Märkliga Ryska Drömmar Från Kreml I SvD
2024-12-11
https://www.svd.se/a/73xWz8/kreml-svensken-kosatjev-nara-putin-kan-eftertrada-lavrov
– Samma dröm återkommer hela tiden. Jag drömmer att jag står i ett podium och ska förklara svåra läget i Ukraina. Av någon outgrundlig anledning gör jag det alltid på svenska.
"Han är uppvuxen i Sverige, nämns som efterträdare till tungviktaren Lavrov – och tillhör Kremls innersta krets. I en exklusiv SvD-intervju, delvis på svenska, säger Rysslands vice talman Konstantin Kosatjev att Sverige är måltavla.
GENÈVE Han är ett av de heta namnen att efterträda meriterade utrikesministern Sergej Lavrov. Det uppges av ryska diplomater som framhåller att Kosatjev är påläst, diplomatiskt slipad och förhållandevis ung. Samt har bred politisk erfarenhet av rysk politik och utrikesfrågor.
I dag är 62-årige Konstantin Kosatjev senator och vice talman i ryska överhuset. Han har tidigare varit ordförande i underhusets och överhusets utrikesutskott. Kosatjev är därmed den tredje viktigaste i hierarkin efter president Vladimir Putin och talmannen i överhuset Valentina Matvienko, och ses som en kommunikationskanal till maktsfären.
”Nästan född i Sverige”
Han har även en särskild koppling till Sverige.
Kosatjev är son till den ryske diplomaten Iosif Kosatjev och levde sina första åtta år i Stockholm där han lärde sig svenska. Han säger att han är ”nästan född i Sverige”.
– Då var det inte tillåtet för Sovjetmedborgare att föda utomlands eftersom vi inte hade någon socialförsäkring.
Därför föddes Kosatjev i Moskva. Föräldrarna reste tillbaka till Sverige när han var två veckor gammal. Som vuxen läste han svenska i fem år och efter diplomatstudier var målet att återvända till Sverige. Några år senare kom han till ryska konsulatet i Göteborg och sedan ryska ambassaden i Stockholm. Därefter var han en länk mellan Ryssland och Sverige – tills relationerna drastiskt försämrades efter Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina 2022.
– Min dröm var alltid att komma tillbaka till Sverige och gå i min pappas fotspår.
Hyllar Putin
I dag är han tillbaka i Ryssland och jobbar för Vladimir Putin som han beskriver som en ”extremt professionell person”.
– Putin är alltid minutiöst förberedd inför möten, och man måste vara lika beredd själv. Han lyssnar och är öppen för andras argument. Det är alltid en öppen diskussion och han tvingar inte andra att lyssna och lyda, säger han och bedyrar att ”jag säger inte så bara för att han är min president”.
Många andra har vittnat om motsatsen. Tidigare medarbetare har beskrivit att Putin inte alls lyssnar, att han bara vill att de ska bekräfta hans beslut. Rysslandskännaren Martin Kragh har i Utrikesmagasinet beskrivit att Putin endast omger sig med folk som varken kan eller vågar säga emot honom.
Kosatjev tar emot SvD på Rysslands diplomatiska delegation vid FN-högkvarteret i Genève. Rent formellt kan Kosatjev inte vara i Schweiz eller EU. Han står på ryska sanktionslistan men har fått undantag för att delta i en internationell konferens.
Talar flytande svenska
Hans svenska är nästan felfri och entusiasmen för Sverige stor. Han minns vackra landskap, sonens födsel på Södersjukhuset, åren på ryska ambassaden i Stockholm samt statsminister Olof Palme som han ansåg spela en ”central säkerhetspolitisk roll”. Talar varmt om möten med kungaparet, tidigare statsminister Stefan Löfven och utrikesminister Ann Linde. Tillägger stolt att han 2004 fick Nordstjärneorden av kungen, något som bekräftas av hovet.
