och det finns element som kan vara intressanta i andra konfliktsituationer, säger hon. På 50-talet byggde Anders Wiklöfs pappa ett skyddsrum under villan i Mariehamn. Det formade honom att vara medveten om risken för krig. Anders Wiklöf är i dag rätt nöjd med hur debatten om försvaret av Åland artade sig. Inte heller han ser någon anledning att ta steget fullt ut och ge upp demilitariseringen helt. Så länge beslutet om när det är dags att sätta in militär ligger hos presidenten och militärledningen är han trygg. – I fastlandet så kommer man inte säga att vi ska vänta en vecka till för Åland är demilitariserat. Jag tror inte på det en sekund. De vet nog när de ska skicka trupper. Punkt slut! Fotnot: SvD har kontaktat det rysk konsulatet med en intervjuförfrågan, men fått svaret att ”det inte kan arrangeras”. Ålands militära status Åland är demilitariserat sedan Krimkriget 1856. Sedan dess har Åland befunnit sig i ett schizofrent läge mellan krig och fred. Militär fanns på Åland under både första och andra världskriget. Efter att Finland blev självständigt från Ryssland 1917 ville en stor majoritet av ålänningarna tillhöra Sverige. Det motsatte sig dock Nationernas Förbund. I stället fick Åland 1921 ett långtgående självstyre och garantier att det svenska språkets ställning skulle skyddas i det finskspråkiga Finland. 1921 förnyades samtidigt demilitariseringen och Åland förklarades dessutom neutraliserat (i princip att det är förbjudet att anfalla ön). Sedan dess slipper åländska ungdomar göra militärtjänst. Avtalen slår samtidigt fast att Finland har både rätt och en skyldighet att försvara Åland militärt."