Sveriges Pensionssystem Lutar I SvD
2024-10-21
https://www.svd.se/a/KMWJne/sveriges-pensionssystem-kan-vara-nara-krasch
"”Vårt pensionssystem ett lutande Pisa-torn”
Statliga bidrag står för en fjärdedel av varje utbetald pensionskrona till en vanlig pensionär, enligt en ny rapport från SPF Seniorerna. ”Vi går mot ett grundpensionssystem”, säger ordförande Eva Eriksson.
Den allmänna pensionen blir allt lägre men politikerna har hittills valt att lappa och laga i stället för att lösa grundproblemet. Nu måste de agera för att rädda pensionssystemet. Det är huvudbudskapet i rapporten från SPF Seniorerna.
– Pensionssystemet är ett lutande Pisatorn som håller på att falla ihop, säger Eva Eriksson, ordförande på SPF Seniorerna.
Rapporten visar att staten varje år skjuter till över 50 miljarder kronor till pensionssystemet. Bland annat har skatten för pensionärer sänkts i flera steg sedan 2008 och sedan 2021 finns ett särskilt tillägg till inkomstpensionen.
Ett autonomt system
Enbart den sänkta skatten – i form av höjda grundavdrag – står för 36 miljarder kronor per år, enligt rapporten. Ändå fortsätter nivåerna i den allmänna pensionen att falla.
– Jag blir förfärad när jag ser hur mycket statliga pengar som har lagts in i ett fristående pensionssystem. Det vore mycket bättre att se till att folk tjänar in en allmän pension som de kan leva på, säger Eva Eriksson.
Hon påpekar att en helt central princip, när pensionssystemet sjösattes i mitten på 1990-talet, var att det skulle vara autonomt och helt fristående från de statliga finanserna. Politikerna har aldrig sagt att man har övergett den principen men det är, i praktiken, vad som har skett, säger Eva Eriksson.
– Om det är så att pensionssystemet inte håller måste man säga det. Man kan inte både säga att man vill hålla fast vid de ursprungliga principerna i systemet och samtidigt skjuta till allt mer statliga medel.
Den statliga finansieringen betyder, enligt rapporten, att för en vanlig pensionär (medianpensionär) står det statliga bidraget för var fjärde utbetald pensionskrona, motsvarande cirka 3 850 kronor per månad.
På väg mot ”folkpension”
En effekt av att den allmänna pensionen – i relation till inkomsten – blir allt lägre är att skillnaden mellan allmän pension och garantipension minskar. Ett fyrtioårigt yrkesliv betyder inte att man kan räkna med en pension som ligger över garantipensionen, som ges till den som inte har tjänat ihop någon pension.
”För tre av fyra av dagens och framtidens pensionärer lönar det sig inte att arbeta för sin pension, främst på grund av höjningen av garantipensionen samtidigt som inkomstpensionen inte har förstärkts”, konstateras i rapporten.
– Det betyder att vi går emot ett grundpensionssystem, som den gamla folkpensionen, säger Eva Eriksson.
På måndagen kom besked att inkomstpensionen nästa år höjs med 4 procent medan garantipensionen, ökar med 2,6 procent, men många pensionärer har fortfarande tappat i köpkraft de senaste åren.
SPF Seniorerna vill att politikerna nu på allvar tar tag i frågan om att stärka pensionssystemet. Ett första steg kan vara att återställa pensionsavgiften, som varje löntagare betalar in i systemet, till 18,5 procent i stället för nuvarande 17,2 procent. Det skulle dessutom bli billigare för staten.
Enligt SPF Seniorernas rapport skulle det kosta staten cirka 25 miljarder jämfört med de dryga 50 miljarder som det kostar statskassan att hålla systemet under armarna.
– Vi har ju ett juste pensionssystem, men det krävs att man vårdar det. På längre sikt behöver kanske avgiften höjas ännu mer, om man vill säkra ett stabilt pensionssystem, säger Eva Eriksson.
Vad ser du framför dig om det inte sker?
– Om man inte kan komma överens om ett rättvist allmänt system där en person som arbetat i fyrtio år kan känna sig trygg med att man får en pension man kan leva på, så kan vi lika gärna ha privata pensionssystem.
Politikernas plan underkänns
SPF Seniorernas rapport presenteras på ett seminarium den 22 oktober, där Eva Eriksson kommer diskutera innehållet med bland annat socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) och Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam. Håkan Svärdman har läst rapporten och reagerar särskilt på uppgiften om hur mycket staten varje år skjuter till för att hålla systemet under armarna.
– Det ska ställas mot att en renovering av systemet hade kostat en bråkdel av den summan. Då har man ju från politiskt håll valt att vara principlös och i stället satsat på tillfälliga lösningar som exempelvis skattesänkningar.
Han underkänner, i likhet med SPF Seniorerna, den plan som finns hos politikerna, som är att fortsätta sänka skatten på pension.
– Det kommer att dränera skattekraften hos kommunerna och då måste man kompensera det med ökade kommunala statsbidrag. Det är en form av missvård av systemet, om man ska vara krass.
Han tror att den politiska låsningen kan bero på hur riksdagens pensionsgrupp arbetar: Beslut rörande pensionssystemet måste få stöd av samtliga partier.
– Jag tror att det här gör att eventuella förslag på lösning stoppas eftersom man inte vill ge cred till en sittande regering för att ha löst problemet, säger Håkan Svärdman.
Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) säger i en kommentar till SvD att det måste bli tydligare i pensionssystemet att det lönar sig att arbeta. Hon talar om att respektavståndet – skillnaden mellan intjänad pension och garantipension – måste öka.
Är det självklart för dig att pensionsavgiften måste öka?
– Att svara ja på det vore att föregå de utredningar som pågår. Det finns fler verktyg att använda, sedan får vi se var det landar, säger hon."
Kinesiska CATL är idag världens största batteritillverkare. Men konkurrensen är hård och för att hålla sin position krävs det ständig utveckling och förbättring. Ett konkret exempel på vad CATL arbetar med ger företagets vd Robin Zeng nu i en intervju med amerikanska Bloomberg.
Sverige och Northvolt ligger obetydliga 30+ år bakom i utvecklingen
Motivationshygienteori:
"När blir krisen akut?
Det korta svaret: Bara Northvolts ledning vet säkert exakt när pengarna tar slut. Och de är tysta.
Men det finns ledtrådar. Dagens Industri skrev i torsdags att en konkurs är möjlig – om inte ett kortsiktigt räddningspaket säkrades senast under den gånga veckan. Den tidsfristen har alltså passerat.
Nyhetsbyrån Bloomberg rapporterar att företaget förhandlar om ett räddningspaket på drygt 3 miljarder kronor, men att det finns en risk att planen faller.
Enligt SvD:s källa med insyn behöver en lösning bli klar snarast.
– Parterna är nära en kortsiktig lösning för Northvolts finansiering, men det är ett skört läge i förhandlingen. Parterna behöver nå en lösning under denna vecka eftersom bolaget annars riskerar att inte kunna möta sina finansiella åtaganden, säger källan.
Vilka måste Northvolt betala?
Nyligen betalade företaget av en skatteskuld på 287 miljoner kronor i Sverige. Men det finns även betydande löpande kostnader.
Före det stora varslet bestod Northvolts personalstyrka av över 6 000 personer. Varje månad ska löner betalas ut, och i Sverige närmar sig den 25:e, då lönen vanligtvis landar på kontot.
Under 2023, när personalstyrkan var 5 300 personer, hade företaget i snitt personalkostnader på närmare 400 miljoner kronor per månad. Detta enligt SvD:s beräkning baserat på uppgifter i årsredovisningen.
Till det läggs bland annat åtaganden för de lån som delvis finansierar Northvolts verksamhet. Den största krediten som anges i årsredovisningen för 2023, ett konvertibellån, hade inledningsvis en ränta på 8 procent. Räntan ökar dock med en procentenhet var sjätte månad.
Vilka möjliga utgångar finns?
Det som nu är på bordet är av allt att döma en kortsiktig plan. Det handlar helt enkelt om att säkra företagets möjlighet att driva verksamheten vidare. Om planen lyckas återstår utmaningen att säkra en mer långsiktig finansiering, eftersom Northvolts intäkter hittills varit mycket små i förhållande till kostnaderna.
Om en kortsiktig finansiering inte säkras hamnar företaget i ett utsatt läge. I Sverige kan företag som inte klarar av att betala sina skulder bli föremål för konkursansökningar. Det vill ägarna sannolikt undvika.
Ett annat alternativ är rekonstruktion. I korta drag går det ut på att fordringsägare går med på att skriva ned sina krav för att undvika konkurs.
Enligt uppgift till Bloomberg har Northvolt anlitat rådgivare för att förbereda en sådan lösning, möjligen med bas i USA där koncernen delvis är baserad.
Hur hamnade Northvolt här?
Under rubriken ”Northvolts hemliga skräcksiffror” avslöjade affärstidningen Dagens Industri hösten 2023 att Northvolt låg efter. Ursprungsplanen var att företaget skulle ha nått full produktionskapacitet under det året. Men en läckt rapport, riktad till företagets ägare, beskrev den krassa verkligheten. Northvolt klarade bara av att leverera 5 promille av den tänkta kapaciteten.
Mark Duchesne, vd för Northvolt Ett, intervjuades av samma tidning i juni 2024. Han medgav att det visat sig vara svårare än många trott att starta från noll och få igång en storskalig produktion av battericeller.
– Om du frågar mig så skulle jag säga att det är mer komplicerat. Frågar du de som var med 2020 skulle de sannolikt säga att det är åt helsicke mycket svårare än de trodde när de inte visste lika mycket, sade Mark Duchesne.
Varför är Northvoltkrisen viktig?
Northvolt beskrivs som ett av Sveriges hittills största industriprojekt, med över 100 miljarder kronor i säkrad finansiering. En del av Northvolts finansiering kommer från skattepengar genom bidrag, stöd, lån och kreditgarantier.
I projektet finns också svenska pensionspengar. AMF, Folksam och de svenska AP-fonderna, har gått in med totalt cirka 9 miljarder kronor.
För Skellefteå, mittpunkten i Northvolts satsning, står mycket på spel. Northvolts etablering har av Skellefteås kommunalråd Lorents Burman (S) beskrivits som viktig för kommunen, men även hela regionen.
– Regeringen har sagt att den vill avsätta 400 miljarder i kreditgarantier för ny kärnkraft. Då menar jag man kan avsätta 100 miljarder i kreditgarantier för den gröna omställningen, som inte bara omfattar Northvolt, sade Lorents Burman nyligen till SvD.
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.