2004 fick Konstantin Kosatjev Nordstjärneorden av kungen.
– Mina bästa barndomsminnen är från tiden i Sverige, säger han när han minns tillbaka.
Men just nu är allt hans fokus riktat mot Ukraina.
– Vi närmar oss kulmen på konflikten. Västvärlden har i stort sett uttömt alla medel förutom direkt intervention vilket skulle betyda krig mellan Nato och Ryssland. Det är en mardröm som alla vill undvika, säger han.
De baltiska och nordiska länderna samt Polen har just beslutat att öka sitt stöd till Ukraina, och Ukraina använder nu även långdistansvapen mot mål i Ryssland.
– Det räcker inte för att göra Ukraina starkare. Långdistansvapnen kommer inte heller att förändra den strategiska situationen på slagfältet, utan bara förlänga blodspillan.
Brutala ord
Jussi Hanhimäki, historieprofessor och Rysslandsexpert vid Graduate Institute i Genève, säger att Kosatjevs ord är brutala men inte långt ifrån sanningen.
– Västvärlden kan inte göra så mycket mer än man gör i dag. Långdistansvapnen har möjligen en psykologisk effekt för att stärka moralen men ändrar inte grundläggande läge på slagfältet och kommer inte att göra att Ukraina vinner kriget och återtar ockuperade områden. Det har varit tydligt en längre tid, säger han till SvD.
Kosatjev går ett steg längre och kallar beslutet att tillåta långdistansvapen mot ryska mål för ”potentiellt farligt”.
– Alla förstår att amerikanerna bestämmer målen för missilerna, inte Ukraina eller landets andra allierade. Därmed ses långdistansmissilerna som amerikanska attacker mot ryskt territorium. Tro mig, det kan få följder.
Kosatjev anser att attackerna med amerikanska vapen in i Ryssland sker efter att USA koordinerat målen med Ukraina. Det finns inga offentliga bevis för att det stämmer.
Vad menar du med det?
– Omfattningen och formerna för vårt svar beror på skadorna som Ryssland tillfogas. Mitt råd är att inte ta lätt på det faktum att Ryssland ändrat sin kärnvapendoktrin.
Den nya kärnvapendoktrinen innebär att ribban sänks för när ryska kärnvapen kan användas.
Trump-staben är närmare Ryssland än Bidens administration, menar Kosatjev.
Bedömare menar att kärnvapenhotet kan anses vara skrämselpropaganda, men utesluter inte aggressivare attacker med konventionella vapen från rysk sida som svar på långdistansattackerna.
Woke ”ett hot”
Kosatjev säger att konflikten är på väg mot ett slutskede på grund av Ukrainas svagare militära styrka. Han vill inte kommentera uppgifterna om att nordkoreanska soldater strider för Ryssland. Det stora skiftet är valet av Donald Trump, menar han.
– Trump har upprepade gånger sagt att konflikten kommer att avslutas snabbt under hans ledarskap, vilket är sannolikt. Trump har massiva utmaningar framför sig både i USA och i världen. Konflikten i Ukraina är ett tydligt hinder för honom och dåligt ”arv” från Demokraterna som han vill bli av med.
Dessutom står Trump närmare Ryssland än Bidens administration, menar Kosatjev.
– Särskilt vad gäller värderingar och hoten från ”woke-agendan” så vi väntar oss bättre kommunikation och dialog.
Att vara emot woke – progressiva idéer som rör social rättvisa, mångfald och inkludering – har drivits av både Trump och Putin.
Konstantin Kosatjev, här bakom statsminister Ingvar Carlsson och Sovjets president Michail Gorbatjov på Arlanda i juni 1991.
Kosatjev anser att möjligheten att förhandla med Ukraina fortfarande är aktuell.
– Men Kievs krav att Ryssland ska dra sig tillbaka från områden är fullständigt orealistiskt, och förbiser att invånare på Krimhalvön och i andra områden har röstat för att tillhöra Ryssland. De är lyckliga över att få leva i Ryssland.
