Kommunistkinas Första Ambassadör I Sverige - Geng Biao
2024-11-12
När Folkrepubliken Kina grundades blev han utsedd till Kinas ambassadör i Sverige samt minister i Danmark och Finland. Han blev senare ambassadör i Pakistan, Burma och Albanien.
Den 6 oktober 1976 beordrades han att ta kontroll över TV- och radiostationerna i Peking för att underlätta arresteringen av de Fyras gäng. Den 23 januari 1977 blev han formellt utnämnd till chef för den centrala KKP-ledningens s.k. fem-mannagrupp med ansvar för den nationella propagandasektorn.
Denna post hade han fram till dess att gruppen upplöstes 1978 och partiets Centrala
Propagandadepartement återbildades efter att ha avskaffats som institution vid kulturrevolutionens begynnelse 1966.
I och med detta blev Geng nu befordrad till chef (med ministers rang) för KKP:s Centrala Departement för Internationella Kontakter. 1978 utsågs han till vice premiärminister i Statsrådet med ansvar för utrikespolitik, den militära industrin, civilfyget och turism. I januari blev han ledamot i den Centrala militärkommissionen.
1981 utsågs han till försvarsminister och blev statsråd följande år. 1983 blev han vice ordförande i Nationella folkkongressens stående utskott.
Åren 1979 till 1982 arbetade Xi Jingpin under sin fars tidigare kollega, den tidigare ambassadören i Sverige Geng Biao, i den Centrala militärkommissionens allmänna avdelning, där han fick inte bara en viss militär erfarenhet.
1985 fick Kina AXE-växlar.
1987 grundades Huawei.
Både 1985 & inte mindre så 1987 så hade Pirre kontrollen över investor.
Men relationerna går längre bak än så..
År 1839 utbröt det så kallade Opiumkriget mellan Kina och Storbritannien, till följd av att Kina förgäves
försökt stoppa den brittiska narkotikasmugglingen till landet.
När Kinas militära försvarslöshet bevisats så grundligt var även andra västerländska makter snabba att tvinga till sig liknande "ojämlika fördrag". I det nybildade unionsriket Sverige-Norges fall skickades industrimannen Carl Fredrik Liljevalch som förhandlare, och den 20 mars 1847 undertecknades Fördraget i Kanton, det första avtal där Kina tvingades erkänna Sverige-Norge som ett jämbördigt "land" och inte ett barbarrike.
Efter opiumkriget började Kina försiktigt att skicka ut studenter till västvärlden för att lära sig västerländsk vetenskap.
Den första sådana delegationen kom till Sverige år 1866 och mottogs av kung Karl XV.
Fler grupper följde år 1869, 1888 och 1906.
Den berömde reformpolitikern Kang Youwei, som kommit i onåd år 1898 och då tvingats fly Kina, levde periodvis i Saltsjöbaden mellan 1904 och 1909.
År 1907 utnämndes till slut en riktig svensk ambassadör till Kina, Gustaf Oskar Wallenberg.
Samma år som Wallenbergs utnämning upprättades även en direkt ångbåtsförbindelse mellan Göteborg och Shanghai.
Nio år senare, 1916, blev Yan Huiqing (颜惠庆) den förste kinesiske ambassadören till Sverige.
År 1909 undertecknades till sist ett nytt fördrag som var ännu mer ofördelaktigt för kineserna än det gamla Fördraget i Kanton.
År 1911 utbröt revolution i Kina, och påföljande år avskaffades kejsardömet till förmån för Republiken Kina. Detta fick dock ingen omedelbar effekt på de svensk-kinesiska förbindelserna, eftersom de fördrag som (under tvång) ingåtts av kejsaren fortsatte att gälla.
Svenskar fortsatte till exempel att ha extraterritorialrätt även under republiken. Dock gjorde den nya tidsandan efter Första världskriget, som ifrågasatte förtrycket av främmande folkslag, att man år 1928 medgav vissa lättnader:
Kina fick till exempel tillbaka rätten att bestämma sina egna tullar, och även status som "mest gynnad nation".
Under den här perioden kom ett antal svenska vetenskapsmän att verka i Kina, exempelvis Sven Hedin (1865–1952), Johan Gunnar Andersson (1874–1960), Osvald Sirén (1879–1966), Gunnar Jarring (1907–2002), och inte minst Bernhard Karlgren (1889–1977). Den sistnämnde anses som den svenska sinologins fader.
