Spjutspetsen JEF
2024-12-19
https://www.svd.se/a/rPGzXa/sa-ska-jef-agera-mot-ryssland-nar-nato-tanker
"TALLINN ”Spjutspets” är ordet den brittiske premiärministern använder. Keir Starmer sitter på scen i Estlands huvudstad och pratar om de ”likasinnade länder” som Storbritannien leder, och om det toppmöte där bland annat försvaret av Östersjöregionen, Nordatlanten och Arktis diskuteras.
– JEF är väldigt viktigt. Det är en slags spjutspets och ett komplement till Nato som ger oss rörlighet, säger Keir Starmer och tillägger att det nu handlar om att hitta ”principer” för hur länderna kan agera ännu bättre tillsammans.
JEF står för Joint Expeditionary Force. Bakom det lite klumpiga namnet döljer sig de nordiska och baltiska länderna, Nederländerna och Storbritannien som tog initiativet till snabbinsatsgruppen.
Putin har fått JEF-länderna att agera
Men den är inte ny. Tvärtom. Toppmötet är även ett 10-årsfirande. Det som däremot är rätt nytt är viljan att ta JEF vidare, nu när Ryssland visat sig allt mer aggressivt. Att etablera arbetssätt och långtgående rutiner för hur länderna snabbt kan komma till hjälp om – eller snarare när – Ryssland agerar fientligt i den här regionen.
Och det är snabbt som är nyckelordet. Det är både politikerna och experterna här i Tallinn fullständigt överens om.
– Det är ett bra format. Likasinnade länder som kan ses och diskutera, utan att man behöver dra in Natos samtliga 32 medlemmar, säger Helga Kalm, som var en av dem som drog upp riktlinjerna för JEF på Estlands sida när gruppen skapades 2014.
Hon arbetade då på försvarsdepartementet, var senare ansvarig för Nato-frågor på utrikesdepartementet och är nu chef för en årlig säkerhetskonferens i Tallinn.
Svårare för små länder att plats
– På Natomöten lyssnar alla på de stora länderna. När det är dags för de mindre så börjar de andra zooma in och ut. Är det färre länder kan man ha ärligare diskussioner, mer öppna. Det är lättare att komma överens när alla tänker ungefär likadant, fortsätter Helga Kalm och förklarar att det egentligen är först nu Estland ser nyttan med gruppen.
– Ni i Sverige var övertygade om dess nytta innan ni blev Natomedlemmar, men då såg vi inte riktigt poängen. Nu kan vi dela även hemlig information med er och då blir det en annan sak. JEF kommer att förändras mycket framöver, säger hon.
För tydlighetens skull: JEF består alltså numera enbart av Natoländer, men är formellt inte en del av Natostrukturen – vilket gjorde att Sverige och Finland kunde gå med redan 2017.
Det som gör att länderna kan handla snabbt är också att de inte nödvändigtvis behöver komma överens – till skillnad från i Nato. Där måste samtliga 32 länder säga ja till ett beslut, vilket Sverige fick erfara när Turkiet och Ungern länge vägrade att godkänna den svenska medlemsansökan.
JEF fungerar helt annorlunda. Samarbetet är informellt, det finns inget fördrag, utan det bygger istället på en vilja att hjälpas åt. Det räcker dessutom att två länder bestämmer sig för att starta en insats för att den ska bli verklighet. Sedan kan övriga själva välja om de vill vara med. Det gäller till havs, på land, i luften, vid cyberattacker eller för den delen i rymden.
Hybridattacker i fokus
Men den allra största nyttan förväntas JEF göra vid hybridattacker. Sådana som rör sig i en gråzon, avsedda att skapa osäkerhet och testa gränser – eller sabotera viktig infrastruktur. Något vi sett gång efter annan de senaste åren, då gasledningar och internetkablar i Östersjön förstörts.
Tony Lawrence är forskare på den estniska tankesmedjan ICDS, och har nyligen skrivit en rapport om vad JEF kan betyda för Östersjöregionen.
– Fokus nu ligger helt klart på hybridattacker. Vi har ett aktuellt exempel med internetkablarna som slets av i Östersjön i november, säger Tony Lawrence.
Första gången som JEF aktiverade vad de kallar sin ”Response Option” – att de agerar skarpt gemensamt – var efter en liknande händelse förra hösten, förklarar han.
Då deltog samtliga länder i en operation där 29 fartyg, samt stridsflyg och helikoptrar patrullerade i Östersjön, Nordsjön och på brittiskt och nederländskt territorialvatten. Allt för att visa beslutsamhet och avskräcka fienden i öst som ansågs ligga bakom sabotaget.
