https://www.svd.se/a/gwz1jB/storkrig-i-mellanostern-kan-innebara-allvarliga-risker-for-ekonomin "Ett länge fruktat storkrig i Mellanöstern kryper närmare, och världsmarknaderna håller andan. I stormens öga finns ett stigande oljepris som kan få digra konsekvenser för världsekonomin såväl som för svenska konsumenter. – Riskerna som finns är stora och mycket allvarliga, säger Amanda Sundström som är ränte- och valutastrateg på SEB. Kan uppstå ”prischock” på drivmedel Oljemarknaden reagerade direkt efter Irans attack mot Israel under tisdagen och priset på olja steg från cirka 72 till 75 dollar per fat. Prisökningen, som styrs av utbud och efterfrågan, drevs av den ökade risken för en israelisk attack mot iranska oljeraffinaderier. För svenska konsumenter blev både bensin och diesel genast dyrare vid pump, rapporterar TT. På fredagsmorgonen höjdes priset på bensin och diesel med 30 öre litern. Mellanöstern står, enligt Internationella energirådet, för över 30 procent av världens totala oljeproduktion. Om kriget skulle orsaka störningar i oljetransporterna, skulle det få betydande konsekvenser för oljepriset världen över. – Om oljeproduktionen drabbas av allvarliga störningar och oljan inte når världsmarknaderna, kan det skapa lite ”hela havet stormar” i världsekonomin. Detta skulle kunna leda till en kraftig prischock, med priser som stiger upp mot 100 dollar per fat, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken. Risk för höjda räntor - och svagare krona Men ett stigande oljepris påverkar inte bara bilister med ”soppatorsk”. Det kan också elda på inflationen. En sådan situation – med sämre inflationsutsikter – skulle kunna leda till att de större centralbankerna, exempelvis amerikanska Federal Reserve, blir mindre benägna att sänka styrräntan. – Det som sker just nu behöver inte nödvändigtvis påverka kommande räntesänkningar i omvärlden, men de större centralbankerna tar oljepriset i större beaktning. Att den svenska Riksbanken skulle ändra sin räntebana på grund av det som sker är dock osannolikt i nuläget, säger Amanda Sundström, ränte- och valutastrateg på SEB. Hon påpekar dock att oroliga tider nästan aldrig är bra för kronan. Ju oroligare tider, desto mer söker sig investerare mot ”säkra hamnar” som dollarn och schweizerfrancen. En liten valuta, som den svenska kronan, blir då mindre attraktiv och försvagas som följd. Svårtolkad börs Klas Eklund, chefsstrateg på investeringsbolaget Dahlgren Capital, ser också en potentiell kronförsvagning framför sig, samt en risk för att centralbankerna får svårare att sänka styrräntorna som det är tänkt. Däremot är han tydlig med att eskaleringen i Mellanöstern sker i en ”enormt osäker omvärld” – där det är svårt att förutspå hur både räntor och börsen utvecklas. – Högre oljepriser och stigande kostnader kan leda till högre styrräntor. Men är det så att ekonomin rör sig mot en bredare lågkonjunktur, till följd av krigsrisker och osäkerhet, kan räntorna pressas nedåt. Eklund förklarar också att aktiemarknaderna och obligationsmarknaderna kan dra åt olika håll – med sjunkande marknadsräntor trots förhållandevis höga styrräntor. – När börsen upplevs som mer riskfylld kan investerare välja att rotera sina portföljer från aktier till obligationer, vilket också bidrar till sjunkande räntor. Det är en komplex situation som gör det svårt att förutspå utvecklingen. Därtill kan börsnoterade företag som håller på med krigsmateriel komma att gynnas, påpekar Eklund. Stigande elpriser Mellanöstern är, utöver olja, också en viktig region för naturgas som i sin tur ligger till grund för priset på el. Under den senaste veckan har terminsmarknaden för el – som ligger till grund för fasta elavtal - rört sig uppåt. Christian Holtz, elmarknadsanalytiker på Merlin & Metis, understryker att ett storkrig skulle påverka både gasmarknaden och elpriset i Sverige. Han avråder dock konsumenter från att teckna fastprisavtal, eftersom den nuvarande osäkerheten redan är inräknad i avtalen. – Det som ofta lönar sig bäst i längden är elavtal med rörligt pris och timavräkning om du har möjlighet att flytta elanvändningen till timmar med låga priser. Att kunna flytta elanvändning till timmar då Europa använder mindre gaskraft kan då löna sig rejält, säger Holtz."