Beredskapspolisen
2024-12-28
Vad händer om Sverige invaderas? ”Gröna” ryska soldater och jihadister skulle lätt kunna invadera landet. I norr är vi glest befolkade och har polisbrist, i städerna finns kriminella gäng som styr både befolkning och infiltrerar myndigheter. Jihadister kan lätt gömma sig i folkhavet. Regeringen behöver ett stort antal beredskapspoliser som förstärkning vid allvarliga störningar på samhället.
Svenska medborgare åtnjuter skydd för sin person, sina ägodelar och sin frihet, enligt den svenska författningen. Detta är sedvanliga kriterier för det skydd som staten garanterar medborgarna i demokratier, med det tillägget att detta gäller under normaltillstånd då inte krig eller oroligheter råder.
Under krigs- eller kristillstånd kan tillfälliga ändringar av lagar och förordningar ske. Medborgarna uppmanas att bidra på olika sätt till att bibehålla lag och ordning samt bistå statsmakten, regioner och kommuner.
Allt detta går så långt tillbaka i tiden som till kung Magnus Ladulås berömda frids- och trygghetslagar, vilket på den tiden var världsunikt och som lade grunden till en senare demokratisk stat med fulla medborgerliga rättigheter, men även skyldigheter.
Trygghet till liv, ära och gods garanterade lagen, och ordningsmakten fanns till för att lagen skulle efterlevas. Även om detta inte alltid kunde infrias, fanns ambitionen och målsättningen där, även under senare tiders autokratiska monarker.
Vid angrepp i Sverige, liknande dem i Aleppo och på Krim, har regeringen bara polisen och delar av Försvarsmakten att tillgå.
Enligt regeringsformen finns centrala bestämmelser som ska skydda individer, egendom och yttrandefrihet, samt ge skydd för personlig frihet och integritet, vilket innebär: Rätt till frihet från godtyckligt frihetsberövande, skydd mot kroppsstraff och tortyr, skydd för privatliv, RF 2 kap 8 §.
Rätten till egendom och skydd mot att den tas utan ersättning, med expropriation endast om detta är för allmän nytta och med skälig ersättning § 15. Yttrandefrihet samt informationsfrihet där alla har rätt att ta del av offentliga handlingar, samt att censur förbjuds.
Till dessa stadganden kommer religionsfrihet, skydd mot diskriminering, förenings- och mötesfrihet samt rättssäkerhet. Rättigheterna kan i vissa fall begränsas genom lag eller tillfälliga stadganden om undantagstillstånd.
Nyligen har de svenska hemmen fått den uppdaterade skriften ”Om krisen eller kriget kommer” från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I denna kortfattade broschyr nämns de viktigaste åtgärderna som krävs i dessa situationer, inklusive mental beredskap.
Där berörs bland annat höjd beredskap i hemmen vid olika angrepp; utrymning och skyddsrum samt psykologiskt försvar och digital säkerhet. Även beredskap vid terrorattentat berörs då det gäller att fly eller låsa in sig.
Myndigheten varnar för att inte ringa i onödan då telefonnätet kan bli överbelastat. Vidare måste alla följa polisens, räddningstjänstens och myndigheternas uppmaningar. Vikten av att själv ha en oberoende radiokommunikation om centrala digitala nätverk slås ut, och behovet av reservkommunikation via egna radiosändare och manuellt uppladdningsbara mobiler berörs dock inte.
I stor utsträckning gäller att individerna själva ska aktivera sig och att därmed de medborgerliga skyldigheterna aktiveras. Det kunde verkligen vara skäl att påpeka vikten av samarbete med andra individer lokalt och regionalt, inte minst genom förberedande övningar inom den civila sektorn men i samarbete med ordningsmakten på motsvarande orter.
En global orossituation kan inskränka dessa medborgerliga fri- och rättigheter på sikt och delvis redan nu, och lägga över ansvar för personer och familjer på dem själva, vid sidan av ordningsmakten, militär, kommunalt och regionalt styre.
Vi har fått uppleva en mardrömssituation med en ockuperad demokratisk stat, Ukraina, i vår absoluta närhet, och även i fråga om ockupationsmakten Ryssland, där bara Nato-grannen Finland ligger närmare till. Andra oroshärdar i diktaturer, men även i demokratier som Sydkorea och Israel, påverkar oss på många sätt, om än mindre direkt.
Jihadisterna i Syrien har nyligen visat hur snabbt relativt små, men väl beväpnade styrkor kan inta stora städer. År 2014 intogs hela Krim av ett litet antal ”gröna män” på ett par veckor. De ”gröna männen” var ryska soldater utan nationalitetsbeteckningar. Överraskning, osäkerhet och avsaknad av ett tillräckligt starkt och lokalt baserat militärt försvar, möjliggjorde framgång för angriparna.
”Gröna män” och jihadister skulle kunna agera på ett liknande sätt i Sverige. Landet är glest befolkat och har polisbrist i glesbygderna, något som skulle passa ”gröna män” utmärkt. Samtidigt finns i Sverige tätbefolkade områden där kriminella gäng styr både befolkning och infiltrerar myndigheter.
Jihadister kan lätt gömma sig i folkhavet i dessa områden där de också kan köpa stöd av kriminella gäng och räkna med moraliskt stöd från en viss del av befolkningen. I Sverige uppskattades 2022 att över 100 000 personer vistas illegalt i landet. Inom den gruppen kan det finnas så många ”gröna män” och jihadister att de utgör ett hot mot många små och medelstora städer.
”Gröna män” agerar inte isolerat utan skulle göra det i samband med ett angrepp på Sverige medan jihadister kan tänkas agera både vid angrepp på landet och vid inrikes oroligheter. Några hundra jihadister skulle lätt kunna ta en medelstor stad som gisslan och sätta en fruktansvärd press på politiker i regering samt kommunstyrelser och därmed sätta demokratin ur spel.
För att hantera politiska oroligheter skulle regeringen behöva ett stort antal beredskapspoliser. Beredskapspolisen som lades ner 2012, bestod av civilpliktiga som ofta varit poliser eller militärer. De kunde kallas in för att förstärka polisen vid risk för omfattande störningar på samhället från ordnings- eller säkerhetssynpunkt.
Behovet av att förstärka polisen blev extra tydligt vid korankravallerna påsken 2022. Kanske Sverige till och med skulle behöva en styrka liknande Gendarmerie Nationale i Frankrike eller Carabinieri i Italien.
Vid angrepp på samhällen i Sverige, liknande dem i Aleppo och på Krim, har regeringen bara polisen och delar av Försvarsmakten att tillgå. Polisen är emellertid inte utbildad eller organiserad för strid i större skala och Försvarsmakten finns bara på ett fåtal platser i Sverige.
Hemvärnet har uppgifter inom bevakning, skydd och underrättelsetjänst men kan inte sättas in för att driva bort ”gröna män” eller jihadister som intagit en stad. Sverige skulle därför behöva lokalt förankrade styrkor inom Försvarsmakten med förmåga att snabbt driva bort jihadister eller ”gröna män” som intagit ett samhälle.
Sverige har således ett svagt skydd mot makthavare och organisationer som med våld vill styra landet i en annan riktning än den av folket valda riksdagen och regeringen. Om fem år kan Putin ha resurser för att testa Natos sammanhållning samtidigt som jihadister och kriminella kan ha ett stort inflytande i några kommuner.
Det tar minst fem år att utbilda en tillräcklig numerär av beredskapspoliser och militärer. Det är hög tid för politikerna att fatta nödvändiga beslut.
Marie-Louise von Bergmann Winberg
Professor emerita i statskunskap
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.