Näringslivstoppar Sluter Upp Bakom AI-Kommissionskrav
2024-11-30
Mmmm..
https://www.svd.se/a/KMaQVy/ai-kommissionen-visar-varfor-vi-behover-en-revolution
"I varje del – från företagsfinansiering till talangförsörjning – är förutsättningarna bättre i USA än i Europa. Vi behöver en revolution för konkurrenskraften.
Fredrik Johansson
Publicerad 06:00
Följ skribent
Sluta följa
Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Den norska oljefondens vd Nicolai Tengen har under senare år gjort flera skarpa uttalanden kring hälsoläget i den europeiska ekonomin i allmänhet och i techsektorn i synnerhet. Det har inte varit rolig läsning. Särskilt inte då det kommer från någon som förvaltar 20 000 miljarder norska kronor. Norge saknar inte sina problem. Pengar tillhör dock inte de mer påträngande.
Tyngdpunkten i oljefondens investeringar har under det senaste decenniet flyttat mot USA. Det avspeglar värdeutvecklingen på de olika finansmarknaderna, men det handlar i sin tur inte minst om skillnader i den politiska miljön för innovativt företagande. Av världens tio mest värdefulla företag är i dag sju amerikanska techbolag. Norrmännen är stora ägare i dessa.
Av världens tio mest värdefulla företag är i dag sju amerikanska techbolag.
”Vi har knappt några stora techföretag i Europa; vi ligger långt efter. Kommer vi komma i kapp? Jag skulle bli förvånad om vi gjorde det”, konstaterade Tangen när han i oktober intervjuades i en podcast för Financial Times.
Tangens bild bekräftas av andra. Det kanske mest slående i Mario Draghis uppmärksammade konkurrenskraftsrapport är den tyngd techsektorn har för att förklara Europas tre decennier långa eftersläpning gentemot USA. I traditionell tillverkningsindustri har vi hållit jämna steg. Det är på it-området vi tappat mark.
USA har helt enkelt lett och dominerat den genomgripande samhällsomvandling som informationstekniken drivit. Digitaliseringen av varje samhällsområde – från hur vi arbetar till hur vi tillbringar vår fritid, från hur vi producerar till hur vi konsumerar – har förändrat vår tillvaro, och i nästan varje del har amerikanska företag haft ledartröjan.
Sverige har entreprenörsdrivna techföretag vi ska vara stolta över och som värderas till tiotals miljarder dollar. De största amerikanska värderas till tusentals miljarder dollar. Inget europeiskt techföretag är i närheten.
Utvecklingen har inte en enskild förklaring, men det är tydligt att klimatet för dessa företag har varit radikalt bättre i USA. I varje del – från företagsfinansiering till talangförsörjning – har förutsättningarna varit gynnsammare.
När nu nästa kapitel i digitaliseringens historia skrivs talar det mesta för att avståndet kommer att öka ytterligare. Tangen konstaterade i våras att:
”Jag säger inte att det är bra, men i Amerika har man mycket AI och ingen reglering. I Europa har man ingen AI och mycket reglering. Det är intressant.”
”Intressant” är onekligen en eufemism. Sanningen är att Europas situation är akut. Draghirapporten konstaterar att Europas ekonomi med nuvarande produktivitetsutveckling och rådande demografiska förutsättningar kommer att vara lika stor 2050 som den är i dag. Varje stor politisk fråga – från vår säkerhet och Europas geopolitiska inflytande till möjligheterna att finansiera vår välfärd – avgörs av detta.
Det är mot denna bakgrund som den svenska AI-kommissionen, med Carl-Henric Svanberg i spetsen, i veckan presenterade sin slutrapport. Kommissionen skulle egentligen ha redovisat sitt uppdrag först till sommaren 2025, men det är bråttom. ”Det speglar kommitténs övertygelse att det brådskar att få viktiga politiska beslut på plats”, konstaterar Svanberg i förordet.
Det brådskar. Och frågan är om inte utfallet i det amerikanska presidentvalet gör att det brådskar ännu mer.
Bara en dåre skulle uttala sig med säkerhet om vilken politik Donald Trump kommer att driva, men på det här området kan man drista sig till några kvalificerade gissningar.
I den republikanska valplattformen beskrevs Joe Bidens presidentorder om AI från december förra året som ”farlig”, då den ”hindrar AI-innovation och tvingar på teknikutvecklingen radikala vänsteridéer”. Trump har tidigare lovat att skrota Bidens policy första dagen på jobbet. Vad som kommer i stället vet vi inte, men mot bakgrund av att även kongressen nu ligger i republikanska händer kommer relationen mellan den europeiska och amerikanska regleringsbördan sannolikt att ytterligare förskjutas till fördel för USA.
Rapporten från den svenska AI-kommissionen ger en gedigen genomgång av vilka förutsättningar vi har och pekar på hur Sverige har både styrkor och svagheter. Vi har inte minst – till skillnad från stora delar av övriga Europa – hyggligt fungerande marknader för företagsfinansiering. Vilket också uppmärksammas i Draghirapporten. Samtidigt ligger Sverige på plats 25 av 83 jämförda länder i det AI-index som kommissionen hänvisar till och har som styrande målbild. USA ligger naturligtvis i topp.
Det är inte helt enkelt att jämföra och mäta investeringsnivåer. Men mycket tyder på att amerikanska privata investeringar i AI under de senaste fem åren varit fyra till fem gånger större än motsvarande i Europa.
Enligt en rapport från Stanforduniversitetet uppgick de privata AI-investeringarna i EU (plus Storbritannien) till nio miljarder dollar förra året. Motsvarande för USA var 62,5 miljarder dollar. Den svenska andelen var 1,8 miljarder. Det är glädjande och ett kvitto på en stark svensk kapitalmarknad. Men det säger också något om var EU befinner sig. Tysklands investeringar var exempelvis också 1,8 miljarder dollar.
Om Tyskland ska vara den europeiska ekonomins draglok kan vi konstatera att de privata investeringarna i AI per capita är drygt en tiondel av de amerikanska. Det enda ytterligare EU-land som tog sig in på topp-tio var Frankrike, vars investeringar i relation till befolkningen var på lägre nivå än Tysklands.
Europa är helt enkelt illa ute och AI-kommissionens svaghet är att den inte är tillräckligt tydlig kring att vi har ett strukturellt konkurrensproblem. Man konstaterar själva att amerikanska företag som Meta och Google till och med avstått från att lansera sina mest avancerade AI-lösningar i EU av regulatoriska skäl. Vilket borde få alla varningsklockor att ringa.
AI-kommissionen har också ett ”mer proaktivt agerande i EU” och arbete för europeisk avreglering som förslagspunkter. Det är att uttrycka sig försiktigt.
Europas självkvävning behöver få ett slut.
Europa behöver närmast en konkurrenkraftsrevolution, inklusive ett genomgripande avregleringsarbete på hela det bredare digitala området. Det är politiskt svårt, men en total översyn av hur GDPR och den nya AI-förordningen skadar europeisk konkurrenskraft borde genomföras. Europas självkvävning behöver få ett slut.
Enligt AI-kommissionen – som genomfört 200 möten med olika aktörer, inklusive med företrädare från näringslivet – är den svenska tolkningen av GDPR dessutom striktare än vad direktivet föreskriver. Att den svenska regeringen löser detta omedelbart måste vara en hygienfråga.
”Vi har gjort det förut”, konstaterar Carl-Henric Svanberg med förtröstan i rapportens förord. Det är korrekt. Bekymret är att mycket av det vi gjort förut har varit dåligt."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.