Svensk Polis Jagar Alias "Döda Alla"
2024-09-17
https://www.svd.se/a/vg64yV/valdsdaden-i-sverige-polisen-jagar-okanda-alias
"”Bror ni måste ta liv.”
Så lyder meddelandet i chattgruppen.
Därefter, natten mot den 18 september 2023, avlossas 14 skott mot en lägenhetsdörr i Handen söder om Stockholm. Senare samma dag beskjuts en annan lägenhet i området med 19 skott.
En nu 15-årig pojke döms för dåden.
Några veckor senare, den 8 oktober, grips en 20-årig man vid en lägenhetsport i Örebro. Han är där för att utföra en mordbrand mot en bostad i byggnaden. Polisen övervakar dock platsen eftersom det finns en hotbild mot fyra boende.
Båda händelserna koordineras i chattgrupper. Och i båda fallen spelar aliaset ”Döda alla” en avgörande roll.
Det visar sig också att kontot är en av uppdragsgivarna när tre personer, en man och två kvinnor, skjuts ihjäl inom ett dygn i Västberga och Tullinge i oktober.
En 17-årig pojke döms för de uppmärksammade trippelmorden. Ytterligare tre personer, varav två tonåringar, döms för inblandning.
Polis i närheten av platsen där två mördades i Västberga.
Aliaset ”Döda alla” var aktivt på den krypterade meddelandeappen Signal i en dryg månad mellan september och oktober i fjol. Under den perioden var kontot ”ett av de mest våldsdrivande” i den interna konflikten i nätverket Foxtrot, skriver polisen i ett PM.
”Döda alla” – som anses stå på Rawa Majids sida – kan kopplas till ett 15-tal grova våldsdåd, enligt polisen. Det handlar bland annat om sprängningar, grova mordbränder, mord och mordförsök.
”Barnen skiter i vem de skjuter”
Men polisen har inte kunnat identifiera personen eller personerna bakom aliaset. ”Döda alla” är bara ett av många liknande konton som återkommande förekommer i gängutredningar, konstaterar Erik Lindblad, operationsledare i polisens nationella särskilda händelse Frigg.
– Det är ganska vanligt, säger han.
Det är oftast personer som befinner sig utomlands och har en ledande roll i planeringen av olika våldsdåd. I krypterade chattforum rekryterar de utförare, inte sällan unga, till att genomföra grova brott mot betalning.
Ett uppdrag läggs ut på en form av digital anslagstavla, någon i nätverksmiljön nappar och sedan skapas en mindre grupp. Där får utföraren hjälp med finansiering, logistik och planering.
Enligt Erik Lindblad har det blivit till en affärsverksamhet.
– De säljer ju de här brottsliga uppläggen liksom. De är specialister på att koordinera våld och det skapas projektbaserade grupper. ”Crime as a service” eller gigekonomi, kalla det vad ni vill, men det är så det funkar, säger han.
Han upplever att gängmiljön har gått från att till stor del vara lojalitetsbaserad till att främst vara pengadriven.
– De här barnen skiter ju egentligen i vem det är de skjuter är vår uppfattning, utan man gör det för pengarnas skull.
Tre stora svårigheter
I många fall har polisen svårt att identifiera uppdragsgivarna. Dels för att de finns utomlands och dels för att de skiftar alias med jämna mellanrum. Det gäller sannolikt även ”Döda alla”, misstänker Erik Lindblad.
– Den personen har säkert haft massvis med andra alias som den gömmer sig bakom.
Dessutom försvåras arbetet ytterligare av att flera krypterade meddelandeplattformar inte lämnar ut uppgifter.
Polisen uppskattar att runt 600 personer bedriver organiserad brottslig verksamhet riktad mot Sverige från utlandet. De finns i 57 olika länder, där bland annat Spanien, Turkiet, Marocko, Balkanländerna och Förenade Arabemiraten pekas ut.
Det är såväl aktörer i toppskiktet av den kriminella hierarkin som individer i mellanskiktet med varierande roller. Av de 600 personerna är cirka 150 frihetsberövade eller internationellt efterlysta.
Hur riskfritt är det att sitta utomlands och beställa våldsdåd?
– Det är inte riskfritt på något sätt utan vi jobbar rätt hårt med att få hem några, vilket vi också faktiskt gör med ganska hög frekvens. Sen dröjer hela utlämningsprocessen, det tar tid givetvis. Men i de allra flesta fallen ska jag säga att vi till slut får hem dem och kan lagföra dem i Sverige, säger Erik Lindblad.
Han framhåller att polisen har blivit allt bättre på att komma åt personerna högre upp i näringskedjan.
– Förut kanske man fick skytten dömd. I dag får vi kanske skytten, möjligtvis anstiftaren men även en eller ett par medhjälpare också.
Förklaringen?
– Till stor del handlar det om att vi har blivit mycket bättre på insatsledningen initialt, de första 72 timmarna till en vecka. Där kraftsamlar vi jättemycket i början av utredningen.
Utföraren grips ofta ganska kort efter brottet.
– Har man kommit dit tidigt så har man kommit väldigt långt. Då kan man tidigt i utredningen fokusera på de som ligger bakom det.
Knäckfrågan: Stoppa insocialiseringen
Samtidigt kan arbetet effektiviseras ännu mer. Erik Lindblad tror att polisen hade behövt ha större möjligheter att spara ner information från nätet och bearbeta och analysera stora datamängder, bland annat med hjälp av AI.
Han anser också att polisen i högre grad bör kunna använda sig av bevisprovokation, som syftar till att få fram bevisning för ett begånget brott. Men knäckfrågan är trots allt att få bättre insyn och större förståelse för strömningarna på internet.
– Det tror jag att vi skulle behöva accelerera vårt arbete med, säger Erik Lindblad och fortsätter:
– Det är kanske inte på torget det sker, utan i dag är det på ett Instagramkonto, som kanske tillhör någon rappare. Det är där konflikterna händer, det är där barnen hänger, det är där ungdomarna insocialiseras i kriminella normer.
Nätet har inneburit att gängen fått tillgång till tusentals socialt utsatta personer som är beredda att begå grova brott för pengar, konstaterar Erik Lindblad. Han betonar att polisen – som varken vill eller kan bedriva massövervakning på sociala medier – behöver hjälp från civilsamhället för att få bättre insyn i den världen.
– Anstiftarna är ju beroende av att det finns barn med kriminella normer som kan tänka sig att ta jobben. Det är där vi måste lägga kraften."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.