Man tycks på något vis ha haft betydande informationsfördelar...
https://www.svd.se/a/mPpdrL/varfor-ar-nordiska-bolag-sa-framgangsrika "Från matsalen på bottenvåningen i Carls Villa i Köpenhamn har gästerna utsikt över en charmig trädgård prydd med statyer av klassiskt snitt. Huset i jugendstil byggdes 1892 av Carl Jacobsen, son till Carlsbergs grundare. Sedan dess har bryggeriet, som i dag använder huset för möten, blivit ett av de största i världen. Jacob Aarup-Andersen, Carlsbergs nuvarande chef, medger att bolagets framgångar är en del av ett större pussel som ger en bild av danska företag. Så sent som kvällen före vid middagen, säger han, frågade någon honom hur ett så litet land kunde få fram så många stora företag. Utvalt från The Economist på svenska Den här artikeln är en del av ett samarbete mellan Svenska Dagbladet och den brittiska tidskriften The Economist. Som SvD-prenumerant får du ta del av fördjupande analyser och reportage från en av världens mest respekterade tidskrifter. Samtliga artiklar i The Economist är osignerade. Det som gäller för Danmark gäller också för Finland, Norge och Sverige. De fyra största nordiska länderna står för cirka 1 procent av världens BNP och 0,3 procent av dess befolkning. Ändå har de alstrat en imponerande lista av företagsjättar. Lego är världens största leksakstillverkare sett till omsättning, Ikea är världens största möbeltillverkare (och, tack vare svenska köttbullar, världens sjätte största restaurangkedja). I Norden finns ledande tillverkare av allt från maskiner (Atlas Copco) och telekomutrustning (Nokia och Ericsson) till säkerhetsbälten (Autoliv) och hissar (Kone). Regionen har också producerat världens största musikstreamingbolag (Spotify) och världens största ”köp nu, betala sen”-tjänst (Klarna). Novo Nordisk, en dansk pionjär inom viktminskningsläkemedel, är Europas högst värderade företag, även efter aktiens fall i december sedan resultaten i en studie för ett nytt läkemedel blivit en besvikelse. Slående resultat Nordiska företag har presterat bättre än företag i resten av Europa under det senaste decenniet. I alla fyra nämnda länder har börsnoterade företag (ej finansiella) genererat högre avkastning till aktieägarna än det europeiska genomsnittet under de senaste tio åren. I dag utgör de nordiska bolagen cirka 13 procent av MSCI Europe, ett index över Europas högst värderade bolag, jämfört med 10 procent för fem år sedan. Det är nu ungefär samma andel som tyska företag. Nordiska företag står sig också väl i jämförelse med sina globala konkurrenter inom samma sektorer. The Economist har på ett antal punkter jämfört regionens 20 mest värdefulla börsbolag med deras främsta utländska rivaler. I genomsnitt genererade de nordiska företagen rörelsemarginaler som var 7 procentenheter högre under 2023 än medianen för jämförelsegruppen, samtidigt som avkastning på investerat kapital var 5 procentenheter högre. Skuldsättningen i förhållande till rörelseresultatet (före avskrivningar och nedskrivningar) var lägre för 14 av de 20 undersökta bolagen jämfört med konkurrenterna. Den årliga försäljningstillväxten var ungefär i nivå med konkurrenternas. Naturligtvis har inte alla nordiska företag varit framgångsrika. Batteritillverkaren Northvolt gick nyligen i konkurs. Nokias mobiltelefonverksamhet krossades av Iphone. Det finns också ett inslag av lyckosam slump kring framgångarna i Norden. Regionen har välsignats med tillgång till omfattande naturresurser, bland annat timmer, järnmalm och – särskilt i Norge – olja och gas. Trots detta är det slående hur de nordiska bolagen överträffar konkurrenterna. Vad är förklaringen till detta? Lyckade utlandsaffärer En faktor är att nordiska affärsmän, precis som sina vikingaförfäder, ger sig ut på äventyr utomlands. ”Vår litenhet är en välsignelse i den meningen att den gör det internationella perspektivet obligatoriskt”, säger Carlsbergchefen Jacob Aarup-Andersen. Bland de tio högst värderade företagen i Norden, för vilka det finns tillgängliga uppgifter, är medianandelen av intäkterna som genereras på hemmaplan bara 2 procent, jämfört med 12 procent för deras motsvarigheter i resten av Europa och 46 procent för dem i USA. Finanschefen Anders Boyer på Pandora, världens största smyckestillverkare sett till volym, säger att hans företag gick från en enda butik i Köpenhamn till en global verksamhet på sju eller åtta år. I dag står Danmark för 1 procent av företagets försäljning. En andra faktor är att nordiska företag länge har varit entusiastiska inför ny teknik. Strax efter andra världskriget bytte Legos grundare ut trä som materialval efter att ha provat en ny plastgjutningsmaskin (kostnaden för den