Folkomröstningen om Krimhalvöns anslutning till Ryssland 2014 erkänns inte som legitim av majoriteten av världens länder och internationella organisationer. Även folkomröstningarna som genomfördes i Donbas-regionen 2024 betraktas som illegitima och odemokratiska av majoriteten av det internationella samfundet.
Förnekar invasion
Kosatjev fortsätter att kalla Zelenskyjs segerplan för ”utopisk”. Planen består av fem punkter, där det främsta kravet är en Natoinbjudan till Ukraina.
– Om Zelenskyjs plan är villkor för förhandlingar finns inget skäl att inleda samtal överhuvudtaget. Däremot kan dialog fungera om vi accepterar konfliktens realiteter och människors intressen i regionen.
Betyder det att Ryssland inte tänker lämna ockuperade områden i Ukraina?
– För det första; vi ser det inte som ockupation. För det andra; vi kommer inte att lämna dessa områden vare sig det gillas eller inte. Det måste accepteras.
Hur kan det accepteras att Ryssland har invaderat ett grannland?
– Ryssland har inte invaderat Ukraina. Vår speciella militära operation är en helt annan sak. Det var sista utvägen för oss och vi försökte undvika det in i det sista, men västvärlden ignorerade oss.
Att det var väst som tvingade fram den ”speciella militära operation” i Ukraina är ett påstående som ofta framförs från Kreml, men som bedömare utanför Ryssland helt avfärdar. Precis som Putin anser Kosatjev att allt gick snett när Nato började expandera efter kalla kriget, och säger att dagens konflikt handlar om en djup kris mellan Ryssland och väst. Han säger att när Ryssland minskade sin militära närvaro i Europa då Warszawapakten upplöstes efter kalla kriget väntade ryssarna att västländerna skulle göra samma sak.
– I stället blev det tvärtom.
Konstantin Kosatjev med dåvarande statsminister Stefan Löfven och utbildningsminister Anna Ekström på Malmöforum mot antisemitism 2021.
Vad gäller Natos utvidgning, med Finland och sedan Sverige som senaste medlemmar in i försvarsalliansen, säger han:
– Tyvärr fattade både Sverige och Finland ett väldigt dåligt beslut vid en kritisk tidpunkt. De var rädda för Ryssland. Men det var ett totalt missförstånd.
”Möjliga mål för ryska angrepp”
Han säger att Ryssland aldrig har haft eller kommer att ha några aggressiva planer mot Sverige eller andra Natoländer.
– Alla sådana tankar är falsarier.
I samma andetag tillägger Kosatjev att Sverige som Natomedlem blir måltavla.
– När amerikanska eller tyska vapen placeras i Sverige på sätt som hotar den ryska säkerheten kommer de att bli möjliga mål för ryska angrepp. Så ser verkligheten ut.
Svenska riksdagen röstade i juni igenom ett avtal som innebär att USA får placera militär och vapen i Sverige. Amerikanska militären får därmed rätt att använda 17 svenska militärbaser över hela landet.
Hur går det ihop – att rikta missiler men inte ha aggressiva planer?
– Det är inte vår intention att hota Sverige. Men det är en realitet att vi måste förbereda ett försvar om vi känner att vår säkerhet är hotad.
Ryssland uppges även ha förstärkt möjligheter till sabotage i länder som stöttar Ukraina, enligt tysk underrättelsetjänst.
Hur ser du på de uppgifterna?
– Struntprat. Vi har inga sådana planer. Vi anklagas för att vara aggressiva för att vi reagerar när Nato kommer närmare och närmare.
”Inget skäl till oro”
Jussi Hanhimäki anser att Kosatjev uttalande är logiskt men inte ger skäl till oro.