Mellan 1913 och 1919 var han Republiken Kinas minister i Tyskland, Sverige och Danmark.
Han tjänstgjorde som premiärminister fem gånger och var tillförordnad president under sin sista mandatperiod som premiärminister 1926.
Wu Peifu handplockade honom som Cao Kuns efterträdare på presidentposten, men han lyckades aldrig bli formellt utnämnd på grund av Zhang Zuolins motstånd.
Yan var Kinas delegat Nationernas förbund 1932 och framförde där Kinas ståndpunkt gentemot Japans invasion av Manchuriet.
Han var Kinas första ambassadör till Sovjetunionen sedan förbindelserna mellan de båda länderna normaliserats 1933 och förblev i denna ställning fram till 1936.
Under andra världskriget blev han internerad av japanerna i Hongkong och sammanställde då Stories of Old China.
1949 flög han flygplan för första gången för att bege sig till Sovjetunionen i hopp om att finna en lösning på det kinesiska inbördeskriget.
År 1926 avlade den svenske kronprinsen, den blivande Gustav VI Adolf, ett inofficiellt besök i Kina.
Efter att han sett kinesiskt porslin vid ett besök i London 1908 var han mycket intresserad av kinesisk konst, och var under 52 år ordförande i den år 1919 upprättade "Kinakommittén". Efter besöket grundades de så-kallade "Östasiatiska samlingarna", som 1963 blev Östasiatiska museet.
Efter Andra världskriget (1939–1945), där Kina var en av segermakterna, avskaffades extraterritorialrätten och svenskarna blev därmed juridiskt jämställda med kineser. Kort därefter utbröt det kinesiska inbördeskriget (1945-1949), i vilket Kommunistpartiet fördrev Republiken Kinas regering till Taiwan och den 1 oktober 1949 upprättade "Folkrepubliken Kina" på fastlandet. Detta ledde till att de allra flesta svenskar lämnade Kina, eftersom den nya planekonomin innebar att deras egendom förstatligades.
Och då var vi tillbaka hos Geng Biao.
Efter Pirre så kom Jacob..
Jacob Wallenberg, en framstående figur från familjen Wallenberg och styrelseordförande i Investor AB, har ett långvarigt engagemang i att främja relationerna mellan Sverige och Kina, med sin familjs affärsnärvaro i Kina som sträcker sig över ett sekel tillbaka i tiden. Familjen Wallenberg engagerade sig till en början med Kina så tidigt som i slutet av 1800-talet genom Ericsson, och deras industriella engagemang växte avsevärt efter Kinas ekonomiska reformer som började på 1970-talet. Denna historiska relation har främjat fortsatt samarbete mellan Wallenberg-relaterade företag och Kina inom sektorer som telekommunikation, hälsovård och energi, med företag som ABB, Electrolux och AstraZeneca som spelar framträdande roller i Kinas industriella landskap.
I sin roll som global företagsledare har Jacob Wallenberg konsekvent förespråkat konstruktiva relationer mellan Kina och EU. Han betonade vikten av öppen dialog och samarbete under sitt senaste möte med Kinas vicepresident Han Zheng i Peking, och lyfte fram ömsesidiga ekonomiska intressen och potentialen för fortsatt handel mellan EU och Kina, vilket är avgörande för global ekonomisk stabilitet. Familjen Wallenbergs inställning till långsiktiga investeringar och främjande av innovation ligger i linje med Kinas öppenhet på marknaden, vilket gör Jacob Wallenberg till en respekterad figur i kinesiska affärskretsar och en kritisk röst för att främja hållbara internationella ekonomiska relationer.
För mer om hans roll och senaste engagemang, se källor från Kinas utrikesministerium och Global Times.
Jacob Wallenberg är medlem i Shanghai Mayor's International Business Leaders Advisory Council (IBLAC), en plattform där globala chefer ger insikter om Shanghais affärsmiljö och policyförslag. Wallenberg har deltagit i detta råd för att diskutera och främja högkvalitativ utveckling i Shanghai. Detta engagemang ligger i linje med hans bredare roller i att främja internationella ekonomiska förbindelser, vilket speglar familjen Wallenbergs historiska engagemang med globala marknader.
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.