Sverige, Kina & Grafit
2024-10-09
https://www.svd.se/a/1MVm7l/krisen-i-northvolt-skapar-osakerhet-for-kinesisk-grafitfabrik-i-timra
"Northvolt behöver grafit, men Kina hindrar export till Sverige. Samtidigt vill ett kinesiskt företag ha tillstånd av Sverige för att bygga en grafitfabrik i Timrå. I Kinas och EU:s tuppfäktning om batterier till elbilar spelar det grå pulvret en nyckelroll.
Det hela börjar 2020. Då slutar Kina att godkänna licenser för export av syntetisk, konstgjord, grafit till Sverige. Det sker ”utan uttryckligt beslut eller någon ytterligare förklaring”, skriver EU-kommissionen på sin hemsida och fortsätter:
”Som ett resultat kan svenska importörer inte längre köpa syntetisk grafit från Kina för sin tillverkningsprocess.”
– Det är intressant att Kina har infört den här typen av restriktioner just mot Sverige och ännu mer intressant är det att Kina inte har gett någon explicit förklaring till det, säger Helena Löfgren, analytiker hos Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet.
Hon tillägger:
– Annars är Kina duktigt på att ge förklaringar när de använder handel som politiskt påtryckningsmedel.
Northvolt bygger i Skellefteå
Samtidigt som Kina blockerar den syntetiska grafiten 2020 håller batterifabriken Northvolt på att installera processutrustning i sin nybyggda lokal i Skellefteå och ligger i startgroparna för att börja tillverka litiumjonbatterier till elbilar och ellastbilar.
Grafit är huvudingrediensen i anodmaterial, som utgör den ena polen i ett litiumjonbatteri. Den andra polen består av katodmaterial.
I båda fallen dominerar Kina, liksom på batterier.
Det 150 hektar stora Torsboda industrial park är tänkt att fyllas med företag. Närmast Torsboda Syd, på andra sidan E4 Torsboda Nord.
Men EU-kommissionen har försökt bryta den dominansen genom att skapa en europeisk batteriallians. En allians där Northvolt är partner. Fabriken i Skellefteå skulle bli Europas första egna gigafabrik för batteritillverkning.
Det svenska bolaget går ut hårt och försöker även tillverka eget katodmaterial. Men företaget behöver också anodmaterial. Något Northvolt, i ett mejl till Ekot, hävdar att bolaget har tillgång till – trots Kinas exportrestriktioner.
– Den största grafitimporten till Sverige kommer från Tyskland. Vi importerar även grafit från andra länder inom EU:s inre marknad, men jag skulle gissa att grafiten kommer från Kina från början, säger Helena Löfgren vid UI.
Kinesiska PTL vill bygga i Timrå
Våren 2023 håller det kinesiska bolaget PTL en presskonferens tillsammans med kommunalråden i Timrå, Sundsvall och Härnösand. Bolaget ska investera 13 miljarder i en jättefabrik i Timrå för att tillverka syntetisk grafit, anodmaterial, till Northvolt, som ligger nästan 40 mil norrut.
PTL ska göra grafiten av restprodukter från den petrokemiska industrin i EU genom att utsätta resterna för hög temperatur och högt tryck. Till slut ska det bli ett fint grafitpulver som pressas ihop till stycken som används i batterier. Timråbygget ska ha 1 900 anställda och bli en kopia av PTL:s fabrik i Kina.
Det handlar alltså om just sådant material som Kina, enligt EU-kommissionen, hindrar kinesiska företag att exportera till Sverige.
Men Helena Löfgren påpekar att det är svårt att veta om det finns något samband mellan Kinas exportrestriktioner och den planerade fabriken i Timrå.
– Kina är som en svart låda. Man får reda på när beslut har fattats, men beslutsvägar är svårare att följa. Det finns en industripolitisk riktning från Peking, men sedan fattar olika företag olika företagsekonomiska beslut, säger hon.
Enligt PTL:s svenska talesperson Andreas Hamrin har Kina inget förbud, utan endast en exportkontroll som kräver licens, vilket PTL har. Bolaget säljer redan grafit till Northvolt, enligt Hamrin.
