Trumpsäkringsarbete Från EU & Nato I SvD
2024-11-08
https://www.svd.se/a/73jBR4/sa-ska-europa-trumpsakras-innan-han-tar-plats-i-vita-huset
" I månader har EU-tjänstemän återupplivat ett ord som surrade i korridorerna i Bryssel redan 2016, då Trump för första gången valdes till USA:s president.
Det handlar om att "Trumpsäkra".
Alltså att så fort som möjligt försöka få saker på plats, i politiska beslut och budgetar, som man misstänker att Trump kommer att vilja rasera när han tar plats i Vita Huset.
Förra gången handlade det bland annat om att få Parisavtalet, den globala klimatuppgörelsen, färdigförhandlat, klubbat och helst ristat i sten innan Trump tillträdde. Det lyckas man med, med några få veckors marginal.
Även om Trump sedan genast drog USA ur avtalet, så hann han i alla fall inte tillträda i tid för att blockera det för alla andra.
Ukraina och tullar i fokus
Inför kommande fyraårsperiod är det i stället handeln, Nato och Ukraina som man vill ”Trumpsäkra”– med blandade resultat.
Donald Trump och hans entourage har föreslagit en grundtull på all import till USA på 10 procent. Vidare vill de införa en riktad tull på 60 procent för varor från specifikt Kina, och så en 100-procentig, ännu mer riktad tull på importerade bilar – ett hårt slag mot europeiska bilfirmor, som i dag säljer stort på den amerikanska marknaden.
EU-länderna kan komma att känna sig tvingade att svara med samma mynt: införa egna tullar och tariffer vilket kan leda till ett slags protektionistiskt handelskrig – en situation som påverkar europeiska exportländer, inte minst Sverige.
Läkemedel och mat är också något som Europa exporter mycket av till USA.
Kan flytta fabriker till USA
Eller så kan europeiska biltillverkare helt enkelt flytta delar av sin tillverkning till USA för att komma runt nya tullar och tariffer. Trumps hot om höga trösklar in till den amerikanska marknaden hotar alltså specifikt europeiska biljobb.
Än så länge har ingen presenterat ett motdrag mot Trumps planer. En av orsakerna kan vara att det samtidigt, på denna sida Atlanten, ännu inte tillsatts en ny EU-kommission, som kan lägga fram handelsförslag. Eftersom hela EU är en enda, gemensam marknad, måste handelsregler tas fram för alla EU-länder tillsammans. Och det är EU-kommissionens jobb.
Den kanske största ”Trumpsäkringen” som EU:s länder tillsammans har försökt genomföra innan han svärs in, gäller stödet till Ukraina. Både det politiska och ekonomiska.
Det är ingen hemlighet att Trump anser att amerikanska skattebetalare inte ska betala för ett krig som, menar de, inte angår USA.
Därför har både Nato och EU och andra gjort vad de kan både för att försäkra president Zelenskyj om västs stöd i framtiden, men också för att klubba olika stödpaket.
Symboliskt viktigt från EU
Framför allt så har EU-länderna gjort Ukraina till EU-kandidatland – en framför allt symboliskt tung handling, eftersom det kan ta åratal, kanske årtionden för landet att faktiskt komma med i unionen.
Men signalen till Kreml – och kanske även till Washington – ses som tydlig: dörren in i EU står öppen för Ukraina – och den till Ryssland är stängd.
Samtidigt slog Nato-länderna i somras fast att Ukraina ”oåterkalleligt” befinner sig på vägen mot medlemskap i försvarsalliansen. Och när Mark Rutte blev försvarsalliansens nya generalsekreterare i somras reste han genast till Kiev för att visa sitt stöd.
EU har klubbat ett eget stödpaket värt 50 miljarder euro till Ukraina. Nato har i sin tur klubbat ett på 40 miljarder euro, i militärt stöd – ett beslut som man hoppas kan ligga orubbligt även efter att Trump tillträtt.
Stödpaket till Ukraina klubbas
Men även inom ramen för G7-gruppen – USA, Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien och Tyskland, och så hela EU som grupp – har man tagit fram ett stödpaket till Ukraina, denna gång på 45 miljarder euro.
För den risk att Trump väljer att dra tillbaka USA:s bidrag till paketet, har EU-länderna och de andra kommit överens om att de då vardera får ta lite mer av notan.
2006 infördes inom Nato en regel om att alla medlemsländer måste spendera minst 2 procent av sin BNP på försvaret. Sedan dess har amerikanska presidenter ideligen anklagat medlemsländerna i Europa för att strunta i målet och istället räkna kallt räkna med att USA ska försvara dem.
I februari sa Trump att han inte tänkte hjälpa sina allierade i Nato i Europa om de attackerades av Ryssland, så länge de inte spenderade nog med pengar på sitt eget försvar. Han skulle uppmuntra ryssarna att göra ”vad fan de vill”, sa han.
Under Trumps förra mandatperiod var det bara tre länder i Nato som levde upp till målet. I dag är det 23.
Men det, menar många, beror på Vladimir Putin, inte Donald Trump."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.