Edward Bernays I Guatemala
2024-12-09
"Majoriteten av Guatemalas befolkning jublade i november 1950 när en ny president kom till makten i det centralamerikanska landet. 37-årige Jacobo Árbenz lovade sina landsmän "frihet, värdighet och hälsa”. För att förverkliga detta måste han minska USA:s inflytande i landet.
"Den ekonomiska omvandlingen av Guatemala börjar med en jordbruksreform", förklarade Árbenz, som ville ta mark från utländska ägare och ge den till landets fattiga.
På United Fruit Company var det ingen som jublade. För företaget var den nyvalde presidenten en katastrof eftersom det i årtionden har gjort sig en förmögenhet på att odla bananer i Guatemala.
Men fruktjättens PR-rådgivare, Edward Bernays, hade en djärv plan. Med hjälp av alla de PR-strategier som han har förfinat under sina mer än 30 år i branschen ville Bernays störta president Árbenz.
Edward Bernays, public relations, United Fruit, bananer, Guatemala, statskupp
Edward Bernays var beredd att genomföra en statskupp i ett främmande land för att hjälpa sin banansäljande kund.
Guatemala var guld värt
När 1950-talet började hade Edward Bernays länge varit en PR-ikon. Under tre decennier hade han revolutionerat reklamvärlden med kampanjer som påverkade konsumenterna genom att vädja till deras känslor, drivkrafter och rädslor – utan att de ens märkte det.
Därför var de flesta stora amerikanska företag intresserade av att utnyttja hans kunskaper, och fruktindustrin var inget undantag.
United Fruit Company – numera känt som Chiquita – anlitade Bernays redan 1941 för att stärka försäljningen av bananer, som stod för den absoluta merparten av företagets intäkter.
Bernays fokuserade sina första banankampanjer på att förknippa den gula frukten med god hälsa. 1924 hade en läkare i New York vid namn Sidney Haas visat att bananer kunde hjälpa patienter med matsmältningsproblem, och Bernays beställde en liten bok på ämnet.
"Allt material som utfärdas av detta kontor måste godkännas av de ansvariga cheferna för United Fruit."
Edward Bernays till de anställda på en nyhetsbyrå som han drev.
Boken trycktes i 100 000 exemplar och distribuerades till tidningar, bibliotek, dietister och matskribenter. Snart visste alla amerikaner att bananer var bra för hälsan.
På 1940-talet grundade Bernays även Middle America Information Bureau. Det som såg ut som objektiv journalistik var i själva verket Bernays privata propagandakanal.
Genom byrån gav Bernays ut broschyrer och pressmeddelanden som påverkade amerikanernas attityder till Centralamerika – till förmån för United Fruit.
"Allt material som ges ut av detta kontor måste godkännas av de ansvariga cheferna på United Fruit", skrev han till de anställda.
United Fruit Company, bananer, Latinmerika, Centralamerika, Sydamerika
United Fruit Company ägde bananplantager i större delen av Centralamerika.
Fruktbolagen fick makt i Latinamerika
**Genom att bygga hamnar och järnvägar i de latinamerikanska länderna fick de stora amerikanska fruktbolagen politiskt inflytande i regionen. Det största av dem alla var United Fruit.
United Fruit, Cuyamel Fruit och Standard Fruit var bara några av de amerikanska företag som i början av 1900-talet stod i kö för att sälja exotiska frukter från Latinamerika. Apelsiner och kokosnötter, men framför allt bananer, lastades på fartyg och transporterades till hamnarna i södra USA.
Fruktbolagen växte sig gigantiska och fick en enorm makt i Latinamerika eftersom de betalade för och byggde nödvändig infrastruktur – vägar, järnvägar och telegrafledningar.
I själva verket var infrastrukturen nödvändig för att företagen skulle kunna skörda och transportera frukten, men de fick också jordegendomar som betalning för anläggningarna, så de kom snabbt att äga stora landområden i Latinamerika. I andra fall behöll man till exempel hamnarna i egen ägo och gjorde länderna beroende av företagen.
United Fruit ägde mark och anläggningar på Kuba, Jamaica, Hispaniola, Guatemala, Honduras, Nicaragua, Costa Rica, Panama och Colombia. Företaget växte sig så stort att det kallades El Pulpo (bläckfisken) eftersom dess tentakler kunde nå vilken bit bördig mark som helst.
Däremot undvek Bernays att berätta för amerikanerna hur United Fruit Company utnyttjade lokala arbetare i många latinamerikanska länder. Bananjätten hade en årlig omsättning på 54 miljoner dollar och ett imperium av järnvägar, hamnar, fartyg och mark.
Dessutom arbetade 83 000 underbetalda latinamerikaner för United Fruit Company. Många av dem bodde i Guatemala, där United Fruit var landets största markägare.