– Han måste säga så. Det är i linje med vad Ryssland har sagt tidigare. Landet måste rikta missiler mot vapen som placeras i deras fiendelinje, annars skulle de inte bli tagna på allvar. Men det bör inte tas som direkt hot eller ge skäl att börja förbereda skyddsbunkrar.
Försvarsminister Pål Jonson säger i ett mejlsvar till SvD ansvaret för det försämrade säkerhetsläget i Europa och kriget i Ukraina ligger uteslutande på Ryssland.
”Sverige och våra allierade har före och efter Natomedlemskapet mötts av aggressivt ryskt agerande, inklusive omfattande hybridaktiviteter och hot”, skriver han.
Han tillägger att Kosatjevs uttalande om riktade missiler mot Sverige inte är något nytt.
Villkor för Trump-lösning
På längre sikt, hur ser en lösning på konflikten ut? Möjligen kan en demilitariserad zon upprättas längs gränslinjen, enligt Kosatjev. En idé som framförts av blivande vice president JD Vance och som uppges stöttas av Trump.
I gengäld upphör striderna, Ukraina får fred och kan ingå avtal med andra länder, säger Kosatjev.
– Ukraina kan gå med i EU eller vad som helst. Men inte Nato – absolut inte Nato. Där går gränsen för att skydda vår säkerhet, och Ryssland måste få garantier att det inte sker.
Konstantin Kosatjev säger att Sverige kan bli en möjlig måltavla.
Även Jussi Hanhimäki tror att fullvärdigt Natomedlemskap blir svårt att uppnå för Ukraina. Han tror snarare på andra säkerhetsgarantier samt en sorts ”obekväm samexistens” mellan Ukraina och Ryssland med hjälp av fredsbevarande styrkor eller demilitariserade zoner under överskådlig framtid.
– Det blir nog ingen slutlig lösning. I bästa fall kan det bli stopp för dödandet och ett fredsavtal som förändras över tid.
Vill återupprätta svenska relationer
Mot slutet av intervjun återkommer Kosatjev till sina varma känslor för Sverige, och berättar att det fortfarande sker något som han tycker är märkligt.
– Samma dröm återkommer hela tiden. Jag drömmer att jag står i ett podium och ska förklara svåra läget i Ukraina. Av någon outgrundlig anledning gör jag det alltid på svenska.
Nu vill han återupprätta relationerna mellan Sverige och Ryssland, och hitta en väg för länderna att kunna samexistera på sikt. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 är Sveriges bilaterala relationer med Ryssland kraftigt begränsade. Sverige har fortfarande en ambassad i Moskva, och Ryssland har en ambassad i Stockholm.
Ryssland ses dock som det enskilt största säkerhetshotet mot Sverige, enligt Säpo.
– Vi måste hitta en väg tillbaka till dialog där man lyssnar på båda sidor. Vi känner oro för Natos expansion och Sverige är oroligt för ryska hot. Men så fort vår kommunikation har återupprättats är vi beredda att förklara att Ryssland på intet sätt kommer att hota svensk säkerhet i framtiden.
Hur kan Sverige tro på det efter Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina?
– Ge dialogen en chans och vi kan bevisa att vi menar allvar.
Jussi Hanhimäki tror inte på diplomatiskt töväder mellan Sverige och Ryssland inom en snar framtid. Han varnar för att en rysk charmoffensiv mot Sverige kan vara ett sätt att underminera Nato.
Pål Jonson skeptisk
– Ryssland har bilaterala relationer med länder som Ungern och Turkiet. De verkar anse att det finns goda och onda Natoländer. Att sträcka ut en olivkvist mot Sverige kan vara början på att peta hål i alliansen så att den spricker på sikt.
Pål Jonson är lika skeptisk. Han skriver att ingenting i Rysslands agerande eller retorik tyder på en förändring av landets säkerhetspolitik i närtid. Det ligger därför inte i Sveriges intresse att återuppta det bilaterala utbytet och kontakterna med Ryssland på säkerhets- och försvarsområdet, enligt honom."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.