Medborgarlöneidén Död I SvD
2024-09-13
https://www.svd.se/a/XjRxkE/elon-musks-ide-om-medborgarlon-ar-dod
"Vad händer när man ger människor en påse pengar varje månad utan några som helst krav på motprestationer? Att de jobbar mindre är väntat, men vad gör de med pengarna och den ökade fritiden? Investerar de i sin framtid, tränar mer eller startar företag? Eller leder det bara till fler besök på krogen och timmar framför tv:n?
Medborgarlön är ett politiskt förslag som vuxit i popularitet under senare år, särskilt med den ökande diskussionen om artificiell intelligens och automatisering. Tech-profiler som Elon Musk och Open AI-grundaren Sam Altman har förespråkat idén. Altman har till och med finansierat ett stort experiment för att studera policyn, vilket är det största och mest utförliga experimentet i sitt slag.
Experimentet avslutades i oktober förra året och i sommar offentliggjordes tre studier som fått stor uppmärksamhet.
Under tre års tid fick 1 000 slumpmässigt utvalda låginkomsttagare i USA mellan 21 och 40 år en medborgarlön på omkring 1 000 dollar per månad. Experimentet avslutades i oktober förra året och i sommar offentliggjordes tre studier som fått stor uppmärksamhet. Varje studie fokuserade på olika aspekter: arbete, ekonomi och hälsa. Resultaten, som jämfördes med en kontrollgrupp på 2 000 personer, är dock inte positiva för dem som förespråkar medborgarlön. Låt oss börja med effekterna på arbetssituationen.
Sammanlagt sjönk arbetstiden med fyra–fem procent, där ungefär hälften av nedgången berodde på att färre personer arbetade och hälften på att de som arbetade gjorde det i mindre omfattning. Intressant nog påverkades även sysselsättningen hos deltagarnas partners och övriga vuxna i hushållet i lika stor utsträckning som deltagarna. Detta innebar att hushållens inkomster, exklusive medborgarlönen, sjönk med cirka 25 000 kronor per år.
De deltagare som var arbetslösa var utan jobb längre tid, och sökte färre jobb jämfört med arbetslösa i kontrollgruppen. Man hade kunnat tänka sig att de sökte mindre aktivt för att hitta bättre anställningar. Men trots detaljerade frågor om arbetsplatsförmåner och anställningskvalitet fann forskarna inga förbättringar av kvalitet på anställningen. Inte ens bättre lön. Förhoppningen från många förespråkare att medborgarlön ger människor möjligheten att slippa ekorrehjulet som arbetstagare för att bli egenföretagare verkar också överdriven. De som fick bidrag uppgav i enkäter förvisso ett större intresse för entreprenörskap men man fann inte något effekt på benägenheten att faktiskt starta företag.
Vad gjorde då deltagarna med sin ökade fritid? Forskarna använde en mobilapp för att noggrant följa deras tidsanvändning. Trots mer fritid valde de inte att lägga mer tid på aktiviteter som kunde förbättra sitt eget eller andras långsiktiga välbefinnande, såsom träning, utbildning eller barnomsorg. Istället var det framförallt nöjen som deltagarna ägnade mer tid åt. Detta tyder på att medborgarlönens effekt på personlig utveckling och familjeliv är begränsad. En intressant sak den första studien fann var att deltagarna uppgav att de tillbringade mer tid åt ”finans”, vilket kan syfta på hantering av pengar eller finansiella transaktioner, vilket man hade kunnat tänka sig skulle vara något som gynnade deras ekonomiska situation långsiktigt.
Den andra studien fokuserade på just hur deltagarnas ekonomiska situation påverkades av medborgarlönen. Men även om deltagarna uppgav att de ägnade mer tid år ekonomin visade sig att deltagarna inte betalade av sina skulder i högre grad, och risken för personlig konkurs minskade inte heller. I stället ökade deras skuldsättning, främst genom lån till bilköp, vilket gjorde att deras totala tillgångar förblev oförändrade trots att bidraget ledde till mer pengar på sparkontot. Deltagarnas finansiella situation förbättrades tillfälligt, men dessa effekter var kortlivade och försvann inom tre år.
Om de nu inte sparade pengarna, vad gjorde de med bidraget de fick? Utöver att deltagarna bytte till sig mer fritid genom att jobba mindre, valde de att huvudsakligen spendera bidraget på mat, boende och transporter. Människor valde att bo större, köra mer bil och äta bättre, eller åtminstone dyrare.
Den tredje studien undersökte grundligt medborgarlönens effekter på hälsa. Forskarna använde enkäter och medicinska tester för att mäta allt från mental hälsa till blodtryck och kolesterol. Trots en omfattande undersökning hittades inga bestående förbättringar.
Under det första året noterades en viss förbättring i mental hälsa, som minskad stress, men dessa effekter försvann snabbt. Redan under det andra året fanns inga skillnader i mental hälsa mellan dem som fick medborgarlön och kontrollgruppen. När det gäller fysisk hälsa visade studien inga förbättringar, trots att deltagarna använde mer sjukvård. Forskarna kunde inte heller finna några tecken på att deltagarna började ta bättre hand om sig själva, till exempel genom att träna mer eller göra fler hälsokontroller.
Trots en omfattande undersökning hittades inga bestående förbättringar.
För att summera verkar inte medborgarlön ge de positiva effekter som många hoppats på. Det är uppenbart att människor värderar fritid högt, men använder varken tiden eller pengarna för att förbättra sina långsiktiga ekonomiska utsikter. I stället för att motivera människor att ta steg mot ett bättre liv, tycks pengar utan motprestation snarare uppmuntra till passivitet.
Detta är inte bara kostsamt för samhället utan också moraliskt problematiskt. Idén att man har rätt till andras arbete och pengar bara för att man existerar är moraliskt tvivelaktig. Ett samhälle där arbete och ansträngning inte lönar sig och uppmuntras riskerar att undergräva den sociala och ekonomiska dynamik som driver framgång. Medborgarlön må låta som en enkel lösning på komplexa problem, men när resultaten granskas är det tydligt att det är en dålig idé."
Visa ditt stöd till det informationsarbete Carl genomför
Patreon
Swish
Scanna QR eller skicka till 076-118 25 68. Mottagare är Caroline Norberg.