Majoren Hegseth måste väl ändå anses som nog kvalificerad... Och NATO, ja det kommer nog att visa sig att det var praktiskt för någon att ha DCA-avtal..
https://www.svd.se/a/Ppa1j0/pete-hegseth-vill-att-usa-s-miltar-ska-borja-vinna "USA vinner inga krig så länge man följer reglerna för humanitär rätt. Pete Hegseth vill strunta i reglerna, och blir han Trumps försvarsminister kan USA snart vara en hårdare militärmakt än när Sverige gick med i Nato. I slutet av oktober i år reste en Natodelegation till Schweiz, där alliansen förnyade sitt löfte att leva upp till principerna i Genèvekonventionen. Det ska ske genom Natos militära doktrin med ”åtgärder för att skydda civila som drabbats av väpnad konflikt”. Nato är ”fortfarande engagerat i att främja principerna för internationell humanitär rätt” slog alliansen fast i ett pressmeddelande. Fem dagar senare valdes Donald Trump till USA:s nästa president, och han nominerade Pete Hegseth till ny försvarsminister. Hegseth har en helt annan syn på Genèvekonventionen, än den som Nato just hade uttryckt. Regelverket är en starkt bidragande orsak till att USA inte har vunnit ett krig sedan andra världskriget, skriver Hegseth i boken ”The war on warriors” som kom ut i somras. ”Våra pojkar ska inte kriga efter regler som skrevs av män i mahognyinredda rum för för åttio år sedan. Amerika borde kriga enligt sina egna regler. Och vi borde kriga för att vinna, eller inte alls.” Regelverken gör att amerikaner krigar med ena handen bakbunden, och fienden vet om det, skriver Hegseth och frågar om USA inte istället borde kriga på samma sätt som motståndarna: ”Al-Qaida, om ni ger upp låter vi er kanske leva. Om inte kommer vi att slita av er armarna, och mata grisarna med dem.” Pete Hegseth, som i den här och andra böcker också kritiserar Nato och FN, är särskilt provocerad av europeiska länder som kräver att USA följer reglerna. Varför skulle USA lyssna till skrik från självgoda länder – som själva är föråldrade, invaderade och impotenta, skriver Hegseth. Nomineringen av Hegseth överraskade många. Han har visserligen egna erfarenheter från krigen i Irak och Afganistan, men var en programledare från Fox verkligen rätt person att leda världens mäktigaste militärmakt? Hegseth har också väckt uppmärksamhet med uttalanden om att kvinnor inte borde få några stridande roller i den amerikanska militären. Män är mer aggressiva än kvinnor och fysiskt starkare, skriver han i boken. Kvinnor gör militären mindre effektiv, och det är farligt för alla när man är ”in the business of killing”. Boken är i långa stycken att angrepp på hur USA:s liberaler, alltså det Demokratiska partiet i vid mening, har förstört landets militärmakt med regler och principer som i USA kallas woke – i Sverige skulle det väl motsvaras av ”politiskt korrekthet”. Begreppet DEI – Diversity, Equity and Inclusion – är enligt Hegseth den liberala fiendens främsta vapen, och det har använts för att genomsyra militären med feminism, genustänkande och transpersoner, kvotering, rasteorier och klimatdyrkande. Vi måste fråga oss, skriver Hegseth, om ”vi ska kriga för att vinna, eller ska vi kriga för att få vänstern att må bra?” Det finns paralleller till det svenska försvaret, i mycket av det som Hegseth kritiserar. Försvarsmakten skriver om jämställdhet, inkludering och mångfald på sin hemsida och konstaterar: ”Ju mer olika vi är desto farligare är vi för fienden”. Sverige ställer inga krav på att andra Natoländer ska ha en svensk syn på jämställdhet eller mångfald inom försvaret. Det är väl troligt att exempelvis Turkiet har några avvikande uppfattningar. Men i Sverige har det också länge funnits en självbild – uppbyggd främst under många socialdemokratiska regeringar – av att vi är en ”humanitär stormakt”. Samtidigt har det ofta funnits en utbredd USA-kritik, kopplad till olika krig som USA har utkämpat. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina blev den svenska opinionen snabbt mycket mer positiv till USA, vilket bidrog till att Natoanslutningen skedde utan några riktigt uppslitande konflikter i Sverige. Men den nyvunna svenska kärleken till USA är inte nödvändigtvis ett permanent tillstånd. Och skulle USA under Donad Trumps ledning välja att strunta i humanitära regler som Genèvekonventionen kan den gamla USA-kritiken kanske få nytt liv – nu upphettad av att vi dessutom är allierade i Nato."