Ett särskilt avtal från 1936 – undertecknat med Guatemalas dåvarande ledare, militärdiktatorn Jorge Ubico – innebar också att de amerikanska företagen var befriade från alla skatter i landet. Ett annat avtal säkerställde att bolaget bara behövde betala arbetarna 50 cent i veckan.
Men när Jacobo Árbenz valdes till Guatemalas nya ledare 1950 riskerade United Fruit att förlora sin lukrativa verksamhet.
Bernays spelade ut kommunistkortet
Edward Bernays följde noga utvecklingen i Guatemala när landets nya president började planera hur United Fruit skulle exproprieras.
"Vi måste agera omedelbart", skrev Bernays till United Fruits ledning i mars 1951 och förklarade att målet var att "uppmuntra den amerikanske presidenten och utrikesdepartementet att göra ett politiskt uttalande".
Mer specifikt skulle de högsta amerikanska myndigheterna signalera till Árbenz regering att USA skulle kunna ingripa med våld om Guatemala misslyckades med att uppfylla sina avtal med amerikanska företag.
Bernays visste att det skulle bli en lång och svår kamp att få Washington involverat, men PR-mannen visste att om han kunde framställa Árbenz som ett hot mot USA skulle både den amerikanska allmänheten och politikerna vilja att Guatemalas ledare avlägsnades från makten.
Eftersom rädslan för kommunismen växte i USA i början av 1950-talet valde Bernays att skapa en bild av Árbenz som en kommunist med nära band till Moskva. I själva verket var Árbenz en demokratisk socialist utan några band till Sovjetunionen.
Men tack vare Bernays förmåga att plantera historier i medierna kunde amerikanska tidningar snart rapportera att ryssarna eventuellt höll på att upprätta en utpost på USA:s bakgård – över 1 000 kilometer från den amerikanska gränsen.
Fidel Castro, Grisbuktsaffären, Guatemala, statskupp
"Kuba är inte ett nytt Guatemala", förklarade Fidel Castro under Grisbuktsaffären, då hans trupper avvärjde en statskupp.
Fruktbolagen styrdes med järnhand
**Varje gång som den lukrativa frukt- och sockerhandeln hotades tog de amerikanska företagen till hårda metoder – ofta med hjälp av regeringen i Washington. Lokala rebeller och strejkande krossades gång på gång.
1912: Soldater beskyddade plantagerna
När en revolution hotade att dra Nicaragua i en nationalistisk riktning skickade USA trupper till det centralamerikanska landet för att se till att en proamerikansk ledare tog makten. Trupperna stannade kvar till 1933 för att skydda fruktbolagen.
1916: Trupper ockuperade tropisk önation
Ett uppror i Dominikanska republiken, på den östra delen av ön Hispaniola, riktas mot en amerikansk sockerplantage. För att försvara de amerikanska intressena skickar USA soldater. Det slutade med att landet ockuperades i flera år.
1928: Bananarbetarnas strejk slutade i massaker
United Fruit vägrade att förhandla med sina bananarbetare i norra Colombia, eftersom de krävde högre löner och bättre villkor. Efter sex veckor satte den colombianska regeringen in armén och dödade minst 47 av de strejkande.
1930: Fackföreningsledare fängslades
Juan Pablo Wainwright ledde en fackförening med cirka 2 000 medlemmar som arbetade för United Fruit i Honduras. Efter en strejk fängslades han men flydde till Guatemala, där han dömdes till döden av den USA-vänlige presidenten Jorge Ubico.
1961: USA ville störta Castro
På Kuba reformerade Fidel Castro 1959 landets jordbruk genom att nationalisera alla amerikanska sockerplantager. Detta var en av anledningarna till att USA försökte störta Castro 1961 under invasionen i Grisbukten. United Fruit lånade ut fartyg till den misslyckade operationen.
I I januari 1952 tog Bernays till och med med en grupp journalister på en rundtur i Guatemala, där han målade upp en tydlig bild av det guatemalanska folkets motvilja mot USA.
"Resan var noggrant iscensatt och styrd av värden. Den representerade ett allvarligt försök att kompromissa med objektiviteten", medgav en av Bernays medarbetare senare.
Pressresan – som naturligtvis betalades av United Fruit – resulterade till Bernays stora belåtenhet i en mängd artiklar om att människor i Guatemala hade börjat avsky USA.
"Som jag hade förutsett ökade allmänhetens intresse", skrev Bernays, som särskilt uppskattade en serie artiklar i Scripps-Howard-tidningarna om "ansträngningar i Guatemala för att 'odla hat mot Yankees monopolkapital och imperialism'".
Långsamt lärde sig amerikanerna att Árbenz var en farlig man och att USA och amerikanska värderingar hotades av det kommunistiska Guatemala. Ingen insåg att allt handlade om United Fruits bananförsäljning, som allvarligt äventyrades i mars 1953 när Árbenz konfiskerade 84 000 hektar av företagets mark i Guatemala och gav den till fattiga familjer.
