Okänd Järnbrist Vanligare Än Befarat
2024-10-28
https://www.svd.se/a/jQKG9o/den-okanda-jarnbristen-hormonet-hepcidin-stoppar-upptag
"Järnbrist verkar vanligare än man tidigare trott. En ny studie visar att 15 procent av USA:s befolkning har funktionell järnbrist – kroppen tar inte upp tillräckligt med järn. Fetma och låggradig inflammation pekas ut som orsaker.
Henrik Ennart
Publicerad 05:38
Följ skribent
Sluta följa
Järnbrist är den vanligaste näringsbristen i västvärlden och drabbar ofta barn och gravida samt kvinnor i fertil ålder som förlorar blod genom menstruationen. Till riskgrupperna hör också veganer, blodgivare och människor som lider av hjärt- och njursjukdomar.
Den typ man talar om då kallas absolut järnbrist och hänger ihop med att kroppens depåer inte är fulla. Men vid sidan av absolut järnbrist finns det som kallas funktionell järnbrist. Då är problemet att kroppen inte kan utnyttja allt det järn som finns även om kroppens depåer är fyllda. Den här formen av järnbrist är mycket mindre studerad.
Nu visar en studie gjord av ett internationellt forskarlag och som publicerats i Jama Network Open att problemet med funktionell järnbrist är vanligare än man trott.
Funktionell järnbrist drabbar brett
Den nya amerikanska studien visade som väntat att 14 procent av deltagarna led av sådan absolut järnbrist, som beror på för låga intag. Det motsvarar väl den nivå man uppskattat i den svenska befolkningen.
Men till det kom ytterligare 15 procent som led av funktionell järnbrist, som alltså beror på att kroppen inte tar upp tillräckligt med järn.
Järnbrist
I studien som pågick 2017–2020 ingick friska amerikaner från 18 år.
Källa: Jama Network Open. Grafik: Liv Widell
Sammanlagt tyder resultaten i studien därmed på att hela 29 procent av den amerikanska befolkningen kan lida av järnbrist i någon av de båda formerna.
– Det är viktigt att inse skillnaden mellan absolut och funktionell järnbrist. Funktionell järnbrist var ganska vanlig i alla åldrar och kön. Tillstånd som fetma, diabetes och njursjukdomar, som har blivit mycket vanliga i USA, kan orsaka funktionell järnbrist, säger Leo Buckley som är huvudförfattare och verksam vid Brigham and Women’s Hospital i Boston, till CNN.
Enligt författarna tyder resultaten på att absolut och funktionell järnbrist är ett vanligt och underdiagnosticerat folkhälsoproblem.
Utmattning och håravfall
Båda typerna av järnbrist – absolut och funktionell – kan yttra sig i utmattning, infektionskänslighet, håravfall, restless legs, yrsel och även i värsta fall hjärtsvikt, men det är framför allt absolut järnbrist som fångas upp av provtagning inom sjukvården.
– Funktionell järnbrist är inte en faktisk järnbrist, det har inget med järnintaget att göra och vi har därför inte inkluderat detta i materialet till NNR, de nya nordiska näringsrekommendationerna, förklarar Magnus Domellöf som är professor i pediatrik vid Umeå universitet.
Trötthet, energibrist och koncentrationssvårigheter är vanliga symtom vid funktionell järnbrist.
Trötthet, energibrist och koncentrationssvårigheter är vanliga symtom vid funktionell järnbrist. Foto: Alexander Korzh/Alamy
Han var en av författarna till bakgrundsmaterialet då de nya nordiska näringsrekommendationerna NNR2023 togs fram. Dessa låg till grund för Livsmedelsverkets förslag till kostråd som nyligen presenterades.
– Funktionell järnbrist beror på att järn blir inlåst i järnförråden och inte kan utnyttjas av vävnaderna, vilket nästan alltid beror på en inflammation i kroppen som kan vara låggradig, fortsätter Magnus Domellöf.
Reumatism och fetma pekas ut
Orsakerna som pekas ut kan vara allt från kroniska tarmsjukdomar till reumatism och fetma.
Vid funktionell järnbrist finns det alltså tillräckligt med järn lagrat i kroppen, men järnet är inte tillgängligt för produktion av nya röda blodkroppar.
I den amerikanska studien har forskarna analyserat data från 8021 personer som ingår i den stora nationella kostundersökningen NHANES. De höga andelarna med järnbrist uppmättes trots att man uteslutit särskilda riskgrupper som individer med anemi, hjärtsvikt, kronisk njursjukdom och graviditet.
Som alltid finns det svagheter i studier. Här är en att forskarna bara haft tillgång data från provtagningar vid enstaka tillfällen och därför inte med säkerhet kunnat avgöra vad som orsakat järnbristen.
Inflammation en riskfaktor
Magnus Domellöf betonar att det finns många andra inflammatoriska tillstånd som är en trolig anledning till att man fann funktionell järnbrist, inte minst fetma.
