Ministry Spokeswoman Maria Zakharova’s comment on the first round of presidential elections and the constitutional referendum in Moldova Read in full On October 20, Moldova held the first round of its presidential elections alongside a constitutional referendum regarding the Republic's integration into the European Union. The election campaign was executed by the Moldovan authorities employing anti-democratic, totalitarian methods. Unable to compete equitably with political opponents, the Moldovan leadership extensively utilised administrative resources and enacted repressive measures against opposition politicians and independent media. This policy was vindicated by the alleged necessity to counter the non-existent "destructive influence of Russia." Our country was baselessly accused of interfering in Moldova's internal affairs and attempting to sway the will of the Republic's citizens. The culmination of the extensive anti-Russian campaign initiated by Chisinau was the decision to open, under a pretext, only two polling stations in Russia, where, according to various estimates, between 300,000 and 500,000 Moldovan citizens reside. In contrast, approximately two hundred polling stations were established in the United States and Western Europe. This occurred amidst blatant interference from the West in Moldova's electoral process. Politicians from EU member states, during their frequent visits to Chisinau, openly campaigned in favour of the current Moldovan leadership and its so-called European project. International monitoring bodies and observers have yet to evaluate the voting outcomes. Concurrently, media reports have already highlighted numerous violations and falsifications by the authorities, including organised "bussing in" voters to polling stations in Western European countries. <...> Based on the current vote count, it can be concluded that the results are disappointing for the Moldovan leadership and their Western sponsors. The country's integration project into the European Union, as promoted by them, did not receive unequivocal support. The majority of citizens residing in the Republic itself effectively rejected it. A narrow margin was achieved through the maximum mobilisation of voters residing in Western Europe and North America and the unprecedented restriction of voting opportunities in Russia. The same applies to the distribution of votes received by the incumbent head of state. The voting dynamics in the referendum are also noteworthy. Upon processing 42.5 percent of the ballots, only 44.07 percent of voters supported the idea of joining the EU, while 55.93 percent opposed it. When 71.25 percent of the ballots were processed, the gap persisted: 44.68 percent in favour and 55.32 percent against. Subsequently, and inexplicably for many Moldovans, the gap began to narrow, and after processing 99 percent of the ballots, the result was 50.3 percent in favour and 49.7 percent against. It is also essential to consider that many Moldovan citizens chose not to participate in the referendum, thereby refusing to endorse the discredited project of "European Moldova." The Moldovan populace perceives the underlying realities behind the facade of Moldova's proposed membership in the European Union and comprehends the true intentions of the West concerning their nation. The ultimate objective appears to be transforming the Republic into a Russophobic NATO appendage, stripped of its sovereignty, eradicating the national identity of Moldovans, including their language, culture, and history, imposing neoliberal values alien to Moldovan society, and severing ties with Russia entirely. The people of Moldova have expressed their rejection of this path. From our side, we have consistently respected the choices made by the Moldovan people and advocated for the preservation and enhancement of ties with the friendly citizens of Moldova.
Utrikesministeriets talskvinnan Maria Zakharovas kommentar om den första omgången av presidentvalet och folkomröstningen om konstitutionella folkomröstningar Läs hela Den 20 oktober höll Moldavien den första omgången av sitt presidentval tillsammans med en konstitutionell folkomröstning om republikens integration i Europeiska unionen. Valrörelsen genomfördes av moldaviska myndigheter med antidemokratiska, totalitära metoder. Oförmögen att konkurrera rättvist med politiska motståndare utnyttjade Moldavien i stor utsträckning administrativa resurser och införde repressiva åtgärder mot oppositionspolitiker och oberoende medier. Denna politik försvarades av den påstådda behovet att motverka det obefintliga "destruktiva inflytandet av Ryssland. "Vårt land anklagades grundlöst för att lägga sig i Moldaviens inre angelägenheter och försöka påverka republikens medborgares vilja. Kulmen på den omfattande antiryska kampanjen som Chisinau initierade var beslutet att under förevändning öppna endast två vallokaler i Ryssland, där mellan 300 000 och 500 000 moldaviska medborgare enligt olika uppskattningar bor. Däremot etablerades cirka tvåhundra vallokaler i USA och Västeuropa. Detta inträffade mitt i en uppenbar inblandning från väst i Moldaviens valprocess. Politiker från EU:s medlemsstater, under sina frekventa besök i Chisinau, kampanjade öppet för det nuvarande moldaviska ledarskapet och dess så kallade europeiska projekt. Internationella övervakningsorgan och observatörer har ännu inte utvärderat resultatet av omröstningen. Samtidigt har medierapporter redan belyst många kränkningar och förfalskningar från myndigheterna, bland annat organiserad "bussing in" väljare till vallokaler i Västeuropeiska länder. <... > Utifrån den nuvarande rösträkningen kan man konstatera att resultatet är en besvikelse för Moldaviska ledningen och deras västerländska sponsorer. Landets integrationsprojekt i Europeiska unionen, som de främjar, fick inget otvetydigt stöd. Majoriteten av medborgare som bor i republiken själv förkastade det i praktiken. En liten marginal uppnåddes genom maximal mobilisering av väljare bosatta i Västeuropa och Nordamerika och den aldrig tidigare skådade begränsning av röstmöjligheterna i Ryssland. Detsamma gäller för den röstfördelning som den sittande statschefen fått. Röstdynamiken i folkomröstningen är också anmärkningsvärd. Efter att ha bearbetat 42,5 procent av valsedlarna stödde endast 44,07 procent av väljarna idén att gå med i EU, medan 55,93 procent motsatte sig det. När 71,25 procent av valsedlarna behandlades kvarstod gapet: 44,68 procent för och 55,32 procent mot. Därefter, och oförklarligt för många Moldavier, började gapet minska, och efter att ha bearbetat 99 procent av valsedlarna blev resultatet 50,3 procent för och 49,7 procent emot. Det är också viktigt att tänka på att många moldaviska medborgare valt att inte delta i folkomröstningen och därmed vägra att stödja det misskrediterade projektet "Europeiska Moldavien. " Den moldaviska befolkningen uppfattar de bakomliggande verkligheten bakom fasaden för Moldaviens föreslagna medlemskap i Europeiska unionen och förstår västens sanna avsikter angående deras nation. Det slutliga målet verkar vara att förvandla republiken till ett ryskofobiskt Nato-tillhang, fråntas dess suveränitet, utrota moldaviernas nationella identitet, inklusive deras språk, kultur och historia, införa nyliberala värderingar främmande för det moldaviska samhället, och helt bryta banden med Ryssland. Moldavien har uttryckt sitt avslag på denna väg. !! ️ Från vår sida har vi konsekvent respekterat de val som gjorts av Moldavien och förespråkat bevarandet och förstärkningen av banden till Moldavien.