Presidenten planerade att ta ytterligare 71 000 hektar mark från fruktföretaget, men innan han kom så långt blev Árbenz – tack vare Bernays arbete – avlägsnad från makten.
John F. Kennedy, anfall mot Sovjetunionen
Kubakrisen förde världen till randen av ett kärnvapenkrig
Under två nervkittlande veckor år 1962 försöker USA:s president Kennedy och Sovjetunionens ledare Chrusjtjov kontrollera en konflikt som ser ut att leda rakt mot Ragnarök. Här är anledningen till att det inte gick så långt.
Förutom att påverka mediernas bild av Árbenz hade Bernays och United Fruit också manipulerat politikerna i Washington mer direkt. Bernays hade regelbunden kontakt med mer än 10 kongressledamöter, som han bearbetade inför politiska debatter om Centralamerika.
Dessutom hade han under tre års tid försett politikerna i Washington med artiklar och rapporter om kommunismen i Guatemala. I augusti 1953 bar PR-strategin frukt.
USA:s president Dwight D. Eisenhower bemyndigade CIA att upprätta militärläger i Nicaragua och Honduras.
"Vårt enda brott är att vi vill skapa våra egna lagar och se till att de gäller för alla."
Jacobo Árbenz, Guatemalas president, om den USA-stödda statskuppen.
Här utbildade den amerikanska underrättelsetjänsten i hemlighet exilguatemalaner och försåg dem med vapen för att genomföra en statskupp ledd av officeren Carlos Castillo Armas.
Den 18 juni 1954 korsade kuppmakarna gränsen samtidigt som CIA-piloter bombade utvalda platser i Guatemala. Nio dagar senare flydde president Árbenz och kommenterade kuppen bittert.
"Vårt enda brott är att vi stiftar våra egna lagar som ska gälla för alla. Vårt brott är att vi införde en jordbruksreform som påverkade United Fruit Companys intressen", förklarade han.
Utländska tidningar som franska Le Monde och brittiska The Times fördömde attacken och kallade den "en modern form av ekonomisk kolonialism".
Soldater, statskup, Guatemala, public relations, Edward Bernays
USA utbildade de guatemalanska rebellstyrkor som störtade landets demokratiskt valda president i juni 1954.
© George Silk/Shutterstock/Ritzau Scanpix
Men hemma i USA fortsatte Bernays att framgångsrikt arbeta för att framställa statskuppen som en seger över kommunismen. Och när vicepresident Richard Nixon i februari 1955 besökte Armas, Guatemalas nytillträdde president, lät det likadant:
"Detta är första gången i världshistorien som en kommunistregim har kastats ut av folket, och för detta gratulerar vi er och Guatemalas folk."
Nixon sade inte ett enda ord om bananer.
United Fruit gynnades av den nya ledaren
Även om Bernays inte personligen hade skickat en militärjunta till Guatemala, skapade hans propaganda utan tvekan den atmosfär som fick Eisenhower-administrationen att agera.
"Det råder absolut ingen tvekan om att Bernays spelade en avgörande roll för att vända den allmänna opinionen mot Guatemala. Han gjorde det genom att manipulera pressen. Han var mycket, mycket bra på det", berättade Thomas McCann, som arbetade på United Fruits PR-avdelning, senare.
Även det amerikanska pressfolket erkände efter många år att de hade varit brickor i det PR-spel där Bernays kontrollerade Árbenz.
"En fientlig och dåligt informerad amerikansk press bidrog till att skapa en känslomässig atmosfär hos allmänheten. Detta påverkade kongressen och utrikesdepartementet", medger New York Times-journalisten Herbert Matthews, som bevakade Guatemala-konflikten på 1950-talet.
United Fruit, Chiquita, bananer, public relations, Edward Bernays
År 1984 bytte United Fruit Company namn till Chiquita – du kanske känner igen deras logotyp från bananerna du köper i snabbköpet.
© Tada Images/Shutterstock
Armas maktövertagande märktes omedelbart hos United Fruit. Guatemalas nya ledare återinförde ett antal av de privilegier som företaget tidigare hade åtnjutit. Dessutom rullade han tillbaka jordbruksreformerna – trots att man på många håll måste använda våld för att få bort bönderna från deras nya mark.
Under en tid hade bananer varit världspolitik, och United Fruit kunde skörda frukterna av Bernays arbete. Men inte för evigt. Redan 1960 bröt ett långt inbördeskrig ut i Guatemala, vilket försvårade handelsvillkoren, och 1972 sålde United Fruit sina markinnehav i landet.
Idag är bananer, tillsammans med kaffe och socker, en av Guatemalas största exportvaror."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.