Fredstalande I SvD
2024-12-10
Samtidigt, fem timmars flygning åt sydost, närmade sig Abu Mohammad al-Jolanis HTS-rebeller Damaskus i Syrien. Assads desperata försök att få hjälp från sina allierade Iran och Ryssland gav ingenting. Bara timmar senare satt han och familjen på ett flyg till Moskva.
Och just då, i skuggan av feststämningen vid Notre-Dame, hölls ett möte mellan tre världsledare, ett möte som har chans att definiera en stor del av Donald Trumps utrikespolitik kommande fyra år.
Nyhetsfoton visar Emmanuel Macron, Volodymyr Zelenskyj och Donald Trump stående tätt samman utomhus – den franska presidenten med handen bakom ryggen på Zelenskyj – i samband med att de diskuterar metoder för att få stopp på Rysslands krig i Ukraina.
Trump kräver eldupphör
Dagen efter postar Donald Trump ett inlägg på Truth Social där han verkar slå fast riktningen för USA:s kommande Ukrainapolitik. ”Assad är borta,” inleder Trump. Han fortsätter med att konstatera att Ryssland just avstått från att rädda diktatorns regim.
”Ryssland och Iran är försvagade nu,” analyserar Trump, ”dels beroende på Ukraina och en dålig ekonomi, dels beroende på Israel och dess framgång i striderna. Zelenskyj och Ukraina skulle vilja ha ett avtal och få stopp på galenskaperna.”
USA:s blivande president slår fast att ”det borde bli ett omedelbart eldupphör och förhandlingar borde inledas.”
Han avslutar med en trumpsk uppmaning: ”Jag känner Vladimir väl. Det här är hans tillfälle att agera. Kina kan hjälpa till. Världen väntar.”
På tisdagsmorgonen kom en reaktion från Kiev när Zelenskyj via plattformen X. ”Det viktigaste nu är att arbeta ihop för hur det här kriget ska avslutas. Under mötet i Paris var det exakt vad vi fokuserade på,” skriver Ukrainas president.
Han lägger till att han känner ”djup tacksamhet gentemot president Trump för hans starka beslutsamhet om att nå ett slut på kriget.”
Det talar för fred
Flera faktorer sammanfaller nu som under loppet av några dramatiska dygn öppnat vad vissa experter tror kan vara en mer realistisk väg mot fred i Ukraina än vad som synts på länge.
• Donald Trumps valseger i november har förändrat status quo. Under Bidens administration har USA, enligt kritik både från Ukraina och inifrån USA, ”gett Ukraina vad det behöver för att försvara sig, men inte för att vinna.”
Redan före det amerikanska presidentvalet kom signaler från Kiev om att vissa ukrainare hade börjat föredra Trump, om så bara för att han förväntades göra saker annorlunda.
• Med 40 dygn kvar i Vita huset har Joe Biden i praktiken redan lämnat över USA:s utrikespolitik till Trump. Inom Demokraterna finns besvikelse över att den avgående presidenten inte använder sin sista tid att kritisera den tillträdande presidenten.
– Vi borde höras mer, göra motstånd mot Trumps nomineringar som kommer att bli katastrof, säger delstaten Washingtons demokratiska guvernör Jay Inslee till Wall Street Journal.
Han syftar inte minst på Trumps föreslagna underrättelsechef, Tulsi Gabbard, som tidigare träffat och försvarat Syriens numera störtade diktator Bashar Assad.
• Å andra sidan skickar Washington under Bidens sista veckor vid makten nu i väg så mycket militärt stöd till Kiev som det bara går – innan Republikanerna tar kontrollen över hela kongressen och Vita huset i januari.
USA har annonserat 2 miljarder dollar i militärt stöd bara efter Trumps valseger i början av november, rapporterar AP. Totalt har USA beviljat stöd värt 62 miljarder dollar, varav mycket investerats i landets egen försvarsindustri.
• Samtidigt ses Assads fall i helgen som ett bevis på att Ryssland – som har flera militära baser i Syrien – och Iran är så hårt pressade av sanktioner och krig att de saknar manöverutrymme på andra arenor. Enligt amerikanska bedömningar från Pentagon och tankesmedjan Institute for the Study of war, ISW, har Ryssland bränt motsvarande 2 000 miljarder kronor på kriget.
”Acceptabelt” Ukrainasändebud
Uppgifter finns om allt värre rysk korruption och allt sämre ekonomi. Den ryska riksåklagaren Igor Krasnov säger till statskontrollerade nyhetsbyrån Tass att 19 000 mutbrott bland ryska tjänstemän väckts under 2024.
Efter valet i USA har Kreml trappat upp desinformationen riktad mot amerikaner i syfte att minska stödet för Ukraina i USA, enligt en undersökning från AP.
Men om dessa faktorer verkligen kommer leda till verklig fred, och i så fall på vilka villkor, vet förstås ingen.
Trumps politik kan både hjälpa och hindra Kiev, skriver tankesmedjan European Council on foreign relations, ECFR, i en analys från 6 december. Inget av de fyra scenarier som de skissar på innebär en omedelbar och ovillkorlig fred där ryska trupper lämnar ockuperade ukrainska territorier.
Andra analytiker konstaterar att Trumps utsedda Ukrainasändebud, Keith Kellogg, inte är idealisk utifrån Kievs synvinkel, men ändå ”acceptabel”. Kellogg har skissat på en fredsplan som skulle frysa rådande stridslinjer i Ukraina, stänga möjligheten till Natoanslutning för landet och lyfta vissa ryska sanktioner i utbyte mot fred.
– Det blir inga uttalat pro-ukrainska utnämningar under Trump, säger ukrainska politiska analytikern Volodymyr Fesenko till Kyiv Independent.
– Men, tillägger han, det är bra om de som utnämns åtminstone inte är helt emot Ukraina."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.