Insatsen har fått kritik eftersom den tog lång tid att få på plats. Alltså helt på tvärs med argumentet att JEF:s stora fördel är att man kan agera snabbt. Såväl Tony Lawrence som Helga Kalm är ändå övertygade om att hastigheten kommer förbättras framöver, när gruppen blivit mer samordnad.
På Lennart Meri-konferensen i Tallinn i våras kritiserade en tysk viceamiral JEF som han kallade en ”distraktion” för Nato. Inte minst eftersom alliansen så sent som i oktober öppnade en helt ny marin ledningsstab för Östersjön i tyska Rostock. Till saken hör att Tyskland inte är med i JEF, men även flera internationella tankesmedjor har kommit med rapporter där det ifrågasatts om gruppen egentligen behövs – när Nato nu ändå lägger så stort fokus på regionen.
Kan agera om Nato paralyseras
Men det finns ett tydligt argument som talar för, och som forskaren Tony Lawrence är inne på. Att ”JEF kan agera medan Nato fortfarande tänker”. Det gäller framförallt hybridhot där det inte är en tydlig attack, utan något strax därunder.
För eftersom Nato kräver enhällighet finns det en risk att försvarsalliansen förlamas om några länder sätter sig emot en insats, som exempelvis Ungern eller möjligen Slovakien och Turkiet, som ofta pekas ut som mer Putinvänliga än övriga.
– Det kan vara enklare för JEF att svara eftersom våra länder tänker likadant. Vi förstår alla hotet från Ryssland, säger Lawrence.
I bild syns bland annat Finlands president Alexander Stubb, premiärministrarna Keir Starmer, Jonas Gahr Støre från Norge, Kristen Michal från Estland och Litauens president Gitanas Nauseda.
Fullt så likasinnade som det framställts är de tio JEF-länderna ändå uppenbarligen inte. Åtminstone inte när de konkreta detaljerna diskuteras och när pengar kommer in i bilden.
Redan på toppmötets första kväll, på måndagen, börjar det sippra ut detaljer om att premiärministrarna och presidenterna har svårt att komma överens.
Vi journalister har fått veta att det ska komma ett uttalande om åtgärder mot den ryska skuggflottan – de fartyg, ofta utan tydliga ägare, som smugglar ut rysk olja för att kringgå västvärldens sanktioner. Ett läckt utkast har cirkulerat bland oss reportrar sedan lunchtid, men länderna är inte helt överens om språket och först vid 20.30 kommer den officiella versionen. JEF slår fast att de gemensamt ska kontrollera så att skuggfartygen har försäkringar, och annars ska vidta ”koordinerade åtgärder”. Vilka de är förklaras inte.
Värdens hjärtefrågor går inte igenom
Inte heller på toppmötets sista dag går förhandlingarna smärtfritt. Det är en tydligt utmattad estländsk premiärminister som försenad möter pressen. Kristen Michal har stått som värd för mötet, men när han läser upp vad länderna kommit överens om står det klart att ingen av hans hjärtefrågor är med.
Flera veckor tidigare hade Estland gått ut med att de ville se JEF-länderna gå före övriga Nato och komma överens om att lägga 2,5 procent av BNP på sina försvar. En höjning från dagens Natogolv på 2 procent, tänkt att sätta press på resten av alliansen.
Dessutom skulle samtliga lova att ge 0,25 procent av BNP i stöd till Ukraina, så länge kriget varar, något som Sverige redan uppfyller.
Men även om Estlands premiärminister rimligen är besviken, så är hans svenske motsvarighet rätt nöjd. Ulf Kristersson betonar att det finns en samsyn på mycket. Att JEF är ett flexibelt samarbete, vilket är en av fördelarna.
– Jag tror att det var Norges statsminister, Jonas Gahr Støre, som sade att vi har inga permanenta kanslier och byråkratier. Och det är faktiskt en styrka. Man kan vara lite mer informell, säger Kristersson.
I maj ska de tio presidenterna och premiärministrarna ses igen. Då ska länderna ha tagit fram konkreta förslag på hur hybridhot gemensamt kan bemötas.
Estland har föreslagit att länderna runt Östersjön ska samla resurserna för att gemensamt kunna reparera kablar och ledningar som saboteras. Är det något Sverige vill vara med på?
– Absolut. Väldigt mycket så. Det pratar vi också med Donald Tusk om, Polens premiärminister, och hans idé om sea policing. Det vill säga att vi formaliserar den övervakning av havet, som vi har från luften, säger Ulf Kristersson.
– JEF ersätter ingenting i Nato, men det kompletterar. Det hörs ju på namnet. Det ska vara gemensamt, det ska vara snabbfotat och det ska vara flexibelt."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.