uppgick till ett års försäljning). I dag finns den andan kvar. Uppgifter från statistikbyrån Eurostat visar att 45 procent av de företag i EU som har fler än tio anställda betalar för molntjänster. Genomsnittet i de fyra nordiska länderna, som toppar rankingen, är 73 procent. Den nordiska vurmen för teknik syns också i regionens blomstrande startup-scen. Bland europeiska städer är det bara London, Paris och Berlin som drar till sig mer riskkapital än Stockholm, som har mycket färre invånare. Helsingfors är fullt av spelutvecklare, bland annat Rovio, som gjort ”Angry Birds”, och Supercell, skapare av ”Clash of the Clans”. Dagens nordiska entreprenörer kanske är mindre rädda för att ta risker när de vet att de, om de misslyckas, har tillgång till generösa ersättningar vid arbetslöshet och välfungerande offentliga hälso- och utbildningssystem. Ekonomiskt fria länder Regeringspolitiken i stort är en tredje faktor som ligger till grund för de nordiska företagens framgångar. Även om höga skattesatser finansierar generösa välfärdssystem i hela Norden, är bolagsskatten ungefär densamma som i USA. Varje år sammanställer Heritage Foundation, en konservativ tankesmedja i Washington, ett index över länders ekonomiska frihet som bland annat ger en bild av hur öppna marknaderna är (med hjälp av mått som exempelvis tullsatser) och hur fritt företag kan verka (genom att bedöma regleringar). Danmark, Norge och Sverige hamnar alla bland de tio främsta. I synnerhet i Danmark är det lättare att anställa och göra sig av med arbetstagare än i övriga Europa. Den danska regeringens omfamning av digitaliseringen har också gjort det lättare att göra affärer där. Som Vincent Clerc, chef för den danska rederijätten Mærsk, påpekar: ”Man kan få ett momsregistreringsnummer inom en dag.” I Frankrike kan det ta månader. En fjärde faktor bakom den nordiska prestationen är tålmodiga aktieägare. Enligt konsultföretaget McKinsey har fyra femtedelar av de nordiska storföretagen ett långsiktigt ägande, jämfört med tre femtedelar i Europa och endast en femtedel i USA. Affärsdynastier spelar en framträdande roll i regionen. Mærsk och Lego kontrolleras fortfarande av grundarfamiljerna Møller respektive Kristiansen, även om båda företagen i det dagliga arbetet styrs av utomstående. I Sverige äger familjen Wallenberg, vars förmögenhet har sitt ursprung i bankväsendet, stora andelar i olika företag, bland annat Atlas Copco och Ericsson. Andra stora nordiska företag, som Carlsberg och Novo Nordisk, kontrolleras av ideella stiftelser. Sådana arrangemang har hindrat utländska uppköp av nordiska företag och gett dem mer tid att växa. De har också gjort det lättare för företagen att investera långsiktigt. McKinsey räknar med att fyra femtedelar av de nordiska börsbolagen lägger mer pengar på forskning och utveckling än vad deras konkurrenter i västvärlden gör. Lars Fruergaard Jørgensen, Novo Nordisks chef, har sagt att hans huvudfokus är hur företaget ska se ut om tio till 20 år. Trumps tullar ett hot Gott så, för den nordiska affärsmodellen kan komma att utsättas för påfrestningar under de kommande åren. Eftersom de nordiska företagen är beroende av verksamhet utomlands är de särskilt känsliga när geopolitiska vindar blåser upp. Vissa har redan drabbats. År 2023 beslagtogs Carlsbergs verksamhet i Ryssland av landets regering och placerades under ”tillfällig förvaltning”. I december gick bryggeriet med på att sälja verksamheten till två anställda i Ryssland med kraftig rabatt. Mærsk har fått båtar och containerterminaler träffade av huthiernas missiler i Röda havet, vilket tvingar fartygen att undvika Suezkanalen med extra tidsåtgång och högre kostnader som följd. Att göra affärer utomlands kommer att bli ännu svårare under Donald Trumps andra mandatperiod. Under valkampanjen lovade den tillträdande presidenten att införa en tull på 10 procent på import från alla länder. Hotet kanske inte blir verklighet – efter valet har Trump fokuserat sin ilska på Mexiko, Kanada och Kina – men en mer skeptisk syn på handel kommer med all säkerhet att genomsyra den amerikanska politiken under de kommande åren. Det kan bli ett problem; en tredjedel av omsättningen i de tio högst värderade nordiska bolagen genereras i USA. För att hantera allt detta krävs en sista egenskap hos de nordiska företagen. Niels Christiansen, Legos koncernchef, åberopar Charles Darwin i sin bedömning av varför regionens företag klarar sig så bra. ”Det är inte nödvändigtvis den starkaste som överlever”, utan ”den som anpassar sig till förändringar”. När de globala företagen nu förbereder sig för att Donald Trump ska återvända till Vita huset är den insikten viktigare än någonsin.