PTL – Shanghai Putailai New Energy Technology Co., Ltd. – är noterat på Shanghaibörsen. Största ägare är medgrundaren Feng Liang, men bland de tio största ägarna finns även en statlig institution från Chengdu.
Kina blockerar grafitexport ännu mera
Den 1 december 2023 utökar Kina sin exportkontroll för grafit så att den även gäller naturlig grafit och till hela världen. Samtidigt tar landet bort kontrollen för kolelektroder gjorda av grafit till stålindustrin och för grafit som används i metallindustrin och kemisk industri. Men inte för batterier.
Samma månad kommer en svensk lag om att Inspektionen för strategiska produkter, ISP, ska granska utländska direktinvesteringar i Sverige.
Under tiden har Northvolt fått stora problem. Bolaget har strul med tillverkningen och har bara kommit upp i 5 procent av sin tänkta produktionskapacitet.
Samtidigt har europeiska biltillverkare dragit i handbromsen eftersom deras försäljning av elbilar har gått sämre än väntat. Därtill har priserna på batterier fallit kraftigt i Kina. Resultatet är att nio planerade europeiska batterifabriker har lagts på is eller stoppats helt, skriver Financial Times sommaren 2024.
Medan de batterifabriker som byggs i Europa framför allt tillverkar litiumjonbatterier går delar av Kinas industri över till litiumjärnfosfatbatterier, som är betydligt billigare men inte har lika mycket energiinnehåll.
”Risken finns att teknologin i de europeiska fabrikerna kommer att vara föråldrad när de är uppe i full produktion”, skriver bilnyhetssajten Carup.
Sverige granskar kinesiska PTL
I september aviserar Northvolt att 1 600 personer får gå och att bolaget lägger ned den egna katodtillverkningen, som aldrig har lyft. Northvolt står nu vid konkursens rand och behöver snabbt mera pengar.
Samtidigt granskar ISP det kinesiska bolaget PTL:s planer i Timrå. Myndigheten ska bli klar senast i mitten av december.
Innan den granskningen och en miljögranskning är färdiga kan inte PTL stoppa in pengar i Timråprojektet.
Men kommunerna Timrå och Sundsvall har investerat i Torsboda industrial park, som de äger tillsammans, för att bereda plats för Shanghaibolaget.
© MapTiler © OpenStreetMap contributors
Timrå och Sundsvall ska betala 350 miljoner till Trafikverket för en ny av- och påfart till och från Torsboda på E4. Dessutom ska de investera uppåt 250 miljoner för vatten och avlopp till industriområdet, som även är till för andra företag.
Därtill är det tänkt att kommunerna ska garantera att PTL får pengarna för markköpet tillbaka om bolaget inte får tillstånd att bygga fabriken. En summa som ligger på cirka 165 miljoner.
Frågan är nu hur det går med projektet om den tilltänkta kunden Northvolt skulle gå omkull.
PTL står fast vid sina planer
– Northvolt är en viktig strategisk partner, en viktig strategisk kund, men vår fabrik står inte och faller med Northvolt och leveranser dit, säger PTL:s svenska talesperson Andreas Hamrin.
Han fortsätter:
– Vi har upparbetade kundrelationer i Europa och världen och är inte oroliga för att vi inte kommer att få avsättning för våra produkter.
Men om ni inte kan leverera till Northvolt, ska ni inte placera fabriken någon annanstans?
– Det handlar inte bara om att vara nära Northvolt utan om tillgången på grön el, bra kommunikationer, bra industriell erfarenhet och bra hamnar, säger han.
Kommunstyrelsens ordförande i Timrå, Stefan Dalin (S), som även är ordförande för Torsboda industrial park, är övertygad om att Northvolt överlever och att PTL:s projekt blir av.
– Det finns en marknad för anodmaterial, säger han.
Även de litiumjärnfosfatbatterier som stora delar av Kinas industri går över till behöver anodmaterial.
ISP har inte gett tillstånd än
Ett annat frågetecken är om PTL får tillstånd från ISP.
”Vi ägnar mycket tid och kraft på att undersöka ägarstrukturer för att få kunskap om investeraren och omständigheterna kring just denna investering”, skriver ISP:s generaldirektör Carl Johan Wieslander i ett mejl till SvD där han uttalar sig generellt.
