Styrketräningsförståelse
2024-11-04
"Bindväven – eller fascian som den också kallas – är en vävnad som bland annat omsluter alla organ i kroppen. I wellness-flödena på TikTok och Instagram förespråkas boostning av bindväven i syfte att stärka immunförsvaret, minska smärta och inflammationer.
Men fungerar den verkligen så? Klart är att det finns ett nytt intresse även inom forskningen för bindvävens funktioner.
– Tidigare trodde man att fascian bara var ett hölje som fungerade som stödjevävnad. Men nu vet vi att den är mer komplex än så. Den är till exempel rik på sensoriska nerver, smärtreceptorer och vissa smärtreglerande signalsubstanser, säger Carla Stecco, ortoped och forskare i anatomi vid universitetet i Padova, Italien.
Olika former av bindväv
Hon är en av dem som tidigt blev intresserad och började forska om bindväven för 20 år sedan. Hennes senaste studier handlar om hur sammansättningen av fascians fibrer förändras när vi åldras.
Carla Stecco, ortoped och forskare i anatomi vid universitetet i Padova, Italien, tror att ökad kunskap om bindväven kan leda till nya behandlingsmetoder mot smärta och hjälpa oss att förstå hur olika delar av kroppen hänger ihop.
Carla Stecco. Foto: Privat
– Vi vet redan att musklerna förlorar i styrka när vi blir äldre. Även fascian stelnar med sämre rörelseförmåga och koordination som följd, säger Carla Stecco.
Men exakt hur man ska hålla sin fascia i form är inte lika vetenskapligt fastlagt, förutom att rörelse sannolikt är positivt och förhindrar den att stelna.
Något som komplicerar det hela är att det är svårt att tydligt ringa vad som ska räknas som bindväv och inte – även senor, brosk och ben är till exempel en form av bindväv. Kroppen består således av olika former av bindväv.
Kan signalera smärta
Förenklat kan man säga att när de flesta refererar till fascia är den vita, sega vävnad som omsluter muskler och kroppens organ man tänker på.
– Fascian består av starka kollagenfibrer som ger stadga och elastinfibrer som ger flexibilitet. De olika lagren kan delas in i den ytliga fascian, närmast under huden. Där finns nerver som känner av tryck och temperatur. Även den inre fascian, som omger organen, har gott om nervändar som kan signalera smärta, förklarar Carla Secco.
Bindväven ger stöd
Fascian är bindväven som sveper runt alla andra vävnader, som muskler, ben och senor i kroppen. Den ger struktur och stöd i för organ i hela kroppen.
Forskning bekräftar att smärtsyndrom från ”rörelseapparaten”, senor och fascia, kan kopplas ihop med en ökad förekomst av sensoriska nerver och smärtreceptorer i dessa vävnader. Normalt sett ska man inte ha nervändar inne i själva vävnaden, utan i höljen runtomkring. Denna nervinväxt kan ofta ske som ett svar på felaktig belastning eller syrefattig miljö, och signalerar att vävnaden inte är helt tillfreds.
Källor: 1177 och Karolinska Institutet.
Visa mindre
Det finns också blodkärl och lymfkärl invävt i fascian.
– Blodkärlen transporterar vätska och näring genom kroppen och lymfsystemet ingår i kroppens försvar mot bakterier, virus och cancer.
Men hur man kan påverka dessa komplexa funktioner vet man ännu inte säkert.
Sjuk bindväv är torr
Man vet dock att bindväven ser olika ut hos olika personer. En välmående bindväv är avslappnad, flexibel och töjer sig när du rör på dig. En sjuk bindväv är ”torr” och drar ihop sig runt till exempel muskler. Det kan orsaka smärta.
Forskning visar att bindväven blir mer oelastisk och att små nervtrådar som signalerar smärta växer in i bindväven hos personer med kronisk smärta i nedre delen av ryggen.
– Jag tror att vi kommer att kunna förstå och behandla kroniska smärttillstånd bättre om vi lär oss mer om fascian. Den har också potential att bidra till vår förståelse för hur olika delar av kroppen hänger ihop. Men det behövs mer forskning på det här området, säger Carla Secco.
Forskningen är begränsad
Det håller Paul Ackermann med om. Han är professor ortopedi och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och forskar om rörelseapparaten, bland annat om senors fysiologi, vilket är en del av bindväven.
”Den utsträckande träningen belastar muskeln 20 procent mer än den böjande”, säger Paul Ackermann, som forskar om rörelseapparaten och dess sjukdomar.
”Den utsträckande träningen belastar muskeln 20 procent mer än den böjande”, säger Paul Ackermann, som forskar om rörelseapparaten och dess sjukdomar. Foto: Ulf Sirborn
– Forskningen på bindväven eller fascia är mycket begränsad om man jämför med forskningen på många andra delar av kroppen. Det gör att man ska vara försiktig med att dra några stora växlar på de resultat som finns, säger Paul Ackermann.
Ändå är det precis vad många i hälsobranschen gör. Det säljs allt från kosttillskott och speciella behandlingsapparater som sägs förbättra bindväven.
– Så fort det finns ett vitt begrepp – som visserligen har betydelse, men som inte är så kartlagt – använder sig många av det för att tjäna pengar, säger Paul Ackermann.
Viss stretching fungerar
Extra snårigt blir det för att det faktiskt går att öka sin bindvävs elasticitet och även behandla smärta i delar av den.
– Senor och ligament kan till exempel behandlas med stötvågor. Även excentrisk träning, alltså ett slags hård men kontrollerad stretching, fungerar, förklarar Paul Ackermann.
Istället för att dra ihop muskeln genom att lyfta en hantel, håller man vikten i utsträckt läge och håller emot.
– Den utsträckande träningen belastar muskeln 20 procent mer än den böjande träningen. Många som styrketränar har förstått det och kombinerar bägge träningssätten för en bättre effekt. Det finns evidens för att den här utsträckande träningen även har effekter på kroniska smärttillstånd i bindväv som sena, säger Paul Ackermann.
Yinyoga, som ofta förespråkas för att få en smidig bindväv, är i praktiken ett slags upprepande utsträckning av bindväven.
– Det talar för att den kanske fungerar som träning för bindväven, säger Paul Ackermann.
Yinyoga – för ökad rörlighet
Yinyoga är en stillsam men sträckande yogaform där man håller de olika positionerna under lång tid. Tanken är att stretcha kroppens bindväv, snarare än musklerna. Syftet är att få ökat rörlighet, flexibilitet och därmed även lindra spänningar och smärta.
Forskning tyder på att yogabaserad träning kan hjälpa till att lindra smärta och förbättra funktion i rygg och nacke.
Källor: The National Center for Complementary and Integrative Health (NCCIH) och ”Yinyoga – Allt du behöver veta” av Johanna Wikström (Tidens förlag, 2019)."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.