Magnus Domellöf.
Magnus Domellöf. Foto: Umeå universitet
Just fetma lyfts särskilt fram som en trolig orsak av forskarna bakom den amerikanska studien.
– Att fetma är kopplat till dåliga hälsoutfall är känt, däremot är det än så länge oklart vilken roll denna funktionella järnbrist kan spela för hälsan hos individer med fetma, säger Magnus Domellöf.
Han har i sitt arbete inte hand om patienter med fetma.
– Men jag skulle inte råda dessa individer att äta mer järn utan hellre att gå ned i vikt.
De båda typerna av järnbrist måste behandlas på olika sätt.
Mat mot absolut järnbrist
Absolut järnbrist kan behandlas med tillskott eller genom att äta mat som innehåller mycket järn som kött och skaldjur, nötter, bönor, linser eller gröna bladgrönsaker som spenat.
Vid funktionell järnbrist måste man istället behandla de bakomliggande problem som försämrar kroppens upptagningsförmåga.
Flera interventionsstudier har bekräftat att viktnedgång leder till sänkta hepcidin-nivåer och bättre järnstatus.
Ett problem, enligt den nya studien, är att många inte tycks veta om att de lider av funktionell järnbrist.
”Järnbrist ökar hos unga vuxna”
Fabian Taube är docent och medicinsk rådgivare vid Försvarsmaktens försvarsmedicincentrum. Han är en av författarna till en svensk studie om (absolut) järnbrist som publicerades i somras i BMJ Military health. Efter att ha följt upp 58 kvinnliga rekryter visade det sig att andelen med järnbrist mer än fördubblats, från 25 till 55 procent, efter fem månader av militär grundutbildning. I fortsatta studier ska man försöka förstå orsakerna.
Fabian Taube.
Fabian Taube. Foto: Privat
Han känner inte till några studier som undersökt förekomsten av både absolut och funktionell järnbrist i den svenska befolkningen.
– Den höga förekomsten av absolut järnbrist hos fertila kvinnor i Sverige är dock välkänd och jämförbar med den i Jama-studien.
Fabian Taube menar att det skulle behövas bättre svensk statistik.
– Den statistisk som finns visar att absolut järnbrist ökar hos unga vuxna idag, säger Fabian Taube.
Kopplas till fetma
I Jama-studien dras slutsatsen att järnbrist kan vara ett utbrett folkhälsoproblem i den generella befolkningen som normalt inte ingår i riskgrupper som screenas.
Kan det även gälla i Sverige?
– Förekomsten av funktionell järnbrist i USA kanske till del kan förklaras av den höga förekomsten av obesitas i landet, så det kan vara en skillnad mot situationen i Sverige. Tyvärr ökar dock förekomsten av obesitas även i Sverige, och därmed även risken för en ökande förekomst av funktionell järnbrist, säger Fabian Taube.
En trolig anledning till att funktionell järnbrist gått under radarn är att sjukvården vid rutinkontroller för anemi och järnbrist inte mäter hepcidin, som är förhöjt vid funktionell järnbrist.
Hepcidin är ett hormon som hämmar järnupptaget och är normalt en del i kroppens system för att hålla en stabil järnnivå. Hepcidin förhöjs också som en naturlig del av kroppens immunreaktion.
Påverkas vid IBD och reumatism
Vid långvariga kroniska inflammatoriska tillstånd, som ledgångsreumatism och inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, men även stress och fetma sker den här förhöjningen av hepcidin varaktigt och kan leda till anemi.
– Den låggradiga kroniska inflammation som förekommer vid exempelvis obesitas kan stimulera produktionen av hepcidin och därmed påverka järnomsättningen negativt, förklarar Fabian Taube.
Även långvarig hård fysisk träning kan ge förhöjda nivåer av hepcidin, och därmed ett sämre upptag av järn i kroppen.
Fabian Taube varnar för att särskilt uthållighetsidrottare på elitnivå som ser en fördel i att samtidigt hålla nere vikten löper särskilt stor risk av utveckla järnbrist.
– Utöver försämrat upptag av järn på grund av ökade nivåer av hepcidin så ökar även järnförlusten vid intensiv träning, framför allt löpning och annan stötig aktivitet, mikroblödningar och svettning. Konditionsidrotter kräver dessutom mer järn för att klara av den högre totala mängden hemoglobin som behövs för syretransporten.
Ökar efter hård träning
Studier visar att både intervallträning och kontinuerlig träning ökar nivåerna av hepcidin upp till sex timmar efter passet.
– Hypotetiskt kan man tänka sig att långa perioder med upprepade intensiva pass kan ge totalt långa perioder med höga nivåer av hepcidin, vilket i så fall skulle kunna vara en riskfaktor för försämrat järnupptag.
Även vid styrketräning ökar både markörer för inflammation och hepcidin, enligt en metaanalys från 2021."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.