En av PTL:s ägare är alltså den kinesiska staden Chengdu.
Stefan Dalin i Timrå tror på ett ja från ISP.
– Jag har svårt att se att det inte ska gå igenom, säger han.
Om ISP skulle avslå ansökan kan PTL överklaga till regeringen.
Dessutom behöver PTL ett miljötillstånd från mark- och miljödomstolen.
– Förhoppningen är att bägge tillstånden kommer att vara klara i början av nästa år, säger PTL:s talesperson Andreas Hamrin.
Om allt går enligt plan ska första halvan av fabriken starta 2026 och andra halvan 2027, berättar han. Totalt är det tänkt att fabriken ska producera 100 000 ton anodmaterial per år."
==========================================================
I Norrland hava vi.... skall nog bli ett hade...
"Hemligare kan det inte bli.
ST kan nu avslöja ett antal frågor som svenska staten vill ha svar på innan Kinaetableringen i Torsboda kan godkännas.
– Jag är inte orolig, säger PTL:s Europachef Yu Han.
Säkerhetsgranskningen av PTL kan bli avgörande för om det blir någon etablering eller inte, men ST:s försök att berätta mer möts av hemligstämplade svarta papper.
Öppna bild i helskärmsläge
Säkerhetsgranskningen av PTL kan bli avgörande för om det blir någon etablering eller inte, men ST:s försök att berätta mer möts av hemligstämplade svarta papper.
Säkerhetsgranskningen av det Shanghainoterade bolaget är inne på sin fjärde månad, och senast i december kommer det avgörande beskedet. Kan anodtillverkning i Torsboda, som med kringeffekter kan lägga grunden till uppåt 8 000 nya arbetstillfällen i vår arbetsmarknadsregion, tillåtas eller inte.
Mängder av frågetecken ska redas ut. Den viktigaste frågan är om den planerade fabriken strider mot svenska säkerhetsintressen eller inte.
Det är ett arbete som pågår under stort hysch-hysch. ST har mötts av mängder av hemligstämplade papper, men kan nu berätta om några av de överväganden om PTL och Kinasamarbetet som döljer sig bakom de svarta dokumenten.
Bland annat vill Inspektionen för strategiska produkter veta hur ofta PTL varit på besök i Sundsvallsregionen, vilka forskare bolaget haft kontakt med och vad som skulle hända om etableringen inte blev av.
Vi koordinerar med olika lokala partners för att kunna starta bygget omedelbart.
I våras invigde PTL:s Yu Han och Suki Wang sitt kontor i gamla terminalbyggnaden på Midlanda.
I våras invigde PTL:s Yu Han och Suki Wang sitt kontor i gamla terminalbyggnaden på Midlanda.
Då stod det tomt, men nu har verksamheten kommit igång.
Till saken hör att verksamhet redan finns på plats. Det lyser i fönstren på bolagets Midlandakontor där PTL, enligt P4 Västernorrland, börjat förbereda för fabriksbygget. Samtalen med tänkta underleverantörer är igång, uppger Europachefen Yu Han till ST.
– Vi koordinerar med olika lokala partners för att kunna starta bygget omedelbart efter att tillståndsprocesserna är klara, säger han.
Inte desto mindre har bolaget påbörjat sina förberedelser. I detta nu begär alltså Inspektionen för strategiska produkter, ISP, in mer fakta från och om jätteinvesteringen och yttranden från en rad myndigheter.
Senast i december ska ett beslut fattas, och just nu pågår intensiva kontakter mellan alla inblandade parter. När ST begär att få ta del av myndigheternas olika syn möts vi av hårt maskade dokument.
Inspektionen för strategiska produkter skickar oss 30 svarta sidor och Säkerhetspolisens jurister vill inte ens svara på frågan om de har yttrat sig eller inte. ”Det omfattas av sekretess”, skriver de till ST.
Om du frågar mig så upplever jag en del frågor som rätt märkliga.
Timrå kommun och Försvarsmakten har inte svarat alls medan Sundsvalls kommun är förhållandevis transparant. Känsliga uppgifter om säkerhetsskydd hemlighålls från kommunens sida. Resten – inklusive ISP:s frågor till kommunen – görs offentliga.
– Om du frågar mig så upplever jag en del frågor som rätt märkliga. ISP ska göra en säkerhetsgranskning av etableringen men det är uppenbart att de inte riktigt vet hur de ska gå till väga. De ställer för många frågor. De famlar, säger Pernilla Berg, processledare vid kommunstyrelsekontoret.
”Det spär bara på bilden av Sverige som ett byråkratiskt land”, säger Pernilla Berg, Sundsvalls kommun.
Bild: Eva-Lena Olsson
Hon undrar vad frågor som rör skolor och utbildning har med säkerhetsfrågor att göra.
Vi tar frågan vidare till Katarina Rönnholm vid ISP. Hon vill inte svara på några detaljfrågor om deras granskning. I prövningen vägs säkerhets- och sårbarhetsfrågor in, men även handelspolitik och geopolitik.
Pernilla Berg är också irriterad över att granskningen dragit ut på tiden. Tre månader har förlängts till sex månader eftersom ISP, enligt henne, begärde in myndigheternas svar mitt under semesterperioden.
– Det är olyckligt. Det är bra att den här investeringen granskas så att vi alla kan känna oss trygga i det beslut man landar i, men det är inte särskilt respektfullt att hantera en stor investering inom grön teknik på det sättet. Det spär bara på bilden av Sverige som ett byråkratiskt land, säger hon.
Frågorna till kommunen – hela listan
• Vilka säkerhetskänsliga verksamheter finns inom Sundsvalls kommun?
• Hur kommer den planerade anläggningen efter driftsättning kunna påverka den lokala energiförsörjningen?
• Vad känner ni till om PTL:s kontakter eller kontaktförsök med lärosäten och/eller forsknings- och innovationsaktörer i er kommun?
• På vilka sätt ser ni att er kommuns risk- och sårbarhetsanalys påverkas av PTL:s kommande etablering i Torsboda Industrial Park?
• På vilka sätt ser ni att risk-sårbarhetsanalyser för andra privata eller offentliga aktörer som är verksamma i er kommun påverkas av PTL:s etablering i Torsboda Industrial Park?
• Hur förbereder sig kommunen för etableringen?
Kommunen har fått svara på en lång rad frågor, bland annat om säkerhetskänsliga verksamheter.
Öppna bild i helskärmsläge
Kommunen har fått svara på en lång rad frågor, bland annat om säkerhetskänsliga verksamheter.
Bild: Pontus Hellzén
• Vilka investeringar har gjorts i kommunen i exempelvis men inte uteslutande: skola, vård, omsorg, infrastruktur, utbildning etc. mot bakgrund av investeringen?
• Vilka investeringar planeras att göras i kommunen/regionen i exempelvis men inte uteslutande: skola, vård, omsorg, infrastruktur, utbildning etc. mot bakgrund av investeringen?
• Vilka ytterligare skatteintäkter beräknar kommunen att etableringen kan komma att inbringa på kort och lång sikt? Finns det beräkningar över ett scenario med kontra ett scenario utan etablering?
• Hur många arbetstillfällen utöver de aviserade 1 900 beräknar kommunen att etableringen kan generera? Vilka typer av yrken?
Kommunen får exempelvis berätta om hur många besök PTL:s delegation har gjort. Så här såg det ut när ett hemligt möte hölls på Södra berget.
Kommunen får exempelvis berätta om hur många besök PTL:s delegation har gjort. Så här såg det ut när ett hemligt möte hölls på Södra berget.
Bild: Rolf Lunneborg
• Vilka ytterligare tillväxtfrämjande effekter beräknar ni att etableringen kan medföra?
• Vilka utmaningar ur ett näringslivsperspektiv ser ni att etableringen kan medföra?
• Investeringen har tidigare beskrivits som en ankarinvestering för ytterligare satsningar i närområdet. Vilka effekter förväntar ni er att utevaro av åsyftade investering skulle ha på andra investeringar i området?
• Redogörelse för samtliga besök som en delegation för PTL har gjort inför och efter tillkännagivandet av den planerade anodfabriken i Sverige.
Källa: Sundsvalls kommun
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.